FAQ – Hur styrs känslor?

24 april 2014, Wilkesdale, Queensland, Australien

(Videoklippet från sessionen finner du inbäddat direkt nedanför den svenska översättningen)
Klicka här för svensk PDF-version av texten.

Jesus: Ja, känslor, och kom ihåg att de är energi som tillåts vara i rörelse av själen, så därför styrs de av själens vilja. De styrs inte av något externt utanför själen och de styrs inte av sinnet eller hjärnan, de styrs av viljan, hur själen använder sin vilja. Så det är ett ganska koncist och definitivt svar där!

Maria:     (Skrattar) Det är det!

Kanske om vi ger några exempel: så om vi till exempel har en tanke som dyker upp i sinnet, ja, så styrs den av själens vilja. Så låt oss säga att: ”Jag skulle vilja gå och ta mig lite tårta”.

Vi vet kanske inte orsaken till varför vi vill ha en tårtbit, vi bara känner för att ta en tårtbit, och vi använder uttrycket: ”Jag känner för glass”, ”Jag känner för lite tårta”. ”Jag känner för lite alkohol”. ”Jag känner för en drink”. ”Jag känner för…” och alla de känslorna, alla de är känslor som genereras av själens vilja. Själen ville ha den saken av en orsak, och det är det som är hemligheten med vad vi behöver hitta – orsaken. (Skrattar) När vi väl hittar orsaken så kan vi korrigera alla beteenden som vi känner är orimliga.

Så en person som frossar blir så småningom väldigt tjock, och blir väldigt osund, och uppenbarligen är viljan i deras själ: ”Jag behöver mera mat. Jag behöver mera mat. Jag behöver mera mat.” Mer mat än kroppen klarar att smälta i själva verket så den lagrar allting som fett. Uppenbarligen är något fel: det är inte kroppen som är fel, det är något i själen som säger: ”Jag vill ha mer, jag vill ha mer, jag vill ha mer, jag behöver mer, jag behöver mer, jag behöver mer”, när du inte behöver mer. Så det du behöver göra är att ta reda på hur du använder din vilja, för det är din vilja som får dig att bestämma dig för att du behöver mer eller känna det som att du vill ha mer eller vad det nu är.

Så då skulle du behöva säga: ”Okej, vad är det jag får av ätandet som jag inte får från något annat? För det är det min själ vill, uppenbarligen.” Och sedan börjar vi se kopplingar mellan ätande och trygghet, ätande och säkerhet, ätande och att dämpande av rädsla, ätande och undertryckande av ilska och så vidare och så vidare. Och när vi väl hittar just de sambanden så har vi nu förmågan att frigöra den kausala känslan inuti själen som styrs av viljan till att tryckas undan i det här läget, och nu tillåter vi att den uttrycks. Så vi låter själen uttrycka sig känslomässigt, vilket frigör en känsla, som sedan inte längre driver på viljan i en negativ riktning.

Maria:      Så vi har sagt att viljan är emotionell, den styrs av själen, och i exemplet du gav så pratade du om at vilja att viljan eller själens känslor genererar en önskan efter ett ämne eller någon mat eller något och det skapar dålig hälsa. Så i det exemplet, när vi vet att själen styr allting som händer, och vårt resultat är dålig hälsa, så agerar själen i själva verket för att trycka undan eller försöka styra över en känsla, eller hur?

Det stämmer.

Maria:     Genom det ämnet.

Det stämmer, den gör en av tre saker; den förnekar känslan, den motsätter sig känslan eller så trycker den undan känslan, vare sig det är medvetet eller ej, vare sig vet vet intellektuellt att det sker eller ej, så händer det.

Maria:     Japp, så det är egentligen ett försök att styra över känslan.

Ja.

Maria:     Och det är själen…

Eller uppleva alternativa känslor. Till exempel en person som känner mycket sorg vill uppenbarligen känna frigörandet av sin sorg, men de vill inte gå igenom processen där de frigör den, de vill inte gå igenom gråtandet, så det de gör är att de tittar efter en alternativ känsla som de kan förlita sig på. För att göra det med ett ämne så skulle du förmodligen ta till alkohol till exempel, eftersom alkohol är ett jättebra sätt att trycka undan eller vara nostalgisk över sorg utan att verkligen frigöra den, så själen dras till exempel till alkoholmissbruk, när den trycker undan sorg.

Maria:      Så vi skulle faktiskt kunna använda fysiska ämnen eller vårt sinne för att försöka styra känslor?

Ja, i själva verket är fysiska ämnen – som vi kommer lära oss senare om beroenden i andra frågor – fysiska ämnen är långt mer pålitliga än något annat, (skrattar) eftersom de…

Maria:     När du säger pålitliga, vad menar du med det?

Ja, de är pålitliga på så vis att du inte förlitar dig på någon annan person som ska ge dig tillfredsställelsen som ett fysiskt ämne kan ge dig; det är därför fysiska ämnen är det emotionella valet för personen i beroende, och vi gillar fysiska ämnen eftersom de är pålitliga – de ger alltid samma resultat, vanligen.

Nu blir vi förstås sakta avtrubbade mot det fysiska ämnet efter ett tag, och vi behöver mer och mer och mer av det, vilket orsakar vår nedgång, men vanligen är det långt mer pålitligt än att förlita sig på att en person ger dig en känsla, eller förlita sig på omgivningen på något vis, eller att regeringen ger dig en känsla – det är ibland högst opålitligt. (Skrattar)

Så det vi gör är att vi dras till det mest pålitliga ämnet som hjälper oss att undvika känslan – och återigen är det uttryckandet av vår vilja – vi försöker undvika känslan, vilken är att vi… med andra ord så försöker vi, med vår själs vilja, försöka undvika uttryckandet av en energi som finns inom oss emotionellt; vi trycker undan den eller motsätter oss den eller förnekar den, och som en följd av vårt val att göra de sakerna, vi dras mot saker som bistår oss i förnekandet av känslan och vi letar efter ämnen som faktiskt ersätter känslor som hör samman med den känslan som vi inte önskar uppleva.

Maria:      Så även i min familj, om saker blir lite spända, så skulle min mamma säga: ”Nu sjunger vi en sång allihop!”

Javisst, eller tar oss en kopp te, du brukade göra det med mig. (Skratt) Kommer du ihåg?

Maria:     Jag brukade göra det! Det var ett fysiskt ämne.

Så hon skulle säga: ”Nu sjunger vi en sång allihop”, så…

Maria:     Ja, så hon försöker känna sig lycklig och uppåt.

Det stämmer.

Maria:     När det i själva verket finns en massa spänning eller sorg eller rädsla där.

När det i själva verket finns en massa sorg och spänning eller rädsla som triggas igång, så det är hennes universallösning.

Maria:     Det är en av hennes …

Det är hennes beroende.

Maria:       Javisst, så det är hennes beroende. Det är – ursäkta, jag tappade precis bort vad jag tänkte på – det är hur hon uttrycker sin vilja.

Det stämmer, hennes vilja är att hon vill trycka undan känslan och det enda sättet som hon lärde sig att trycka undan vissa känslor som barn var att ta till musik, så en person tar till musik under de omständigheterna, och musik är en fysisk sak, något som är ganska så pålitligt. Det är inte som att du förlitar dig på en annan person, även om hon när hon säger att vi ska sjunga allihop, förlitar sig på andra också, så där har vi nu två beroenden. Men i själva verket så tar de flesta till fysiska beroenden, vanligen föredrar dem det framför andra beroenden för att trycka undan själens känsla och det är själen som använder sin vilja till att göra det.

Maria:     Ja, så jag tror att det jag var…

Och vi kan använda vår vilja i en annan riktning, vi skulle kunna välja att istället för att ta till ämnet som trycker undan känslan, så skulle vi kunna välja att ta till något som faktiskt hjälper oss att uppleva känslan, vi skulle kunna välja att använda vår vilja i en fullständigt annorlunda riktning, men det kommer kräva en viljestyrka som står i motsats till din tidigare vilja.

Maria:     Javisst, en ändring av viljan.

En ändring av viljan kan vi säga, och folk märker att det är ganska svårt att ändra sin vilja eftersom det ofta finns känslomässiga orsaker som får vår vilja att användas i vissa riktningar, och det största problemet är vanligen önskan om att undvika smärta; det är i allmänhet den största motivationen i en person som hejdar dem från att använda sin vilja på ett kärleksfullt vis.

Maria:      Javisst, det skulle vara den största av dem, eller hur? Varför skulle någon annars göra det?

Ja, smärtan skulle kunna vara extern eller intern, källan till smärtan kan variera, men i allmänhet ja, de största problemen som vi står inför i vår själ är undvikandet av smärta. En del personer undviker också njutning av vissa skäl dessutom; med andra ord kan de ha utsatts för skam i det förflutna, så det finns smärta därunder.

Men i allmänhet är det undvikandet av smärta eller om vi är mer specifika så är det undvikandet av att uppleva smärta – med andra ord upplevandet av känslan – som får oss att sedan döma känslan och trycka undan känslan. I själva verket finns det ingen positivitet eller negativitet i dem, så om vi är arga eller sorgsna eller skäms, så är ingen av de känslorna negativa eller positiva, de blir negativa eller positiva genom vår upplevelse, genom vad vi väljer att göra med vår vilja. Så det är därför vi behöver förstå att det är vår vilja som styr uttryckandet av våra känslor.

Maria:      Fint, så det jag hör dig säga är att viljan styr känslan, att viljan är känslomässig, och den är helt själsbaserad, och vi kan använda …

Ja, och förresten så måste vi säga att även om du inte har några känslomässiga skador så kan du fortfarande använda din vilja negativt. Så vi måste förstå att användandet av viljan, och potentialen i att använda den i en negativ eller positiv riktning är helt oberoende av alla emotionella skador vi har. Självklart förvärrar känslomässiga skador tendensen att använda vår vilja negativt, men vi kan inte använda känslomässiga skador som en ursäkt eller en orsak till att vi använt vår vilja negativt, eftersom vi i själva verket kan använda vår vilja negativt även om vi inte har någon känslomässig skada.

Så vi behöver förstå att det är användandet av vår vilja som är överlägset viktigast här, och faktum är att det är en av sakerna Gud lär oss genom att vi får leva på Jorden och sedan i andevärlden; hur vi använder vår vilja på ett frivilligt kärleksfullt sätt.

Maria:     Definitivt.

Du vet, det är en av de största orsakerna till att vi existerar, och de flesta av oss använder vår vilja på ett negativt vis, och det är oberoende av de känslomässiga skador vi har. Uppenbarligen så bistår det oss i användningen av vår vilja att ha emotionella skador, eftersom de känslomässiga skadorna rättfärdigar att vi använder viljan i en negativ riktning. Så den känslomässiga skadan säger dig att du borde göra det här, du borde använda din vilja i en negativ riktning.

Så de flesta som placeras i en situation där ett krig eller en konflikt pågår, om de själva har misshandlats eller skadats, eller om vi förstärker bilden ännu mer; vi kan säga att deras barn har misshandlats eller skadats, och de har en möjlighet att misshandla eller skada personen som skadade deras barn eller den personens barn, så skulle de flesta använda det som ett rättfärdigande – det ursprungliga våldet – som ett rättfärdigande för det kärlekslösa beteendet och det är oberoende av vad känslan inuti dem är. Så de skulle kunna välja att göra det även om det inte fanns några känslor inuti dem kring situationen innan den började.

Maria:     Ingen skadad känsla.

Ingen skadad känsla inuti dem innan det började; de skulle kunna göra valet att använda sin vilja i den riktningen. Så det är här vi behöver förstå att viljan är det som styr det som händer när det gäller det känslomässiga uttrycket. Det är inte något som är automatiskt, som folk har en tendens att föreslå. När jag säger automatiskt, så är det inte något där folk kan säga: ”Åh, jag visste inte varför, jag bara kände att jag behövde gå och göra det”. Vi kan säga att det var en hemsk sak, och de gick och gjorde det, och de bara sade: ”Åh, jag bara kände att jag behövde gå och göra det”. Så nej, det var något i själen som bestämde att uttrycket av viljan i den riktningen var positiv, även om det kanske var negativt, så det fanns en tro inuti personen i den stunden att det var det bästa sättet att använda sin vilja.

Maria:      Javisst, okej, så i princip så det jag hör dig prata om – känslan styrs av hur vi använder vår vilja, och vi kan använda viljan till att uppleva känslor eller till att trycka undan känslor.

Ja, och det är oberoende; vårt val är oberoende av vilka känslomässiga skador vi har. Så det här är en väldigt viktig del av det.

Maria:      Javisst, verkligen, så det är helt och hållet upp till vår vilja och sedan finns det en annan… jag antar i anteckningarna jag har framför mig (skrattar), sinnet kan försöka influera själens vilja men det kommer aldrig lyckas. Så jag förmodar att jag hör dig prata om – det finns två olika sätt som vi kan försöka styra våra känslor på; ett är det själsbaserade och det kommer lyckas, och det andra är sinnesbaserat, och det kommer aldrig lyckas.

Nej, det kommer ha en begränsad framgång eftersom själen alltid kommer dominera och det är en av egenskaperna i människans själ, så vad som än finns i själen kommer bibehålla sin dominans. Så om det finns en känsla i din själ som säger: ”Jag vill gå och göra något negativt”, då spelar det ingen roll hur mycket du använder ditt sinne, förr eller senare kommer du göra den negativa saken.

Du kommer behöva använda sinnet för att hitta orsaken till att du gör den negativa saken som finns i din själ och frigöra den känslan. När du väl frigör den känslan så kommer det inte finnas någon dragning mot den negativa handlingen, men det betyder fortfarande inte att du kommer utföra en positiv istället, eftersom det beror på din vilja. Så du kan vara helt utan känslomässiga skador i själen, och fortfarande använda din vilja negativt. Japp, så vi behöver förstå det här.

Maria:     Javisst, så jag gissar att jag tänker på…

Och kan jag också säga att vi kan ha mängder av känslomässiga skador i själen och använda vår vilja positivt; det är det som är det fina med vår vilja, vår vilja kan vara oberoende av våra känslomässiga skador; men om vi använder vår vilja till att frigöra de negativa känslomässiga skadorna som får oss att göra negativa val och beslut, så skulle det bli ännu mer kraftfullt om du tänker på det.

Maria:      Ja, är inte det det enda sättet utifrån vad du just sagt … vi kan ha mängder av känslomässiga skador, men om vi använder vårt sinnes vilja till att försöka…

Nej, det är själens vilja som används; den använder viljan – hos själen som används. Så det kommer vara som att: ”Jag kommer fortsätta göra den här saken som jag vet är dålig. Jag har bestämt att jag kommer göra allt i min kraft nu för att se till att jag aldrig gör om det.” Det är så jag använder min vilja; det är en emotionellt, själsdriven önskan – om den är verklig – att göra det. Jag måste emellertid också förstå att jag kanske har känslomässiga skador i min själ som får mig att dras mot att använda min vilja i den riktningen, och om de känslomässiga skadorna inte frigörs så kommer jag tycka att det är väldigt svårt oavsett hur mycket jag använder min vilja; jag kommer inte nödvändigtvis tycka att det är omöjligt, men jag kommer tycka att det är väldigt svårt, varje gång en situation dyker upp där det händer, så kommer jag dras till det beteendet.

Så om vi till exempel tar en man med pornografi så tittar han på pornografi hela tiden och han bestämmer sig för att det inte är bra för hans relation, han inser att det drivs på av någon inre sorg, så han bestämmer sig för att han kommer börja tittat på problemet, ur ett själsbaserat perspektiv. Det första han skulle försöka göra är att inte fortsätta med beroendet, så han gör sig av med all sin pornografi, men i själen så finns det fortfarande en dragning mot pornografi eftersom han ännu inte har frigjort den känslomässiga orsaken till att han vill ha pornografin. Så nu kan han använda sin vilja – vilket är en själsbaserad funktion – han kan använda sin vilja till att sluta titta på porr, men om han inte frigör den känslomässiga orsaken till att han känner för att titta på det, så kommer han alltid känna för att titta på det.

Och det är därför många människor säger när de går till Anonyma Alkoholister-möten, så säger de allihop att: ”Jag är…” det är en sjukdom eftersom själen är sjuk, själen har en känsla av att viljan måste användas i den riktningen. Den enda verkliga lösningen kommer vara att frigöra orsaken i själen till att den dras mot – den känner en dragning till – just det beteendet.

Å ena sidan, om jag använder min vilja för att sluta med beteendet så är det fantastiskt, det betyder att min själ nu är engagerad i att inte vilja ha det här beteendet, men om jag använder min vilja till att förneka orsaken till beteendet samtidigt, så gör jag mitt eget jobb väldigt, väldigt svårt eftersom i själva verket trycker undan orsaken till att jag ägnar mig åt det beteendet.

Det skulle vara långt bättre att först använda vår vilja till att inte längre ha det beteendet, men för det andra, och vad som är viktigare, att använda det underliggande – att förstå känslomässigt varför jag har haft det beteendet och vilken känsla som driver mig till att ha det beteendet. När jag väl gör det så frigör jag orsaken inom mig till att jag känner mig dragen till det beteendet, och sedan känner jag mig inte dragen till det beteendet längre automatiskt. Jag skulle behöva använda min vilja för att göra det, jag skulle behöva tvinga mig själv att titta på porr efter det, istället för att det är något jag skulle känna mig dragen till.

Jag tror jag har gett en ganska bra sammanfattning av hur själens vilja kan användas positivt, även när det finns känslor inom oss som drar oss i en negativ riktning eller i en kärlekslös riktning.

Så vi behöver förstå att det inte alltid är negativt med kontroll, vi kan kontrollera hur vi använder känslan positivt eller negativt genom vår vilja; den positiva kontrollen över känslan genom viljan är att vi går igenom upptäckandet av känslan och vi vill exponera den och frigöra den, det är ett positivt sätt att använda vår vilja för att styra vår känsla och vi kan göra det – frigöringsprocessen – på ett sätt som inte skadar; med andra ord så om vi har raseri eller ilska inom oss så skulle vi kunna kontrollera oss själva i hur vi uttrycker raseriet eller ilskan, genom att inte gå ut och uttrycka den och skada någon, utan snarare gå in på vårt rum och vara för oss själva och uttrycka den och verkligen få kontakt med den på ett positivt vis.

Så ilskan är i själva verket inte en negativ känsla, det är bara hur vi kontrollerar den som bestämmer om den blir negativ eller inte. Om vi kontrollerar den på ett sådant vis att vi försöker trycka undan den, eller om vi är rädda för den eller om vi försöker kontrollera den på så vis att vi lämpar över den på andra personer och alla den sortens metoder, så styr vi nu känslan i en negativ riktning; vi använder vår vilja för att förvärra själen genom hur vi uttrycker känslan.

Så vi behöver förstå att uttryckandet av känslan, vi behöver tillåta uttryckandet av den, upplevelsen av den, men vi kan, med vår vilja, styra den positivt eller negativt, vi kan styra den så att den är i harmoni med kärleken eller inte är det.

Maria:      Javisst, det är väldigt bra att du förtydligade det för jag tror att många av oss känner, som när vi talade om att styra känslan, eftersom vi pratade mycket i de tidigare ämnena om undertryckandet och förnekandet av känslor.

Olika processer.

Maria:      Och när vi använder ord som styra eller kontrollera så tänker vi ofta: ”Åh, det är dåligt att styra eller kontrollera känslor. Det hör ihop med undantryckande och förnekande”, utan att förstå att känslor som inte styrs inte heller är något positivt.

Ja, det beror på vilken känsla det är, (skrattar), eller hur? Det är lite som att du inte har kontroll när du är i extas, när du älskar med din kvinna eller något sådant, då skulle jag säga att det är ett väldigt positivt sätt att uttrycka din känsla på. (Skrattar)

Maria:      Men det du säger till oss, jag förmodar vad jag förstod utifrån det du sade är att du fortfarande styr den upplevelsen genom din vilja.

Du styr inte flödet av känslan, du styr hur den flödar, till vem den flödar, på vilket sätt den flödar. Du styr inte dess flöde nu; du bestämmer dig för att bestämma under vilka omständigheter som du kommer tillåta att den uttrycks. Du förstår, genomsnittspersonen gör inte det här; det de istället gör är att de känner sig rasande, och sedan bestämmer de sig för att: ”Ja, jag känner mig rasande, så jag kommer bara slänga ur mig det på närmsta möjliga person”. Om det råkar vara hunden så sparkar de den, om det råkar vara hustrun så skäller de på henne, om det råkar vara ett barn så slår de det. Det beror bara på om de känner sig mäktigare än personen eller mindre mäktiga än personen hur känslan upplevs.

Om du gör det på ett positivt vis så säger du: ”Jag är arg.” Först behöver jag känna ilskan eftersom jag inte vill spara på den, annars kommer den bara lagras i min själ. Så jag går in på mitt rum, och nu har jag styrt på vilket sätt jag kommer uttrycka känslan. Jag kommer fortfarande tillåta känslan att upplevas eller uttryckas, och det är det jag behöver göra eftersom känslan måste upplevas eller uttryckas för att kunna flöda, kom ihåg att energin måste flöda, den måste komma ur oss på något vis, så vi låter energin flöda.

Så vi låter energin flöda i rummet, men vi förstår att orsaken till att vi är arga är för att vi har några beroenden här, och det finns en djupare känsla som jag också behöver låta flöda och det kommer att vara mer smärtsamt än min ilska, och det kommer kännas långt mindre kraftfullt än min ilska och jag behöver låta det flöda, och jag behöver komma dit, jag behöver använda min vilja för att komma till den känslan, jag behöver komma dit. Och det är här jag känner att de flesta personer inte förstår hur de kan använda sin vilja positivt när det gäller negativa känslor.

Negativa känslor är bara negativa när de använder dem utan att de är i harmoni med en kärleksfull användning av din vilja (skrattar), så med andra ord när du är kärlekslös i hur du använder din vilja, så kan en känsla bli negativ i sitt uttryck.

Så du kan till exempel ha en kärleksfull känsla där du har en sexuell längtan efter din partner, och hon är den du är gift med eller så, så hon är din partner och du har en sexuell önskan efter henne, det är ett kärleksfullt uttryck för din vilja. Du skulle sedan kunna kräva att få ha sex med henne; då blir det ett kärlekslöst sätt att använda din vilja på, ögonblickligen, pang – ett kärlekslöst användande av vår vilja. Du gick från att använda din vilja kärleksfullt till att använda din vilja kärlekslöst på ett ögonblick och förmodligen insåg du det inte ens för det mesta; och självklart känner hon då att det ställs krav på henne, att hon krävs på sex om hon finner sig i det, hon blir i själva verket nästan våldtagen redan, så kanske pågår en del manipulation men det är inte någon särskilt behaglig upplevelse för någon av er eftersom du nu använder din vilja utan att den är i harmoni med uttryckandet av kärlek.

Maria:      Förstås, förutsatt att hon inte har samma önskan eller känsla av attraktion.

Förutsatt det, men även om hon gör det så är kravet i sig kärlekslöst, kravet på att hon nu ska svara på ett visst vis är kärlekslöst. Så hon skulle kunna nej eller så skulle hon kunna säga: ”Javisst, jag är med på det”, men i båda fallen är ditt krav kärlekslöst.

Att bara känna dina känslor av sexuell kärlek för din partner är ett kärleksfullt uttryck för din vilja. Så snart de blir krävande så använder du den nu i ett kärlekslöst uttryck för din vilja.

Maria:      Och här du har betonat mycket kring ansvaret vi har för hur vi använder vår vilja, och du säger att även om vi har skador så betyder det inte att det är rättfärdigat att använda vår vilja på ett negativt vis.

Det stämmer, det är väldigt, väldigt viktigt att förstå det, väldigt viktigt; de flesta förstår inte det, de flesta tänker att: ”Åh, jag känner mig arg så får bli arg – A.J. säger att jag får bli arg på alla”, och de blir det – och jag säger att nej, det är inte alls vad jag säger till dig, du missförstår helt och hållet till din fördel eftersom du i själva verket vill vara i ett tillstånd där du känner dig kraftfull i ditt raseri och det är inte målet.

Maria:      Javisst, så frigörandet av känslor är i själva verket en upplevelse utanför din kontroll, men vi har kontroll över hur vår vilja styrs för att uppleva den känslan.

Det stämmer, hur den känslan förs ut, om vi säger så, så känslan behöver flöda, du vill inte trycka undan den, du vill inte motsätta dig den, du vill inte förneka den, den måste flöda, men hur du tillåter känslan att flöda bestämmer ifall du är kärleksfull eller inte, och det jag föreslår är att det alltid finns ett kärleksfullt eller kärlekslöst val vi kan göra.  Det är ett val att antingen använda vår vilja kärleksfullt och därför låta känslan flöda på ett kärleksfullt vis, och då kan ilska flöda på ett kärleksfullt vis. Så du kan gå in på ditt rum och låta ilskan flöda på ett kärleksfullt vis, så det är inte att styra ilskan, det är att låta känslan flöda men se till att det sker på ett kärleksfullt vis.

Du kan också ha en väldigt behaglig känsla och låta den flöda på ett kärlekslöst vis. Så sexuell önskan kan du låta flöda på ett kärlekslöst vis, du kan låta den flöda och få den att bli något helt annat som ett beroende, bara genom hur du uttrycker din vilja. Du skulle kunna säga: ”Jag älskar den personen”, och sedan börjar du få ett beroende till den personen, och sedan kräver du något från personen och sedan blir du arg på personen och du har alla möjliga förväntningar på personen. Det är inte längre kärlek. Du har använt din vilja till att förvandla den ursprungliga längtan – vilken kan ha varit kärleksfull – till något som nu är väldigt, väldigt farlig och svårt för henne och dig själv i exemplet jag just gav.

Så javisst, det är här vi behöver förstå att vår känsla styrs av vår vilja och jag menar inte att vi nu styr den för att trycka undan, förneka eller motsätta oss den, eller ersätta den med något – det jag säger är att styra hur den uttrycks, vi uttrycker den kärleksfullt. Så du kan ha en kärleksfull känsla som har skapats på ett kärleksfullt vis inuti din själ, som ilska, rädsla, skam – den sortens känslor – och du kan uttrycka de kärleksfullt, det är det fina med viljan, med användandet av din vilja, och om vi förstår det, så förstår vi hur vi kan utvecklas eftersom det bara är när vi använder vår vilja till att uttrycka känslan kärlekslöst som vi bryter ned vår själ.

Så vi kan ha en kärlekslös känsla inom oss som vi uttrycker kärleksfullt, genom att släppa ut den på ett kärleksfullt vis, och vi skadar inte vår själ alls, och vi kan ha en kärleksfull känsla som vi uttrycker inom oss, och vi kan göra raka motsatsen – vi kan uttrycka den kärlekslöst som ett krav och en förväntning – nu blir det genast kärlekslöst och vi skadar vår själ och andras själ i den stunden.

Och det är därför människor inte utvecklas mycket under sitt liv på Jorden, eftersom de utvecklas lite grann, och sedan gör de något skadligt, de utvecklas lite, skadligt, utvecklas, skadligt. Och jag har sagt det många gånger i våra seminarier – det är så här under en dag (A.J. gör vågliknande rörelser i luften med händerna), där vi gör en kärleksfull sak, en kärlekslös sak, en kärleksfull sak, en kärlekslös sak, och i början av dagen var vi på den här nivån av kärlek och i slutet av dagen är vi på samma nivå av kärlek, och för många så är vi ofta på en lite lägre nivå av kärlek.

Om vi väljer att – varje gång vi har en känsla – bara använda den och låta den flöda ut ur oss kärleksfullt, oavsett hur svår känslan är, precis som skam, ilska, rädsla, vad svårigheten än är i känslan vad gäller vår upplevelse, vi tillät den att flöda ut ur oss kärleksfullt, varje gång, vad skulle hända då? I början av dagen så skulle vi vara här, och i slutet av dagen skulle vi vara här (A.J. visar ett högre kärlekstillstånd) med vårt kärlekstillstånd.

Maria:      Det är en fantastisk tanke, eller hur, att med vilken själsskada vi än har inom oss just nu, om vi använder vår vilja på det här viset, i en positiv riktning, så kan det inte bli värre än det redan är, och det kan bara bli bättre.

Det stämmer, och så länge vi använder vår vilja på ett kärleksfullt vis, och det är det som är det vackra med det.

Maria:      Och det skrämmande är att med tanke på själsskadorna vi har just nu, som en ögonblicksbild, om vi väljer att använda vår vilja på ett inkonsekvent vis vad gäller kärlek, eller bara ignorerar kärlek och känner oss rättfärdigade genom våra skador, så kommer det i själva verket bli långt mycket värre.

Ja, vi kommer för det mesta röra oss som en jojo, där du går upp och ner, upp och ner, kärlekslös – kärleksfull, upp och ner, under dagens lopp, och vårt tillstånd förändras inte. Eller, vi väljer att välja, på grund av skadan som finns i oss, vanligen att välja att göra den kärlekslösa saken mer än vi väljer den kärleksfulla, och självklart kommer vår själ börja brytas ned i slutet av dagen, och olyckligtvis sker detta med de flesta på planeten.

Så när vi väl slutar vårt liv har vår själ brutits ned så mycket att det dödat oss, bristen på energiflöde i vår kropp är nu så lågt att vi dog som en följd av det, och vi är nu i andevärlden med alla de känslorna kvar som vi fortfarande behöver arbeta oss igenom, plus konsekvenserna av vårt kärlekslösa användande av vår vilja, och det är ganska skadligt, och det är där de flesta kommer till andevärlden, till helvetena i andevärlden i ett skadat tillstånd, där de fortfarande måste lära sig att de fortfarande kan använda sin vilja på ett kärleksfullt vis.

Det finns en fin kanalisering som jag gjorde för bara några dagar sedan med en kvinna som heter Grace, tror jag det var, och jag tycker att hon demonstrerade den kärleksfulla användningen av sin vilja; för från början uttrycke hon sitt raseri, men hon var inte så arg på mig utan hon var bara rasande, och en del av sakerna blev hon lite upprörd över, men för det mesta kände hon bara sitt raseri. Och vi tog henne igenom upplevelsen av hennes raseri, uttryckandet av andra känslor, så småningom uttryckandet av lite sorg, och hennes tillstånd förbättrades, och det är ett väldigt fint exempel på någon som har behövt vara rasande, som kunde känna raseriet, men behövde förstå varför de hade den, och när hon väl förstod varför hon hade den så kunde hon komma ner till lite av den djupare sorgen.

Maria:     Nej, det var var en väldigt vacker kanalisering.

Javisst, och jag känner att det är en bra illustration av vad du kan göra; du kan uttrycka din känsla kärleksfullt eller du kan uttrycka den kärlekslöst, men du måste alltid tillåta att den uttrycks. Så det jag föreslår är att inte låsa inne den, för det återigen är ännu värre, det är som förnekande, undantryckande, nedstängning – det är det värsta du kan göra – men det är inte heller bra att bara uttrycka den kärlekslöst.

Det Gud försöker lära oss att göra är att uttrycka våra känslor, oavsett vilka de är, på ett kärleksfullt vis.

Maria:     Javisst, jättebra, tack så mycket.