Intervju med Jesus – Ödmjukhet, session 3

Originaldokument på engelska (PDF): Klicka här
Översatt dokument på svenska (PDF): Klicka här

Originalvideon hittar du längst ner på den här sidan.

Session 3 – Ödmjukhet i praktiken – Del 2

Det här dokumentet är en transkription av en intervju med A.J. Miller (som säger sig vara Jesus) och Mary Luck (Maria Magdalena) om ämnet ödmjukhet
Vad är ödmjukhet och vad innebär det att leva i ödmjukhet

Framfört av Jesus (som A.J.) den 30 juni 2012

Observera: Divine Truth Ltd och God’s Way of Love Organisation har ett urvalsprogram för volontärer som vill arbeta med att sprida och leva enligt Guds sanningar. Då ingen svensktalande person ännu har godkänts som volontär (enligt kriterierna som finns på engelska om du klickar här), så har heller inte någon av de svenska översättningarna kunnat godkännas som tillräckligt korrekta för att Divine Truth Ltd ska kunna garantera deras tillförlitlighet.
Med andra ord kan min och andra frivilliga översättares förståelse av originaltexterna fortfarande innebära att översättningarna inte med precision förmedlar det som Jesus, Maria Magdalena och övriga som representeras i texterna ursprungligen avser med det som sägs och skrivs i dessa.

1.    Introduktion

Mary:  Tack älskling, för att du är med mig under vår tredje session i serien av intervjuer om ödmjukhet. [00:00:34.00]

AJ:  Det är mitt nöje, älskling. (Skrattar)

Mary:  Det här är session 3 som handlar om ödmjukhet i praktiken, men jag tänkte att innan vi startar kan vi kanske bara gå igenom vad vi pratade om i de föregående intervjuerna? [00:00:49.03]

AJ:  Javisst.

Mary:  Så den första intervjun handlade om vad ödmjukhet är och vad det inte är, och jag undrar bara om du vill ge oss en överblick över det? [00:00:59.08]

AJ:  Ja, vad gäller den lösa definitionen som jag har gett till de som lyssnar, så är det den totala, känslomässiga öppenheten inför varje enskild sak som du upplever, utan att överföra någon av de känslorna på någon annan person eller varelse eller skapelse eller material. Så vad det betyder är att du väljer fullt ut att uppleva varenda en av dina egna känslor. Men som vi har samtalat om, så är det mycket mer komplicerat än så, i betydelsen att det också handlar om att se saker på ett annat sätt. Istället för att hålla fast vid dina egna åsikter och vad du tror är din egen sanning, så vill du upptäcka Guds sanning, vilket betyder att det kommer finnas en potential för att allt du vet just nu kan vara fel. Och det betyder också att du får mer kunskap, men när du utvecklas så kanske du till och med behöver avyttra den kunskapen som felaktig, någon gång i framtiden. Så du kommer behöva vara beredd på att göra misstag och ha en känslomässig öppenhet för att göra misstag också. [00:02:06.24]

Dessutom måste det finnas en plats inom dig där du är villig att gå igenom och uppleva alla dina känslor, oavsett vad alla andra omkring dig tänker om dig. Det är något som är väldigt, väldigt svårt för de flesta. De flesta är väldigt investerade i vad andra tänker om dem, och därigenom tycker de att det är väldigt, väldigt svårt att vara ödmjuk under de flesta omständigheter där andra människor är en del av det. [00:02:34.11]

2.    Ödmjukheten är nödvändig för att få kontakt med Gud och Guds sanning

Mary:  Du nämnde i detta att det i själva verket finns ett krav där, om vi ska få kontakt med Gud genom ödmjukhet, att vara öppna för Guds sanning. Stämmer det?

AJ:  Ja, det är egentligen den ödmjuka kvaliteten som gör dig öppen för Guds sanning, och det är därför jag känner att ödmjukhet är som porten till Guds sanning. Utan ödmjukhet kommer du inte kunna absorbera Guds sanning särskilt bra, såvida den inte redan överensstämmer med din egen sanning. Och då kommer du förstås acceptera den och du skulle säga: ”Åh javisst, jag kan acceptera just den sanningen”. Den stora svårigheten, som du vet från ditt engagemang i mig under de senaste 4 eller 5 åren, är att när vi pratar med åhörare så är det sanningarna vi presenterar för dem som de inte håller med om som är de svåraste för dem att acceptera, och det är också ett uttryck för en åhörarskaras uppfattning om ödmjukhet. [00:03:31.02]

Ofta ägnar vi många, många år åt att undersöka olika saker och komma fram till en slutsats, ofta felaktiga slutsatser, och därigenom så har nu de felaktiga slutsatserna kommit in som en visshet eller vi tror på dem som en visshet. Då kommer någon och konfronterar den felaktiga slutsatsen med en kombination av logik och känslomässig logik, och till slut blir vi så konfronterade känslomässigt att vi börjar bli arga och upprörda och alla de känslorna börjar komma fram, vilket är ett bevis på deras brist på ödmjukhet. [00:04:03.04]

Om vi var verkligt ödmjuka så skulle vi inte hålla fast vid de här koncepten som vi har om livet och universum och allting. Vi skulle vara villiga att växa igenom den här processen och vi är villiga att göra misstag. Vi är också villiga att släppa taget om koncept som uppenbarligen är felaktiga när de har bevisats vara felaktiga, istället för att hålla fast vid dem för glatta livet och försvara dem. Ser du på vad som händer med religionen på planeten så har de flesta religiösa krig olyckligtvis varit följden av att någon har velat hålla fast vid ett felaktigt koncept om Gud, eller om kärlek, eller om världen omkring dem, och sedan pådyvla en annan person det konceptet som uppenbarligen inte kan hålla med om det felaktiga konceptet. Och det är därför många krig har inträffat i religionens namn. Så det är en brist på ödmjukhet som har fått många av de här sakerna att ske på planeten. [00:05:01.05]

2.1.  Ödmjukheten är en villighet att överväldigas av våra känslor och av Guds känslor

Mary:  Okej. Det var några andra uppföljningsfrågor som jag hade kring konceptet med ödmjukheten. När vi väl engagerar oss i att tillåta våra falska föreställningar att utmanas, skulle du då säga att ödmjukheten involverar en önskan eller ett tillåtande att överväldigas av våra egna känslor? Men leder det mig i slutänden till en villighet att överväldigas av  Gud? Är det en del av ödmjukheten? [00:05:35.08]

AJ:  Ja. Om du inte kan tillåta dig att överväldigas av dina egna känslor då kommer Guds känslor, vilka är oändligt mycket kraftfullare än dina egna, att få det väldigt, väldigt svårt att komma in i oss medan vi har ett sådant motstånd mot att ens känna våra egna begränsade känslor. Så Gud lär oss genom att Gud i princip säger till oss att: ”Du behöver först öppna ditt hjärta för dig själv och din egen känslomässiga upplevelse, för om du inte gör det så hur ska du då någonsin kunna absorbera en av mina känslor som jag har för dig, när du inte ens tillåter dig att överväldigas av en enda av dina egna känslor som du har för något utanför dig själv?” Så jag känner rätt så starkt att det här är orsaken till att vi ägnar mycket tid åt att lära folk att de behöver öppna upp känslomässigt, för utan att öppna upp känslomässigt så förblir de stängda inför sina egna känslor. Så länge de är stängda inför sina egna känslor, hur kan de då någonsin uppleva hur en annan persons känsla kommer in i dem? Och om den andra personen är Gud, en oändligt kärleksfull person som har en oändligt kraftfull uppsättning av känslor, hur kan vi då någonsin förvänta oss att ta emot de känslorna, om vi redan är nedstängda inför vår egen begränsade uppsättning av känslor? Det kommer vara väldigt, väldigt svårt. [00:06:56.23]

Så för de flesta som verkligen vill få kontakt med Gud så känner jag att de behöver förstå att den här känslomässiga öppenheten är avgörande. Det vackra med att ha en längtan efter Guds kärlek är att det börjar öppna upp dig emotionellt, men om du inte är ödmjuk så stänger du väldigt snabbt ned detta. Och det är därför som ödmjukheten är en avgörande del, den är en av tre avgörande kärnsaker när det gäller vår relation med Gud, därför att utan ödmjukhet kan inte sanningen absorberas. Utan att sanningen någonsin absorberas så kan vi aldrig nå ett tillstånd av kärlek. Och vi kan heller aldrig ta emot Guds kärlek i den fullständiga grad vi skulle kunna.[00:07:44.10]

Så därför begränsar vi vår egen tillväxt. Så det är väldigt kontraproduktivt att inte uppvisa ödmjukhet. Det är långt mer produktivt att arbeta med ödmjukheten som en av de viktigaste och mest avgörande kvaliteterna du någonsin kan utveckla. [00:08:01.04]

Mary:  Det verkar vara en bra designegenskap som Gud har satt in i vår själ, för det betyder att vi får som en gåva att lära känna oss själva när vi lär känna Gud, eller hur?

AJ:   Javisst, det är vackert. Och jag känner att det är en av orsakerna till att Gud skapade det på det viset, där Gud i princip säger att: ”Hör här, om du inte är villig att lära känna dig själv som jag har skapat dig, och om du inte är villig att uppleva dig själv som jag har skapat dig till att uppleva dig själv, så kommer det vara väldigt, väldigt svårt för dig och mig att ha en relation.” Det är vad Gud säger. För att Gud ska ha en relation med dig när du är så begränsad i att ens uppleva dig själv, än mindre en oändligt mer kraftfull varelse som vill få kontakt med dig. Medan vi på det här viset har förmågan att börja uppleva oss själva, och lära känna oss själva, och uppleva våra egna känslor fullt ut. Och som en följd av att uppleva dem fullt ut, så har vi nu kapaciteten att växa in i att också uppleva Guds känslor för oss.[00:09:02.14]

2.2.  Ödmjukhet är en villighet att se oss själva så som Gud ser oss

Mary:  Tack så mycket. Ville du bara betona något kring vad ödmjukhet inte är? För det finns många missuppfattningar.

AJ:  Ja, jag tror att vi förmodligen kommer ta upp det i nästa intervju, alla de saker som ödmjukheten inte är. Det finns så många saker som har misstolkats. Jag förmodar att den största som vi förmodligen behöver nämna från början ändå är att det inte är en falsk känsla av att stå lägre än någon annan. Det handlar den inte alls om. Och jag känner att det här är en av de främsta missuppfattningarna som så kallade heliga människor framhåller, på så vis att de skapar en känsla av en falsk ödmjukhet och blygsamhet som inte slår an hos Gud över huvud taget, eftersom det inte heller är verkligt, så jag känner att det är en avgörande sak att ge upp om du verkligen vill få kontakt med Gud. [00:09:55.16]

Mary:  Så den handlar inte om falsk blygsamhet, utan det är ett ägande av vad som är fel inuti oss, eller hur? Skulle du säga att det är att börja se dig själv så som Gud ser dig?

AJ:  Helt och hållet, det är en villighet att börja se dig själv så som Gud ser dig. Till en början är det väldigt svårt att göra det och det är också väldigt svårt att göra det direkt. Så det är en process som du kommer gå igenom, men för att göra det så kommer du så småningom behöva börja se att i princip allt som du har en uppfattning om förmodligen är fel, och behöver justeras åt ett positivt håll närmare Guds uppfattning om universum. Och det jag känner händer för det mesta är att folk är så investerade i att hålla fast vid det de tror är rätt, att de är fullständigt ovilliga att uppfatta att nej, i själva verket vet Gud allt som är rätt, och allt vi gör är att bara upptäcka de sakerna. Och folk tillåter inte den upptäckten. Ödmjukheten tillåter upptäckter. Det vackra med ödmjukhet är att det öppnar upp ditt hjärta tillräckligt mycket för att uppfatta att du behöver ändra ditt sinne och du behöver ändra ditt hjärta när det gäller olika saker. [00:11:03.05]

Och när du väl gör det så ser du på universum på ett helt annat sätt. Istället för att se på universum och försöka få universum att anpassa sig till din tanke om den, så tittar du på universum utifrån inställningen att: ”Jag vill upptäcka allting i universum”. Och inte bara en uppsättning saker, som de fysiska sakerna eller något sådant, utan istället blir allting föremål för att upptäckas när du verkligen är ödmjuk. När en person har motstånd i någon riktning, så är deras upptäckt i just den riktningen fullständigt nedstängd. Så av den orsaken ser du personer som är musiker som är totalt avstängda mot vetenskap. Om de verkligen vore ödmjuka så skulle de vara öppna för båda sakerna. Du ser forskare som är helt nedstängda mot konst. Men om de verkligen vore ödmjuka så skulle de vara öppna för båda sakerna. [00:11:48.20]

När vi är ödmjuka så är vi villiga att undersöka alla områden som Gud har skapat. Det kommer finnas favoriter, men det kommer inte bara vara ett område med motstånd mot alla andra. Och det här är en del av ödmjukheten; när du väl blir mer och mer ödmjuk så blir du öppnare och öppnare för allt som Gud har gjort. Inte bara några begränsade saker som Gud har gjort. [00:12:11.05]

2.3.  Ödmjukhet är en villighet att göra misstag och vara öppen för nya idéer

Mary:  Och jag förmodar att det öppnar upp dig för hur allting sitter ihop och hur allting kan ge till varandra och synergin i det hela.

AJ:  Ja, det är den andra vackra saken med att ha ödmjukhet. Du börjar se hur hela universum samverkar och fungerar, medan om du inte är ödmjuk så saknas det hela tiden en massa bitar, eftersom du har ett sådant motstånd mot att ta emot sanning om vissa delar. Och det här ser jag hända ofta inom läkemedelsbranschen, och du ser det hända ofta på ekonomiska plattformar som finns på planeten. Du ser det också hända mycket inom tekniken till och med, där folk är väldigt, väldigt begränsade till vissa typer av undersökanden, och därmed kan inte något utvecklas och inget kan upptäckas. Och det är bara när någon är fullständigt öppen för att ändra sig och ha fel som saker kommer förändras. Men som du vet finns det på planeten ett enormt stort fördömande av alla som har fel. [00:13:05.17]

Så jag har gjort väldigt få misstag i mitt liv, tack vare jag under en stor del av mitt liv har varit enig med Gud. Men innan jag blev enig med Gud under det första seklet så behövde jag göra misstag för att lära mig sanningen, för att upptäcka nya saker Och jag behövde komma in i inställningen att det är okej för mig att undersöka något och det sedan visar sig vara fel, när jag väl undersökt det. Så jag hänger inte upp mig på det. Många hänger upp sig på det, för de e-postar mig och fördömer mig för att jag har fel i något ämne som de känner att jag haft fel i, och ofta hade jag inte fel i det. Men det finns förstås några ämnen där du har fel och det kommer du att ha, genom processen med undersökandet. Men medan du fördömer någon annan så visar du att du har, inom dig, en brist på ödmjukhet för att vara öppen för att göra misstag. [00:14:04.21]

Och allt det är en del av planetens behov av att komma ut ur det arroganta tillståndet, vilket är ett väldigt självtillförlitligt tillstånd, och in i det ödmjuka tillståndet vilket är ett väldigt Gudsförlitande tillstånd. [00:14:17.18]

Mary:  En av anteckningarna som jag skrev efter vår senaste intervju var att ödmjukhet är att ge upp saker på mina villkor, eller under min kontroll, men utifrån vad du säger, så varje gång jag träffar på ett ämne eller en ny idé där jag märker att jag är väldigt rigid, motvillig och hård, så har jag omedelbart fått en signal om att det pågår en brist på ödmjukhet här. Jag kanske inte håller med eller jag kanske inte tar del i det,  men jag skulle vara mjuk i den här situationen om jag var ödmjuk. [00:14:49.11]

AJ:  Precis, javisst. Ödmjukhet är förståelse för alla situationer. Den håller inte nödvändigtvis med om alla situationer, men den är känslomässigt förstående, i betydelsen att den fortfarande känner sina egna känslor, den pådyvlar inte sina egna känslor eller sin egen hårdhet på något annat. Så det jag ser hända mycket, då två religiösa grupper kommer samman, är att de till slut angriper varandra och gapar och skriker på varandra, och i slutänden kanske de rentav kastar saker och till och med dödar varandra, vilket historiskt sett har hänt många gånger. Den främsta orsaken till det är att båda sidor saknar ödmjukhet. Om de hade ödmjukhet så skulle de förstå varifrån den andra personen kommer, varför de kommer från det hållet. De kanske inte håller med dem, men de skulle förstå. [00:15:34.06]

Och om den andra personen inte håller med dem så skulle de inte försöka pådyvla den andra personen det de känner. De skulle säga: ”Okej, du har lov att vara oenig och någon gång i framtiden kanske du ändrar dig. Och någon gång i framtiden kanske jag ändrar mig, och om vi båda är uppriktiga på vår väg närmare Gud, så kommer vi båda förr eller senare vara villiga att ändra oss. Och det faktum att vi inte är villiga att ändra oss och vi inte ens är villiga att behandla varandra kärleksfullt i utbytet, innebär att vi saknar ödmjukhet.” [00:16:05.06]

2.4.  Ödmjukhet är en helhjärtad önskan om att känna och uppleva alla känslor

Mary:  Tack så mycket. I den andra intervjun började vi prata om vad ödmjukhet är i praktiken. Och om jag bara nämner de två punkter vi redan har tagit upp: att ödmjukhet är en helhjärtad önskan om att känna och uppleva alla känslor, och du har nämnt det här igen den här morgonen. [00:16:27.08]

AJ:  Javisst. Och det är en önskan, inte en motvilja. Det är en väldigt viktig punkt. De flesta som jag ser prata om ödmjukhet tror att de är ödmjuka när de fortfarande har en stark motvilja mot att uppleva sina känslor. Det är mer som en gnällig ”Måste jag?”-känsla. Och det är inte ödmjukhet. När vi väl är på en ödmjuk plats inom oss så önskar vi det. Vi vill passionerat uppleva alla våra egna känslor, för vi vet att det är det enda sättet som vi kan komma närmare oss själva på och expandera, och även komma närmare Gud medan vi gör det. För vi vet att om vi upplever alla våra egna känslor, då kommer vi åtminstone ha modet att gå igenom många av våra känslor och ha förmågan att känna våra känslor. Sedan när Gud ger mig några av Sina känslor så kommer jag kunna vara känslig och öppen för det. Jag kommer låta mig själv överväldigas av det. Jag kommer inte motsätta mig det. Jag kommer inte angripa det eller stänga ned det. Jag kommer vara fullständigt öppen i mitt uttryck av känslor mot Gud och även i min förmåga att ta emot det, om jag önskar det. [00:17:35.09]

2.5.  Ödmjukhet är en önskan om att känna oss själva och Gud framför alla andra saker

Mary:  Och du pratade om att styrkan i den önskan kommer framför alla andra saker. Önskan att känna mig själv och känna Gud skulle gå framför min önskan om alla andra saker, vilket var rätt radikalt. [00:17:50.04]

AJ:   Javisst. Jag känner att många inte uppskattar fördelarna med att önska relationen med Gud först. Det finns automatiska fördelar för dig själv personligen eftersom du då känner dig själv. Du kommer att känna den andra halvan av dig själv, din själsfrände, under tiden, men alla andra saker kommer ur relationen med Gud. Så om du stänger ned totalt och du inte är ödmjuk inför din egen känslomässiga upplevelse, så stänger du av förmågan att ta emot alla de här vackra gåvorna från Gud, eftersom de allihop kommer via den relationen. Och om inte relationen upprättas så finns det inget hopp om att några av de här gåvorna ges till dig. Så du går omkring på Jorden och tänker att du vet sanningen och tänker att du vet hur allting fungerar, men det är bara en intellektuell idé eller ett intellektuellt koncept. Det har ingen betydelse i ditt vardagsliv och ger heller ingen förändring i ditt hjärta, så därför påverkas inte ditt sätt att interagera med andra personer. [00:18:47.13]

Utöver detta är det väldigt, väldigt svårt för dig att förstå något som ligger bortom din egen uppfattning. Så till slut angriper du någon annans idéer, och till slut har du en mängd blockerade synvinklar på allt som du skulle kunna upptäcka, eftersom du är så nedstängd mot att uppleva några av dina egna rädslor och andra smärtsamma känslor. [00:19:12.05]

Mary:  Och det är vår själ som är den eviga saken, eller hur? Inte det här sinnet eller den här andekroppen? Det är till syvende och sidst själen som bär på visdomen, eller hur?

AJ:  Ja. Och till och med att upptäcka den sanningen kräver ödmjukhet, eftersom vårt sinne desperat vill hålla fast vid den intellektuella uppfattningen om oss själva som vår omgivning vanligen har skapat. Vi håller desperat fast vid den, utan att vilja ge upp den, enbart för att vi inte vill upptäcka vad som finns i vår själ, vad som verkligen finns där. Vad som är vår verkliga natur, verkliga personlighet och vad alla den sortens saker är. Och jag känner att det är därför alla psykologer kallar det för det undermedvetna, eftersom det har tryckts undan så mycket i årtusenden nu för de flesta, det är bara en sak som driver på dem undermedvetet, deras själ, snarare än något som de har en medveten kontakt med. Och huvudorsaken till det är att de inte har någon ödmjukhet att verkligen känna vad som pågår inuti dem. [00:20:11.14]

2.6.  Ödmjukhet är en villighet att ta ansvar för, uppleva och frigöra alla fel inom oss

Mary:  Tack så mycket. Okej, den andra punkten vi pratade om var att Guds kärlek flödar in i vårt hjärta beroende av ödmjukheten, och ödmjukheten skulle i praktiken se ut som en villighet att ta ansvar för, uppleva och frigöra fullt ut, utan förbehåll, alla fel inuti mig själv som förhindrar Guds kärlek från att flöda. [00:20:37.19]

AJ:   Ja, och i synnerhet fokuserade vi på punkten som handlar om att ta ansvar. Många andra människor har skadat oss i världen vi lever i. Vi kan olyckligtvis inte undvika det som en sanning, för när du eller jag kommer in i ett kärlekslöst beteende, så påverkar vi automatiskt andra personer på ett kärlekslöst vis. Så den personen får då känslomässiga skador och andra skador, vilka är smärtsamma för dem att uppleva. Och som en följd av detta får de smärta inombords som de inte har skapat själva. De var inte orsak till att den hamnade inuti dem och ändå finns den nu i dem. Och vi har allihop den här sortens smärta, smärta som nu finns inuti oss som vi personligen inte orsakade, men vår omgivning orsakade den på något vis och ändå finns den nu i oss. [00:21:28.02]

Och när vi tar personligt ansvar så förstår vi en grundläggande sanning, och det är att det bara är vi som kan släppa taget om saker som finns i oss nu. Ingen annan kan göra det åt oss. Så alla de här härliga personerna som skadade oss, som vi inte tycker är så härliga, oavsett vad de gör så skulle de kunna bli perfekta personer och de skulle kunna vara perfekt ångerfulla och ledsna för de saker de gjort mot oss, men inte ens då så frigör vi smärtan om vi inte tar ansvar för vad som finns inuti oss. En person som är verkligt ödmjuk tar alltid ansvar för vad som finns inuti dem. Det betyder inte att de accepterar att de är orsak till det, utan de accepterar att de nu är den enda personen som kan frigöra det. De är den enda personen som kan välja att växa genom den situationen. [00:22:20.13]

Och de har ett val, de har ett val att växa och frigöra det oläkta, känslomässiga bagaget som styr deras liv, eller de har ett val att agera på det och orsaka ännu mer smärta hos andra människor och sig själva genom att agera på det viset. En verkligt ödmjuk person skulle aldrig välja det andra sättet att agera, någonsin. En ödmjuk person väljer alltid det första sättet att agera, att helt och hållet välkomna sin egen känslomässiga upplevelse oavsett vem som skapade den. Oavsett vem utanför dem själva som orsakade deras smärta. [00:22:54.23]

3.    Att arbeta sig igenom känslomässiga blockeringar mot ödmjukhet

Mary:  Och jag förmodar att det i praktiken innebär att ödmjukhet är ett val som vi har i varje stund, och det handlar inte bara om att gå undan och gråta ur sig en massa, utan snarare står jag inför det valet i alla stunder. [00:23:13.13]

AJ:  Sant, men dessutom kan du också säga att det finns vissa känslor som påverkar oss att bli ödmjuka, vilka också påverkar vår ödmjukhet. Så om jag till exempel är rädd för förödmjukelse hela tiden, så kommer jag inte vara särskilt ödmjuk, eftersom jag ständigt är rädd för att någon ska förödmjuka mig när jag känns vid sanningen i en situation. Om jag ständigt är på en rädd plats inombords, så kommer det vara väldigt svårt för mig att vara ödmjuk. Om jag är investerad i andras åsikt om mig, så kommer det vara väldigt svårt att vara ödmjuk, eftersom jag ibland kommer ha fel och de kommer skratta åt mig. Och om de skrattar åt mig och jag mår dåligt över det och jag inte vill må dåligt över det, så kommer jag försöka förhindra att de skrattar åt mig. Det betyder att jag inte kommer vara öppen och sanningsenlig över vad som verkligen pågår inom mig, och vad som verkligen pågår i mina relationer. [00:24:05.17]

Så det finns vissa känslor som handlar helt om ödmjukhet, och mitt förslag till alla som utvecklas närmare Gud är att försöka ta itu med de känslor som handlar om ödmjukhet först. Om vi inte tar itu med just de känslorna så kommer vi aldrig öppna oss för sanningen, och då kan aldrig någon känslomässig sanning komma in i oss. Så jag ser det som att ödmjukhet är ett tillstånd vi kan komma in i, ett komplett tillstånd och vi behöver inte vara perfekta för att komma in i det, men det är så många olika känslor som är involverade i att skapa ett ödmjukt tillstånd. [00:24:52.18]

Och de känslorna är bland annat saker som vi just har nämnt; att förödmjukas som en känsla och stå emot den känslan, att vilja att andra ska tänka väl om oss, att känna trevliga känslor från andra hela tiden. Alla dessa kommer hindra oss från att vara i ett ödmjukt tillstånd. [00:25:10.00]

Mary:  Så vad skulle vi göra i praktiken om vi var en sådan person och vi har känts vid att: ”Jag har alla de här problemen som förhindrar att jag lever i ett ödmjukt tillstånd”. Vad betyder det i praktiken om vi arbetar på de känslorna? [00:25:23.21]

AJ:   Ja, Guds attraktionslag kommer automatiskt verka i universumet omkring oss baserat på vår själ. Så vår själ kommer redan attrahera händelser som orsakar att vår brist på ödmjukhet triggas igång eller exponeras. Och i den stunden har vi ett val. Vi har valet att antingen uppleva helt och hållet och känna och vara öppna för allt som vi känner utan att skada någon annan. Valet som de flesta gör är att de då skadar den andra personen som till synes har skapat attraktionen som vi nu upplever. Om vi verkligen var ödmjuka så skulle vi säga: ”Nej, den här attraktionslagen som Gud har skapat är en vacker gåva till mig. Det är en gåva till mig eftersom den visar mig varje område i mitt liv där jag inte är ödmjuk. Och om den visar mig de områden i mitt liv där jag inte är ödmjuk så har jag möjligheten att vara öppen för dem, och helt enkelt uppleva de underliggande känslorna. Det kommer göra mig mjukare och mjukare inför allting, vilket gör mig mer ödmjuk inför allting.” [00:26:25.13]

Så jag behöver inte gå ut och välja dem, men det finns vissa saker som jag skulle kunna göra på en gång. Så genomsnittspersonen kanske redan nu kan säga: ”Jag kan räkna upp en rad olika känslor som påverkar min ödmjukhet” och mitt förslag är att räkna upp dem och börja arbeta dig igenom dem och lägga märke till dem i ditt liv och allt. Men verkligheten är att Gud alltid försöker få kontakt med oss, och attraktionslagen som Gud har gjort är där för att avsiktligt hjälpa oss att ta itu med vår brist på ödmjukhet i våra liv, att få oss till ett riktigt, riktigt ödmjukt tillstånd så att Gud kan kommunicera bättre med oss och även ge oss mer sanning. [00:27:04.04]

Om jag nu är fullständigt öppen för den här vackra gåvan som Gud ständigt ger mig, vilken min egen själ skapar genom lagen, så skulle jag lägga märke till varenda händelse som inträffat i mitt liv som avslöjar för mig att jag inte har tillräckligt med ödmjukhet på just det området. Jag skulle be om det, jag skulle också vilja arbeta mig igenom de underliggande känslorna om detta. Jag skulle vilja ta reda på mer om de sakerna. Jag skulle inte motsätta mig dem hela tiden eller kämpa emot platsen de kom ifrån.

Istället skulle jag välkomna dem och arbeta mig igenom dem, så att jag så småningom kommer till punkten där jag är fullständigt ödmjuk och kan absorbera så mycket sanning som möjligt från Gud. [00:27:49.23]

4.    Guds kärlek kan bara flöda när vi är villiga att vara som vi verkligen är

Mary:  Tack så mycket. Då går vi till nästa punkt, vilken är att Guds kärlek bara kan flöda in i mitt hjärta när jag är villig att vara som jag verkligen är. Så ödmjukhet är i princip att vara den jag verkligen är. Så min fråga är vad som omfattas av att vara den jag verkligen är? [00:28:22.14]

4.1.  Att arbeta sig igenom fasadjaget och upptäcka det skadade och det verkliga jaget

AJ:  Ja, först av allt så inbegriper det att ge upp fasaden. Fasaden har skapats av några olika orsaker. Vi kan säga att ur ett själsperspektiv så har vi vår verkliga själ, våra verkliga känslor, och sedan har vi vår nästa uppsättning av känslor, vilket är det skadade jaget. Det skadade jaget eller den skadade själen består av alla de riktigt bryska känslor som har pådyvlats oss av vår omgivning, genom de olika smärtsamma erfarenheter vi vanligen har haft under livets gång. Och det kan vi kalla för det skadade jaget. Det är fortfarande inte vårt verkliga jag, det är bara det verkliga jaget med en mängd känslomässigt bagage, vilket skapats av en omgivning som är en smärtsam omgivning att leva i. [00:29:14.10]

Det har i hög grad också skapats av våra egna val som vi har gjort som en följd av att vi har levt i den här bryska omgivningen. För verkligheten är att vi kan leva i en brysk omgivning och inte göra kärlekslösa val. Så vi har den förmågan. [00:29:29.05]

Mary:  Återkopplar det till det du just pratade om, på så vis att när vi gör valet att agera i skadan, det är då vi skapar mer skador?

AJ:  Precis.

Mary:  Eller så kan vi vara ödmjuka i den stunden.

AJ:  Om vi var verkligt ödmjuka så skulle vi aldrig skapa mer skada i världen vi lever i. Om vi verkligen var ödmjuka. Sedan har vi det tredje jaget, om vi kallar det så, vilket är fasadjaget. Fasadjaget är den person vi vill tro att vi är. Och den personen är i allmänhet väldigt sammankopplad med den person som våra föräldrar ville att vi skulle vara, eller som vår omgivning ville att vi skulle vara. Så fasadjaget måste ges upp helt och hållet. Helt och hållet. Och om vi inte ger upp fasadjaget helt och hållet så kommer vi aldrig lära oss att vara vårt verkliga jag. När vi ger upp vårt fasadjag så säger fasadjaget att: ”Jag har allt under kontroll. Jag vet allt. Jag vet vad som pågår här i vår relation. Du är den skyldiga personen”, och alla sådana saker. Det är vad vårt fasadjag gör. [00:30:30.05]

Vår verkliga jag säger: ”Nej, jag kan känna min egen skada. Jag kan känna mina egna problem. Jag kan känna hur jag känner kring det här”, och är villig att vara den personen offentligt. Fasadjaget är vanligen väldigt närvarande offentligt, men privat så är vi vanligen lite mer i vårt skadade jag. Om vi är verkligt ödmjuka så skulle vi vara villiga att vara den skadade individen offentligt. Vi är villiga att exponera oss själva fullständigt för universum. Och det betyder inte att vi agerar i skadan, för en person som är verkligt ödmjuk skulle aldrig agera på skadan och skada någon annan person. Men vi behöver i själva verket känna det vi känner och uttrycka det vi känner uppriktigt, och det betyder att vi inte skulle ljuga för folk, vi skulle inte hjälpa folk att tro saker om oss som vi vet inte är sanna. [00:31:34.09]

Vi skulle inte vara engagerade i att skapa fasader åt oss själva. Vi skulle inte leva i en fasad ens när vi har skapat ett helt liv som ska stödja vår fasad. Vi skulle aldrig göra någon av de sakerna om vi verkligen var ödmjuka, för en verkligt ödmjuk person är bara sig själv, med vårtor och allt, som det heter.[00:31:51.15]

Mary:  Om jag löser upp min fasad som genom ett mirakel…

AJ:  Vilket är en känslomässig process, för det finns känslomässiga orsaker till att du håller fast vid fasaden.

4.1.1.   Ett exempel på att vara ödmjuk när vi upptäcker ilska inom oss själva

Mary:   Absolut. Men om jag löser upp min fasad och upptäcker att jag är en arg person. Och jag tänker: ”Ja, ödmjukhet handlar om att bara vara mitt verkliga jag, så jag kommer helt enkelt vara arg på dig”.

AJ:  Men det är en uppenbar felcitering av det jag just sade, eller hur? För om jag faktiskt var verkligt ödmjuk på den platsen så skulle jag säga: ”Wow, jag är en riktigt arg person. Vad ska jag göra åt det? Varifrån kommer ilskan? Vad är den underliggande orsaken? Vad finns inuti mig som är orsak till att jag bara tappar fattningen hela tiden?” Och istället för att tappa fattningen hela tiden så skulle jag dra mig undan från situationer där jag tappar fattningen, och jag skulle istället försöka känna känslan jag känner som ligger under ilskan. Så jag skulle känna ilskan men inte uttrycka den mot någon annan, och jag skulle gå djupare och verkligen hitta vad som är den underliggande rädslan som driver på beroendet som är orsak till min ilska. [00:33:09.03]

Så jag skulle vara villig att känna beroendet som inte tillgodoses, om jag verkligen var ödmjuk. Jag skulle vara villig att säga: ”Wow, det är ett stort beroende jag har där om att alla ska gilla mig, för jag blir arg när ingen verkar gilla mig. Så jag vill att alla ska gilla mig, det är ett stort beroende”. Att det ska hända i verkligheten är väldigt osannolikt, men inte bara det, till och med i en perfekt värld så skulle jag fortfarande ha beroendet. Det är inte ett särskilt trevligt beroende att pådyvla andra om att de behöver gilla dig, innan de ens känner dig. Så det är en kärlekslös förväntning, och jag skulle känna det beroendet. Och när du känner det, så känns det ganska så läskigt inombords, för du känner det som att: ”Wow, något är riktigt fel i mig”, och sedan säger du: ”Vilken rädsla är det som driver på det här?” Och ofta är det motsatsen. [00:34:04.10]

Så rädslan som driver på det kan i det här fallet vara en rädsla för att: ”Ingen kommer någonsin älska mig för den jag verkligen är, och jag kommer behöva ändra mig själv totalt för att bli älskad”. Och det finns mycket sorg där under, för om du har den rädslan, så finns det vanligen en enorm mängd sorg från din barndom som hör samman med det faktum att du inte älskades för den du verkligen var. Och du behöver gå igenom det också emotionellt. Så du skulle vara villig att välkomna hela den processen om du är ödmjuk, du skulle inte projicera det utåt, du skulle inte använda det som en ursäkt för att vara rasande på någon annan, eller en ursäkt för att ge någon annan samma rädsla som du har, eller en ursäkt för att någon annan ska dela din sorg över detta, för alla de sakerna skulle vara en brist på ödmjukhet. [00:34:50.07]

Du skulle helt och hållet äga dina egna känslor, i varenda stund. Så om du tänker på det så skulle du aldrig använda det som en ursäkt för att: ”Åh, jag är en arg person så jag kommer helt enkelt vara arg”. Du skulle aldrig säga det om du var en ödmjuk person. Vi träffar många personer som uppenbarligen inte är ödmjuka, som ofta har sagt det här till oss. De har en känsla av att så snart du pratar om känslor så har de en föreställning som säger att: ”Åh, det betyder att jag kan gå och uttrycka alla känslor jag har utan någon som helst begränsning”. De har väldigt fel när det gäller ödmjukheten. Om de gör på det viset så finns det i själva verket ingen ödmjukhet alls i dem. [00:35:32.24]

Och mitt förslag till de personerna är att: ”Nej. Var lite mer självreflekterande och förstå att varje gång du gör valet att agera i harmoni med dina kärlekslösa känslor, så kommer du skapa mer smärta, inte bara åt dig själv, utan åt andra också. Varifrån kom all din smärta? Om den kom från din omgivning och du inte mår bra över det, vad skulle du då känna om andra skapade mer smärta åt dig? Det skulle inte vara särskilt behagligt. Så välj då att sluta göra detsamma mot andra. Var lite etisk. Var lite etisk känslomässigt sett där du slutar göra saker mot andra som du inte vill att de ska göra mot dig. [00:36:12.05]

Mary:  Absolut. Tack för att du svarade på min fräcka fråga (skrattar). Jag ser bara att ibland så kan det verkliga jaget, mitt verkliga jag, ofta missförstås eller användas på fel sätt.

AJ:  Fullständigt. För om du tittar på det verkliga jaget så är det verkliga jaget rakt igenom kärleksfullt. Det är det jaget som Gud skapade, en rakt igenom kärleksfull individ som är i kontakt med omgivningen. Om de är sitt skadade jag så är det bättre än att vara fasadjaget, men om du är ditt skadade jag så kommer du inte projicera dina skador på din omgivning om du är en ödmjuk person. Så jag ser att många som fortfarande är i sin fasad säger: ”Jag är mig själv!” och de är arga. Nej, det är i själva verket din fasad. Det är vad du gör för att manipulera andra till att instämma i eller hålla med om dina känslomässiga beroenden. Det är vad du gör. Det är din fasad. Om du tar dig ur fasaden och in i det skadade jaget, så skulle du aldrig hålla med etiskt sett om att det är bra att någon ger dig något som du inte är redo att tjäna ihop till åt dig själv, att skaffa åt dig själv. Så jag skulle aldrig säga: ”Jag vill att du älskar mig”, samtidigt som jag säger: ”Jag älskar inte mig själv”. Det är orealistiskt och också oetiskt av mig att kräva kärlek från dig när jag inte är villig att älska mig själv. [00:37:34.10]

4.2.  Ödmjukhet omfattar etik och moral

Mary:  Så säger du att ödmjukhet omfattar etik?

AJ:  Definitivt, javisst. Faktum är att jag känner att ödmjukhet är höjden av etik, men det är också höjden av moral. Om du lyssnar på föreläsningen i Melbourne, eller läser boken från den föreläsningen som jag nyligen höll i; ”The Human Soul – Ethichs and Morality”, så kommer du märka att den ena handlar om hur vi interagerar med andra på en jämlik basis, medan den andra handlar om att acceptera Guds principer och lagar. Ödmjukhet involverar båda de sakerna, etik och moral. [00:38:08.19]

Mary:  Ödmjukhet är så mycket större än att bara gråta, eller hur?

AJ:  Javisst. Jag ger en definition i de grundläggande presentationerna, och om folk kan anknyta till den definitionen så kommer de förstå alla de andra sakerna. Verkligheten är att det omfattar många, många saker för att komma till en punkt där du är fullständigt ödmjuk och kan uppleva Gud på ett perfekt vis. Du kommer behöva arbeta dig igenom många saker för att komma till den platsen. [00:38:42.07]

4.3.  Ödmjukhet är att se Guds uppfattning om oss – en illustration från Bibeln

Mary:  I utkastet som du skrev till seminariet “Relationship with God – Humility” 2009, så citerade du Jakob 1:23-24 från Bibeln om villigheten om att vara den jag verkligen är. Och jag undrade bara om du vill förklara vad det betyder, och hur det förhåller sig till ödmjukheten? Citatet är: ”Ty om någon är ordets hörare, men icke dess görare så är han lik en man som betraktar sitt ansikte i en spegel: när han har betraktat sig däri, går han sin väg och förgäter strax hurudan han var.…” Så vad betyder detta? [00:39:30.10]

AJ:  Vi kan säga att spegeln är Guds uppfattning om oss. Så när vi tittar i spegeln ser vi oss själva, med alla skönhetsfläckar, och de flesta, när de först ser alla sina skönhetsfläckar, blir ganska rädda eftersom vi känner att ingen någonsin kommer älska oss, och ingen kommer någonsin ta hand om oss när vi har alla de här skönhetsfläckarna. Så det vi gör är att vi har en tendens att försöka ignorera dem och hoppas att de allihop försvinner av sig själva på något vis, vilket förstås aldrig händer. Istället för att göra det så rekommenderar ödmjukheten att vi alltid kommer ihåg tillståndet vi befinner oss i vid varje givet tillfälle. Och istället för att angripa oss själva över tillståndet så kommer vi bara ihåg det. Vi vet var vi befinner oss. [00:40:23.16]

Så mannen som är väldigt arg vet att han är väldigt arg. Mannen som är ledsen vet att han är väldigt ledsen. Kvinnan som känner sig sexuellt skamsen vet att hon känner sig sexuellt skamsen. Hon går inte bort från spegeln i sin relation med Gud och säger: ”Åh nej, det där är inte sant, jag kan helt enkelt ignorera det”. Eller hon eller han går inte och säger: ”Javisst, det är sant att jag har det där problemet men jag måste hålla igång mitt vardagsliv”. De ser problemen som den viktigaste saken att ta itu med i hela sitt liv, därför att det förstås är den saken som begränsar deras kontakt med Gud och deras kontakt med det egna jaget. [00:41:03.13]

Så självklart kommer det vara den viktigaste saken som de tar itu med i hela sitt liv. Och de har inställningen att de inte kommer gå iväg från spegeln, när Gud sätter upp en reflekterande yta via attraktionslagen och din själ automatiskt får sitt tillstånd avslöjat, så säger de inte: ”Åh, okej”, och går iväg och glömmer hela saken. De säger: ”Wow, det här är ett väldigt bra tillfälle för mig att veta exakt vem jag är och att veta exakt vad som finns inuti mig.” Och de undviker inte de sakerna. De undviker dem inte genom att springa iväg eller sätta på sig lite smink och få hela situationen att se bättre ut, sätta upp fasaden och gå iväg. Det gör de inte alls. [00:41:46.05]

Och jag känner att det där citatet från Jakob, min bror, taget från det första seklet om något jag faktiskt sade, påminner folk om att vi vill se oss själva så som Gud verkligen ser oss, därför att om vi inte gör det så kan vi aldrig förändras. Om vi håller fast vid konceptet att vi redan är jättebra utan att faktiskt titta på hur Gud känner eller hur Gud ser oss, skönhetsfläckarna vi har… och det är inte så att Gud inte känner att vi är jättebra. Gud vet att skapelsen som är vårt verkliga jag, att alla Han har skapat är perfekta. Men vi har det skadade jaget och vi behöver vara uppriktiga om detta. Om vi inte är uppriktiga om det så kommer vi aldrig till ett tillstånd där vi förändrar det. Och om vi inte förändrar det så kan vi aldrig expandera, och därför kan vi aldrig absorbera mer av Guds känslor för oss. Och om vi inte kan göra det så kommer vi aldrig absorbera mer sanning, och vi kommer aldrig bli eniga med Gud. [00:42:45.20]

1.    Ödmjukheten är en villighet att lära sig av Gud

Mary:  Tack så mycket. Nästa punkt som vi har om ödmjukhet i praktiken är att jag måste vara villig att lära mig av Gud. Vad betyder det och på vilka sätt försöker Gud lära oss saker? [00:43:04.23]

AJ:   Ja, jag har redan nämnt ett av sätten, attraktionslagen; det vi attraherar in i våra liv. Gud har skapat den här lagen specifikt för att hålla upp en fackla, om vi kallar den det, åt oss som individer så att vi kan reflektera över: ”Wow, det är mycket som pågår i mitt liv, och jag undrar varför jag attraherar just alla de här händelserna”. Och så småningom kommer vi börja förstå att det är något i vår själ som attraherar det. Med andra ord så finns det något känslomässigt, i fråga om ett system av föreställningar, som inte är i harmoni med kärleken inuti mig själv som attraherar en händelse som är smärtsam som kommer till mig från världen utanför. Så istället för att säga: ”Åh, det är deras fel och det är deras fel och det är hans fel och det är hennes fel och det är ditt problem”, som vi ofta ser ske i världen omkring oss, så skulle vi säga: ”Min själ har uppenbarligen en viss uppsättning tillstånd som jag önskar tro är jättebra, men som Gud visar mig inte är det genom lagen”. Och vi kan välja nästan vilket exempel som helst. Så du kanske inte har några pengar i ditt liv, till exempel. Och om det är fallet och du attraherar fler och fler av den sortens händelser så finns det en känsla eller en föreställning i din själ som skapar detta. [00:44:27.23]

I synnerhet när du är i ett samhälle där det finns pengar. Så om du lever i ett samhälle, som ett västerländskt samhälle där det finns pengar att tillgå som utbyts ganska fritt mellan människor, men du aldrig verkar ha några, så är det ganska uppenbart att det är något som pågår inuti dig själv. Du kan skylla på alla andra och skylla på regeringen och skylla på hur ekonomin är uppbyggd, skylla på arbetsläget, skylla på arbetslöshet, skylla på alla andra saker, vilket många förstås gör, vilket är en total brist på ödmjukhet. Din egen själ har fört den här händelsen till dig som du behöver arbeta dig igenom. Jag säger inte att det här rättfärdigar att andra personer behandlar dig illa. Jag säger bara att varenda liten händelse du är med om individuellt, är ett meddelande från Gud till dig om att något i din själ attraherar det. Om du går igenom processen på ett ödmjukt vis, med Gud, så kommer du frigöra den saken i din själ och du kommer inte längre attrahera den. Det är den grundläggande, enkla föresatsen som vi presenterar.

Så en person som är verkligt ödmjuk vet att det är ett sätt som Gud talar till dem på, i synnerhet när Gud inte kan överföra en känsla till dem. Så om Gud inte kan överföra en känsla till dig som individ eftersom du är så avstängd, och du är så motvillig och så nedstängd vad gäller de känslor du inte vill uppleva, så testar Gud istället några yttre metoder för att hjälpa dig fram till en emotionell öppenhet. Och det är genom den här lagen, attraktionslagen, som händelser förs till dig som baseras på ditt själstillstånd. [00:46:12.11]

5.1.  Ett exempel på attraktionslagens inverkan på västerländska samhällen respektive på fattiga länder

Mary:  Du använde exemplet med en person i ett västerländskt samhälle som inte har pengar. I väst är vi väldigt inriktade på det vi inte har, och det vi tycker att vi borde ha och allt sådant. Men om tittar på hur Gud kanske försöker lära ut något till en person i ett krigshärjat land, eller någon som lever i väldigt mycket fattigdom; hur lär Gud ut till dem genom attraktionslagen? [00:46:37.24]

AJ:   Ja, varenda enskild händelse som personen attraherar hör fortfarande samman med deras själstillstånd, och även kollektivt med själstillståndet. Så vi behöver förstå att det finns individuella situationer och kollektiva situationer. Och en person som är ödmjuk kommer att se båda. Så en person som lever i ett västerländskt land, som har tillräckligt med pengar, skulle se på fattigdomen i ett annat land och göra något åt det. Och om hela landet var i ett ödmjukt tillstånd så skulle de aldrig hålla fast vid sina medel samtidigt som ett annat land svälter. Det skulle de aldrig göra. De skulle ge bort eller hämta de människorna till sig, något av de båda, så att de kunde dela med sig av vad de har. [00:47:27.02]

Problemet är att de flesta i de västerländska länderna inte är särskilt ödmjuka, eftersom de vill ha det de vill ha, men de är inte villiga att dela med sig av det. Och faktum är att många västerländska länder har våldtagit de fattigare länderna för att få de sakerna, vilket inte heller är ödmjukt att göra. En person som är ödmjuk skulle arbeta med de resurser de har på sin nuvarande plats. De skulle inte ge sig av och våldta andra platser för att få deras resurser, för de skulle vara villiga att få kontakt med sina egna känslor över att inte ha just de resurserna. Så om vi var i ett verkligt ödmjukt och kärleksfullt tillstånd, så ser vi inte enbart vårt eget tillstånd och vad det skapar individuellt, utan vi ser också på tillståndet kollektivt och vad det skapar. [00:48:10.13]

Och vi skulle också försöka ta itu med det och göra något åt det. Så för det västerländska landet skulle vi titta på hur vi kan förbättra situationen där vi kan dela med oss av våra resurser till de här personerna, inte fortsätta våldta deras land på resurser, vilket är vad vi har gjort. Vi skulle också individuellt sluta med våra egna saker som vi gör personligen som våldtar de här länderna på deras resurser. En av sakerna vi skulle göra direkt är att vi skulle sluta äta kött. Det skulle vara ett väldigt bra sätt, för att äta kött orsakar att olika länder våldtas för sina resurser. [00:48:55.13]

Så vi skulle sluta göra det, som ett känslomässigt, etiskt perspektiv, som ett beslut som är moraliskt på grund av effekten det har på andra människor. Vi skulle inte säga: ”Jag har rätt att äta kött. Jag har rätt att göra det här, jag har rätt att göra det där”, utan vi skulle titta på effekterna av allt vi gör och säga: ”Nej, de här effekterna är oacceptabla”. Å andra sidan, vad gäller det fattigare landet, så skulle personen som lever i det fattigare landet behöva arbeta sig igenom varför de fortsätter attrahera det här förtrycket. Det måste finnas känslor inuti dem på individnivå och kollektivt som får dem att fortsätta attrahera förtrycket från rika länder. [00:49:41.04]

Och mycket av det är ironiskt nog baksidan av samma känsla, i många fall. Så ofta är det baksidan av känslan av girighet. Så med andra ord är ett land girigt, agerar på det, tar alla resurser från ett annat land och gör att det landet blir fattigt, och nu känner det landet bristen. Och de vill få tillbaka det och de känner sig fientliga mot det andra landet. Nu är de villiga att kanske till och med dra ut i krig eller ta till någon slags våld mot det förtryckande landet. Nu har vi en motreaktion. Det finns en hel uppsättning känslor i detta. Varför är de villiga att dra ut i krig? [00:50:26.16]

Så de fattigare länderna har också en grupp känslor som de behöver arbeta sig igenom, om vi verkligen vill ha ett samhälle i slutänden där vi är fullständigt kärleksfulla mot varandra. Emellertid så behöver den som är angripande i situationen, i exemplet med det rikare landet, ta sig till ett ödmjukt tillstånd före det fattigare landet, om vi verkligen ska få någon förändring. Emellertid så är det vanligen personen som angriper, eller landet som angriper, som är det mest motvilliga kollektivt sett inför att komma till ett ödmjukt tillstånd. Så vad det här också säger är att det finns mycket mer arroganta personer i det västerländska samhället, och långt mer brist på ödmjukhet i det västerländska samhället, än vad det gör i andra samhällen. Annars skulle de aldrig överväga att våldta andra länder för att få tag på deras resurser. [00:51:25.02]

Mary:  Det känns ofta, på grund av hur vi har uppfostrats, som att Gud försöker lära oss på sätt som är ganska allvarliga, vilket är orsaken till att jag tog upp det här exemplet. [00:51:41.24]

5.1.1.   Attraktionslagen kan ske på ett kärleksfullt eller bryskt sätt

AJ:   Får jag påpeka en sak om ödmjukhet och attraktionslagen? Det är i själva verket en kombination. Eftersom det finns väldigt få verkligt kärleksfulla personer på Jorden, så kommer förmodligen nästan varenda händelse som en person attraherar komma från en kärlekslös person, så därför är det högt osannolikt att händelsen kommer vara en kärleksfull händelse. Om det fanns mer kärleksfulla personer på Jorden, så kommer alla händelser som vi har attraherat från de personerna alltid vara kärleksfulla som attraktionslag, för att konfrontera våra oläkta känslor. Så varenda händelse som de skapar skulle vara kärleksfull. Gud skapade den här lagen på så vis att vi har förmågan, genom lagen, att lära oss på ett väldigt enkelt sätt genom att vi alla använder oss av kärlek genom lagen, eller på ett väldigt svårt vis genom att ingen av oss använder kärleken genom lagen. [00:52:45.12]

Och det är mänsklighetens personliga val som fastställer vilken riktning vi har gått i. Fram tills nu så har vi valt, genom vår brist på ödmjukhet, att använda lagen på ett väldigt bryskt vis. Om jag till exempel märker en öppenhet i dig för att manipuleras på något vis, så om jag använder lagen med bryskhet så kommer jag dras till att manipulera dig. Om jag engagerade lagen på ett kärleksfullt vis så skulle jag säga: ”Maria, du har en öppenhet inom dig för att låta dig styras. Jag skulle vilja hjälpa dig att läka detta utan att manipulera dig”. Ser du skillnaden? Båda kan hjälpa dig att åtgärda den kärlekslösa inställningen du har haft, eller den oläkta eller skadade känslan som du har varit i, men ett av dem är mitt val att älska och det andra är mitt val att skada. [00:53:45.24]

Och olyckligtvis gör de flesta på planeten inte valet att älska, eftersom de har en brist på ödmjukhet inom sig. Och därför vill de inte känna allt i sitt eget känslomässiga tillstånd, och de vill inte känna all sin känslomässiga smärta, och de vill pådyvla någon annan sin smärta och utnyttja den andra. Olyckligtvis kommer det under de omständigheterna kännas som att det vi har attraherat är bryskt, men det är bara bryskt på grund av omgivningens kärlekslösa val. Om min omgivning hade gjort ett annat val så skulle det ha hänt mig något mycket mer kärleksfullt, vilket skulle ha utlöst samma känsla. [00:54:27.16]

Mary:  Det som kommer upp för mig är att Gud försöker lära oss genom lagen som Han skapat, men variabeln är vår egen vilja och hur vi väljer att använda den. Den kommer alltid vara verksam, med potentialen att vara kärleksfull eller inte. [00:54:45.18]

AJ:  Precis. Och de flesta, på grund av sitt motstånd, på grund av sin brist på ödmjukhet, gör kärlekslösa val och därmed kan det bara ske kärlekslösa händelser genom de kärlekslösa valen som sedan påverkar andra personer på ett kärlekslöst vis. Och olyckligtvis verkar det då som att allting i världen är bryskt. Men det är bara bryskt på grund av vårt ursprungliga, kärlekslösa val. Det är bara bryskt eftersom vi väljer att vara hårda. Vi har valt att vara bryska. Om vi hade valt en helt annan väg tillsammans så skulle vi allihop uppfatta världen fullständigt annorlunda. Vi skulle alla säga: ”Wow, vilken härlig värld det här är att leva i. Jag har en oläkt känsla och så kom någon fram och bara sade precis rätt sak till mig, och det är alltid kärleksfullt, och jag går iväg och gråter en massa över det faktum att någon till slut förstår sig på mig”. Plötsligt har allt läkt eftersom jag har frigjort känslan. [00:55:37.24]

Det skulle kunna vara vår väg, men olyckligtvis så är det inte vägen, på grund av bristen på ödmjukhet som finns på planeten. Och olyckligtvis är bristen på ödmjukhet det som orsakar det mesta av smärtan på planeten. Det är inte ens ett missförstånd av vad kärleken är. Det är bristen på ödmjukhet. Verkligheten är att om du är ödmjuk så skulle du lära dig kärlek, men om du inte är ödmjuk så kan du inte lära dig kärlek. Så det är i själva verket inte en brist på kärlek på planeten som orsakar våra problem. Det är en brist på ödmjukhet på planeten som orsakar våra problem. Vi kommer aldrig lära oss att älska medan vi är så arroganta. [00:56:20.01]

5.2.  Gud lär oss genom andra människor, andemänniskor och naturen

Mary:  Så är attraktionslagen det enda sättet som Gud använder för att lära oss saker på?

AJ:  Nej, Gud försöker också lära oss genom andra människor. Vi är omgivna av andemänniskor som är i ett gynnsamt tillstånd med Gud, med andra ord är de eniga med Gud och de vill lära oss på ett kärleksfullt vis. De försöker ständigt influera våra tankar och våra handlingar till mer kärlek. De försöker ständigt visa oss vad som är fel inuti oss och orsakar attraktionen. Så vi har alla de här hjälparna som ständigt omger oss, som Gud har gett oss som en gåva. Gud har också gett oss djuren och fåglarna och växterna och alla levande organismer som en återspegling. Så de ger oss allihop gåvor, alla dessa olika saker som Gud har skapat ger oss ständigt meddelanden. Så när Gud inte kan kommunicera direkt med oss, vilket inte alltid är möjligt för Gud när vi är så avstängda mot Gud, och Gud vill inte störa vår fria vilja, så försöker Gud ständigt influera vår vilja till att säga: ”Vi skulle vilja försöka få kontakt med Gud någon gång”. Och Gud använder alla skapelser som Hon har tillgängliga till att influera oss i en riktning där vi blir öppna och ödmjuka. [00:57:33.01]

Gud gör ständigt det här. Så varenda sak som Gud har skapat utöver människans själ och till och med andra människosjälar är en del av detta, utöver din egen själ, och har skapats specifikt för Guds försök att uppmuntra din vilja att vara öppen nog för att påbörja en relation med Gud. [00:58:01.03]

5.3.  Att börja bli villig att lära sig från Gud handlar också om att vara känslomässigt öppen inför Gud

Mary:  Det är mycket stöd. Så hur skulle jag vilja att mitt känslomässiga tillstånd är när jag är uppriktigt villig att lära mig av Gud?

AJ:  Ja, när du väl kommer till det känslomässiga tillståndet så kan Gud, genom en överföring, i själva verket säga dig allting du behöver veta direkt. Så när du väl har arbetat dig igenom allt emotionellt motstånd, och all emotionell motvillighet, och allt det motstånd som finns där och vanligen finns inuti varenda person mot Gud, och mot de egna känslorna, så finns där nu en öppenhet känslomässigt och nu kan Gud kommunicera direkt med dig, genom känslomässig kommunikation. Det kommer inte vara en röst i ditt huvud eller något sådant, det kommer vara en känsla som kommer över dig som du vet kommer utifrån dig och som kommer från Gud. De känslorna kommer bekräfta sanningen för dig eller avfärda felet. Du kommer kunna göra bådadera. Så när du väl är verkligt öppen inför Gud så kan du bekräfta sanningar, avfärda fel, bekräfta sanningar utan att ens behöva gå igenom andra sorters upptäckande, men det måste vara en brinnande önskan att göra det som är den drivande kraften. [00:59:10.13]

Mary:  Och det betyder att sluta förlita sig på sig själv.

AJ:  Fullständigt, javisst. Att sluta förlita sig på sig själv och också släppa hur det ser ut i alla andras ögon. Vi är enormt investerade på den här planeten i hur allt ser ut för andra människor, och olyckligtvis skapar det ett enormt motstånd mot Gud. Om du tänker efter så är Guds sätt långt mer perfekt än människans sätt. Som en följd av det försöker Gud överföra sina perfekta sätt till människan och människan försöker motsätta sig Guds perfekta sätt. Så Gud försöker använda hela sin omgivande skapelse kring människan för att hjälpa människan att nå ett föränderligt tillstånd. Och människan, om han vore öppen, skulle gå igenom en process där han får all den yttre hjälpen och så småningom skulle han inte behöva någon av den yttre hjälpen, eftersom han nu själv har direktkontakt med Gud. Nu när han är enig med Gud så kan han arbeta sig igenom alla problem känslomässigt med Gud och ta reda på alla sanningar. Han behöver inte längre någon annan som hjälper honom. Han är fullständigt oberoende av alla andra än Gud. Men han är också i en position där Gud kan överföra all sanning till honom, om han har en önskan om att ta emot den, om han använder sin vilja till att ta emot den. Och det är allt det är.

När vi växer närmare Gud så finns det en hel grupp av saker som vi inte använder vår vilja till att förstå, eftersom vi inte vet att de finns. Så självklart kommer en del av processen vara att vi börjar förstå att de finns eller potentiellt finns, och sedan kommer vi använda vår vilja till att förstå, och när vi väl är på den platsen så kommer Gud kunna lära oss sanningen. Men det kommer inte vara ett stort motstånd mot den processen längre. Så när vi är eniga med Gud kommer vi fortfarande ha en lång rad saker att upptäcka som vi inte ens visste fanns, och fortfarande inte vet att de finns. Och vi behöver alla gå igenom en process där vi först har uppfattningen att de potentiellt finns, och sedan för det andra använder vår vilja att få veta sanningen om dem, och sedan kommer Gud tala om det för oss. [01:01:17.10]

Men vi kommer inte ha allt motstånd och ilska och raseri och beroenden och alla de andra känslorna som vi haft dessförinnan, för alla de sakerna har försvunnit. [01:01:27.17]

Mary:  Så det du säger är att vi kommer att vara så öppna känslomässigt när vi är villiga att lära oss från Gud. Hur skulle våra handlingar se ut när vi är villiga att lära oss från Gud? [01:01:40.19]

AJ:  Ja, våra handlingar just nu är alltid en återspegling av våra känslor. De är alltid en återspegling av våra föreställningar och våra känslor. Så om känslorna blir mer kärleksfulla och renare, mer perfekta och all kärlekslöshet och det skadade tillståndet inom oss försvinner känslomässigt, så återspeglar förstås varje handling de känslorna. Så varje handling vi utför nu är fullständigt i harmoni med sanningen, fullständigt i harmoni med kärleken. Faktum är att vi inte ens kan utföra en handling som inte är i harmoni. Det är omöjligt för oss att ens överväga en handling som inte är i harmoni, och du kommer till en punkt där du inte ens tänker på om handlingen är i harmoni eller inte är i harmoni. Alla orsakerna inuti dig till att de inte skulle vara i harmoni är borta, så det finns bara orsaker inuti dig att göra saker som är i harmoni med kärleken. Och därigenom behöver du inte ens försöka räkna ut om något är kärleksfullt eller inte längre. Du kommer bara göra det som är kärleksfullt automatiskt. Och i detta så finns det bokstavligen tusentals potentiella aktiviteter du kan ägna dig åt, men varenda en av de potentiella aktiviteterna kommer vara kärleksfull eftersom du inte kan ägna dig åt något kärlekslöst beteende. [01:02:56.16]

5.3.1.   Att gå igenom processen med att utveckla ödmjukhet

Mary:  Hur är det om jag praktiserar ödmjukhet, men inte är enig med Gud ännu. Hur skulle jag agera för att leva i ödmjukhet? [01:03:13.11]

AJ:   Ja, verkligheten är att du inte kan förfalska ödmjukheten heller.

Mary:  Nej.

AJ:   Så om vi verkligen lever i området med det skadade jaget där vi ser oss själva som vi är, med vårtor och allt, så skulle vi också se var vi saknar ödmjukhet. Vi skulle också se vår brist på ödmjukhet och en av de första saker vi potentiellt skulle göra vore att ta itu med varför. Med andra ord så skulle vårt liv fram till punkten där vi är eniga med Gud handla helt om att hitta vartenda område där vi saknar ödmjukhet i vårt liv, sedan ta itu med den känslomässiga orsaken eller föreställningen inom oss som inte är i harmoni med kärleken som får oss att ha den känslan, vilken sedan gör att vi har en brist på ödmjukhet. Det skulle vara vårt primära fokus i alla aktiviteter i varenda sak vi gör, i varenda sak vi tar oss för i våra liv. Vi skulle först och främst endast vara fokuserade på allt som gör att vi har en brist på ödmjukhet. [01:04:14.21]

När vi väl kommer till tillståndet där vi har arbetat oss igenom det, så växer vi ironiskt nog samtidigt i kärlek, och växer i sanning, eftersom varenda känsla vi frigör som orsakar vår brist på ödmjukhet automatiskt avlägsnar våra blockeringar mot sanning. Och därför kommer vi automatiskt ta emot sanning så snart vi inte är blockerade längre. Så om vi tänker på varje sak som en port. Så vi har ödmjukhet som är porten till sanning. Om jag nu arbetar mig igenom ödmjukheten varenda gång, så är jag inte orolig för vad sanningen handlar om. Det jag gör är att jag arbetar mig igenom min blockering inför sanningen. Så det är vad ödmjukheten gör, den får oss att arbeta oss igenom våra blockeringar mot sanningen. Det öppnar mig för alla sanningar. Alla de sanningar som Gud vill säga mig kan helt enkelt bara komma till mig nu. Och det betyder att jag kommer att ta emot dem och acceptera dem som sanningar, eftersom jag är ödmjuk. [01:05:09.01]

Och eftersom jag har gjort detta, så öppnar det upp mig för kärleken. Och Guds kärlek flödar helt naturligt in i min själ därigenom, och jag växer, och jag växer i mitt förstående, och min kapacitet att förstå fler saker växer som en följd av mitt växande. Så jag ser det som så att ödmjukhet är som att öppna en ventil till sanningen. Jag behöver inte arbeta på att ta emot sanning eller upptäcka sanning, jag behöver arbeta på att vara ödmjuk. När jag arbetar på att vara ödmjuk så kommer sanningen automatiskt. Sanningen öppnar mig för att ta emot kärlek. När jag tar emot kärlek så förvandlas min själ. När min själ förvandlas så får jag en större kapacitet att göra allting. Allt som jag önskar att jag hade en större kapacitet att göra. Och jag gör det automatiskt i harmoni med kärleken.

Så jag känner att processen med ödmjukhet, vad gäller hur den ser ut, handlar mer om att se på varför jag har ett motstånd mot att vara ödmjuk. Vilka känslor och föreställningar inuti mig har jag som får mig att vara som en hård boll när det gäller ödmjukhet, som får mig att vilja ha ett motstånd, att vilja vara arrogant? För allt jag behöver göra för att ta emot sanning är att öppna mig för min ödmjukhet. Jag behöver inte gå och ta reda på sanningen. Sanningen finns bara där i mitt universum omkring mig och väntar bara på att komma in i mig. Gud har skapat ett universum av sanning som väntar på att komma in i mig, precis som Gud har skapat ett universum baserat på kärlek som också väntar på att komma in i mig. Och om jag är ödmjuk så har jag porten till allt detta. [01:06:49.05]

Om jag inte är ödmjuk så kommer jag behöva arbeta på att vara ödmjuk. Och jag känner inte att en person kan arbeta på att vara ödmjuk. De kan bara frigöra de känslomässiga orsakerna till att de inte är ödmjuka. [01:07:04.06]

5.4.  En ödmjuk person börjar genast praktisera det de lärt sig

Mary:  Jag tänkte på sakerna där du redan vet att du agerar i harmoni med sanningen. Du börjar omedelbart praktisera saker du lär dig om du är ödmjuk. [01:07:14.17]

AJ:   Det skulle en ödmjuk person göra förstås. Javisst. Så för att använda en väldigt, väldigt enkel situation som exempel, så kan vi säga att en person har fått veta att någon de känner har ljugit för någon annan de känner. En person som är ödmjuk skulle inte välja åt alla de här personerna att täcka över hela saken. Det skulle han inte göra. För en person som är ödmjuk skulle säga: ”Jag är öppen för mina egna känslor. Jag är öppen för att angripas av alla mina vänner som inte håller med om mitt agerande. Jag är etisk”, och: ”Jag har moral och etik genom min ödmjukhet, det är vad den låter mig ha”. Så jag skulle gå fram och tala om för personen vad som har hänt här. Båda två kanske blir upprörda på dig och vill aldrig mer träffa dig. Så, det är deras brist på ödmjukhet. [01:08:02.14]

För i verkligheten så vill jag inte ens ha en fasad om jag är verkligt ödmjuk. Jag vill att allt ska avslöjas och komma fram i ljuset. Det som är så vackert med en ödmjuk person är att de alltid kommer agera på det här viset, med varje möjlighet de får. [01:08:17.00]

5.5.  Att bli öppen för att lära sig av Gud

Mary:  Vi kanske redan har tagit upp det här, men hur förhåller jag mig till livet på ett sätt som låter Gud lära mig så mycket som möjligt?

AJ:  Ja, jag känner att jag förmodligen redan har förklarat det, på så vis att hela universum har konstruerats av Gud för att ge alla Guds barn möjligheten att se effekterna av hur de använder sin vilja. Och en verkligt ödmjuk person ser effekterna, så han säger: ”Wow, jag lever i ett land som förtrycker andra länder. Jag förtrycker ofta andra människor. Jag har skadat mina egna barn. Jag har gjort det här, jag har gjort det där.” En verkligt ödmjuk person ser vad de gör och låter attraktionslagen som Gud redan har skapat, om de inte kan kommunicera direkt med Gud, att ta itu med problemen automatiskt. Och de använder processen med Gud aktivt. [01:09:24.07]

Mary:  Javisst, och inbyggt i det är att inte placera oss själva ovanför Gud. Vi kan inte nå det tillståndet utan att ha en fullständig respekt för vad Gud har skapat för att lära oss saker.

AJ:   Ja. Det finns förstås många som är rasande över Guds lagar, men det är uppenbarligen inte ett särskilt ödmjukt tillstånd, för i slutänden så rasar du bara mot de mest kärleksfulla lagarna i universum. Om du tänker rasa mot något, och jag föreslår inte att du ska rasa mot någonting, för det är ett beroende, men om du tänker göra det så är det säkerligen mer klokt att rasa mot lagarna som är kärlekslösa, istället för de som är kärleksfulla. [01:10:00.09]

Mary:  (Skrattar) Javisst, säkerligen. Tack, älskling.

2.    Ödmjukhet är förmågan att ta emot både direkt och indirekt vägledning

Mary:  Den sista punkten för ödmjukhet i praktiken handlar om förmågan, och jag förmodar önskan om, att ta emot både direkt och indirekt känslomässig hjälp och vägledning. [01:10:18.00]

AJ:  Ja, du ser det här hända ofta när du har att göra med människor. Du har till och med haft upplevelsen där folk kommer fram till dig och säger: ”Kan du ge mig lite råd?” och du ger dem lite råd, vanligen är det just det rådet de minst av allt vill höra, och som en följd av det säger de: ”Åh nej, jag håller inte med om det”, och så går de iväg. Och det har hänt dig många gånger, och jag har varit med om det själv många gånger också, och det är en indikation på deras brist på ödmjukhet. Verkligheten är att till och med när de bad om det så kunde de fortfarande inte ta emot det, vilket är intressant i sig. Men det är ännu svårare när vi inte ber om det och får det. Och det som utmärker en verkligt ödmjuk person är en person som inte ber om feedback men fortfarande tar emot den med ödmjukhet och kärlek. Utan beroenden, utan raseri och ilska eller skam eller någon annan av de känslorna.

Och jag känner att om vi verkligen ska vara ödmjuka så behöver vi lära oss att ha bådadera. Det är väldigt bra att tala med en person och säga: ”Kan du säga mig vad som är fel? Vad ser du som är fel här så att jag kan ta hand om det i mig själv? Vad märker du om känslorna jag har?” En verkligt ödmjuk person kommer att märka de sakerna. De håller inte nödvändigtvis med förstås, för Gud kanske säger något annat till dem, och om Gud säger något annat till dem så håller de inte med den personen. Jag har haft många upplevelser där folk har kommit fram och talat om alla möjliga saker om mig som är totalt osanna, och jag vet att de är osanna, men jag behöver inte reagera argt på personen som säger dem till mig. Jag säger bara att: ”Nej, det är inte sant, du känner mig uppenbarligen inte. Eller så pådyvlar du mig dina egna föreställningar om vad du tror; du tror att jag är det du i själva verket är.” [01:12:19.23]

En person som är verkligt ödmjuk är först öppen inför Gud, men också öppen inför alla de här andra typerna av information. Exempelvis skulle en person vara fullständigt öppen för sina andeguider under de omständigheterna. Så om deras andeguider säger: ”Du är lite arrogant här och du har lite problem där och du har ett litet problem här”, så skulle personen höra dem direkt. De skulle säga: ”Wow, javisst, det har jag. Vad kan jag göra åt det här?” och ha en dialog med dem. För en person som inte vill höra dem så är det som att deras guider viskar, och personen säger: ”Vad? Vadå?” för de vill inte höra någon information från sina guider. [01:13:00.17]

Så en nyckeldel av ödmjukheten är att utveckla en längtan efter feedback. Men att utveckla en längtan efter feedback från kärleksfulla personer. Så du kan observera vem i världen omkring dig som verkar agera på ett mer kärleksfullt vis mot andra, och sedan kan du gå fram till den personen och säga: ”Hör på, jag har märkt att du är rätt så kärleksfull mot alla omkring dig. Skulle du vilja ge mig lite feedback över tid?”, eftersom du inte kan förvänta dig att bara få det där och då. ”Skulle du vilja ge mig feedback över tid kring vad som pågår i mig? För jag känner att jag inte är lika kärleksfull”. Så det är en underbar sak du kan göra för din egen själ. Den andra, men svårare saken är att verkligen tillåta människor att komma fram till dig och säga dig alla möjliga saker, till och med om det är fel, och se vad din respons är. [01:13:58.12]

Så responsen kanske är att du känner lite ilska inom dig över det de just sade; det visar dig att det saknas ödmjukhet kring det ämnet av någon orsak, och orsaken kanske inte är den orsak som personen anger. Personen kanske kommer fram och angriper dig och då blir du arg. Ja, varför är du arg? För du är rädd för angrepp och du har beroenden kring angrepp. Ett av beroendena kan vara att du vill att alla ska älska dig. Så när någon kommer fram och angriper dig, så känner du dig arg på dem eftersom de inte älskar dig. En person som är ödmjuk skulle inte göra det. En person som är ödmjuk skulle fortfarande älska dem, även om de blir angripna. [01:14:38.16]

Mary:  Men de skulle se det som en gåva att lära sig mer om sig själva.

AJ:  Precis. De skulle se på det som en oväntad gåva som de får av en person som inte förstår sig på kärlek; att arbeta sig igenom ett problem inom sig som skulle få dem att bli mer kärleksfulla. Så de skulle se på var och en av de här händelserna, vare sig de är smärtsamma eller behagliga, som en möjlighet att bli mer kärleksfulla själva. Så de skulle alltid välkomna omständigheten utan att angripa den andra personen och utan att motsätta sig den andra personen. [01:15:15.08]

6.1.  Att bli känslig för attraktionslagen

Mary: Du talar om direkt vägledning där som människor som säger saker verbalt, och indirekt vägledning som kanske vägledning du inte har bett om. Är den alltid verbal eller finns det andra sätt som vi kan ta emot indirekt vägledning på?

AJ:  Inte alltid. Attraktionslagen fungerar perfekt, så all attraktionslag är i själva verket vägledning som Gud ger oss. Men vår omgivning är också en återspegling, ifall vi är väldigt, väldigt känsliga för vår omgivning som vi lever i, och till och med vårt sovrum är en väldigt bra attraktion. Så om det är väldigt rörigt så säger det oss en del om saker om vad som finns inuti vår själ. Om det är väldigt oorganiserat så säger det oss något om vår själ. Vårt hus är detsamma, och vår omgivning som vi växer upp i är detsamma. Platsen där vi bor, det geografiska området där vi bor, allt är en återspegling av vårt eget tillstånd vid något tillfälle. Om jag ser något på teve ikväll och det råkar vara någon som angrips i Irak, och sedan ser jag på teve imorgon kväll och det råkar vara någon som angrips i Afrika. Och sedan ser jag något på teve nästa kväll och samma sak händer; om jag då är verkligt ödmjuk så skulle jag säga: ”Hm, tre angrepp, tre kvällar i rad, och jag har startat teven bara för att titta på dem. Det är något som pågår här för mig. Kanske jag har en slags känsla av rättfärdighet som jag behöver frigöra?” [01:16:44.22]

Men det är något inuti mig som gjort att jag attraherat kännedomen om de här händelserna som jag behöver ta itu med, och om jag är riktigt, riktigt ödmjuk så skulle jag vara öppen för att ta itu med de problemen istället för att säga. ”Åh, det har varit rätt hemska saker på teven de senaste tre kvällarna”. Jag skulle inte göra det eftersom jag skulle betrakta det som en personlig attraktion, något som min själ har attraherat för att arbeta sig igenom. [01:17:07.23]

Mary:  Javisst, och jag tittar ofta på saker som djur, barn och till och med människor jag träffar på under flera dagar.

AJ:   Telefonsamtal. Mejl.

Mary:  Javisst, och jag frågar: ”Vilka känslor finns det i de här personerna, vad visar det om mig?” Istället för att se på det som att det bara handlar om dem. Så det verkar som att, som du sade tidigare, att allting som Gud har skapat verkar genom de här vackra lagarna för att belysa saker. Det är som att Gud är som en stor överstrykningspenna, eller hur? [01:17:37.18]

AJ:  Jag får ofta frågan om varför det verkar som att det fortfarande händer många negativa saker omkring mig. Och min känsla är att Gud förädlar mig genom de negativa händelserna. Det finns saker i min själ som jag behöver frigöra som inte är i harmoni med kärleken, vilket dessa händelser avslöjar. De kom inte dit av något jag orsakat, men de är där nu. Och de här händelserna avslöjar dem. Det är därför jag har miljontals andemänniskor omkring mig som angriper mig vid olika tillfällen. Det är många människor som angriper mig vid olika tillfällen. De avslöjar allihop specifika saker som jag behöver arbeta mig igenom. När jag väl arbetat mig igenom dem så kommer de inte störa mig mer. De kommer inte ha någon känslomässig inverkan på mig mer. [01:18:20.17]

Så jag ser på dem alla som ett sätt för mig att snabbt växa igenom de sista delarna av mina känslor för att komma närmare Gud. Och jag känner att om alla såg på det på samma vis, så skulle de angripa mycket mindre, ha mycket mindre motstånd och mycket mindre blockeringar mot alla de här händelserna. De skulle främst fokusera på sin relation med Gud och vad just den här händelsen ger dem möjlighet att arbeta sig igenom för att komma närmare Gud. För i slutänden, om vi har det synsättet, så kommer vi inte oroa oss över att alla de negativa händelserna inträffar, vi kommer se på dem alla som potentiella gåvor, och förstå att världen inte är på en särskilt kärleksfull plats. Det finns väldigt få personer i världen som klarar att ge en positiv attraktionshändelse, en händelse som är kärleksfull som får oss att läka något inom oss. [01:19:19.16]

Uppenbarligen så kommer den person som först uppnår enighet med Gud att kunna ge kärleksfulla händelser till andra människor. Och när två eller tre eller fem eller tio gör det, så kommer de personerna kunna dela med sig av kärleksfulla händelser till andra personer för att hjälpa dem arbeta sig igenom sina grejer. Men i verkligheten just nu, så finns det ingen på planeten som är enig med Gud, så det finns en stark sannolikhet att de flesta av händelserna som förädlar oss kommer att vara kärlekslösa, olyckligtvis. Det är inte Guds fel, det är bara så som människan har valt att agera. Och det behöver vi förstå. Och om vi kan förstå det, och arbeta oss igenom det känslomässigt, så kan vi bli bland de första personerna som blir kärleksfulla, och därigenom ha en kärleksfull inverkan på planeten vad gäller det vi ger till andra. [01:20:08.21]

6.2.  Att bli kärleksfull i en kärlekslös omgivning

Mary:  För mig känns det som att den där hårdheten vi har inför en villighet att förädlas är själva knutpunkten, eller hur? För till och med i den processen du beskrev, så om vi bara välkomnar förädlingen, processen där vi blir ödmjuka som ett sätt att förädla oss, så kommer inte ens vår interaktion med de kärlekslösa sakerna att vara smärtsam.[01:20:33.21]

AJ:  Precis. Och det är därför som människor i Bibeln som Paulus använde illustrationen med ”Guld som förädlas av elden”. Det är inte Guds avsikt att vår själ ska förädlas av elden i den bemärkelsen. Att vi ska uppleva smärtsamma händelser hela tiden som förädlar vår själ. Guds avsikt var att vi ska uppleva kärleksfulla händelser som förädlar vår själ, och när vi blir eniga med Gud så är det exakt det som händer, vi upplever bara kärleksfulla händelser som förädlar vår själ. Och vi lär oss mer och mer information därigenom. Men problemet är att världen befinner sig i ett kärlekslöst tillstånd. Det finns ingen på planeten som är i ett tillstånd av enighet med Gud. Därigenom så kommer mycket av det vi attraherar att baseras på kärleksfulla händelser som hjälper vår själ att förädlas. Om vi är ödmjuka så accepterar vi den processen och går igenom den utan att känna att det är orättvist. [01:21:30.03]

Och i verkligheten så är det rättvist, för vi har ofta skapat många, väldigt kärlekslösa händelser för andra som de nu också kommer behöva frigöra, med den processen. Så vi behöver förstå att det är viktigt att vi alla förstår hur sammankopplade vi är, och att det bara krävs en ödmjuk person för att förändra saker på planeten. Men i verkligheten så krävs det bara en person med brist på ödmjukhet, eller en arrogant person, för att skapa mycket smärta på planeten. Och vi behöver förstå relationen mellan de två valen.[01:22:07.18]

Mary:  Och jag förmodar att jag också ser kärleken som är innefattad i det Gud har skapat. Han sade: ”Även när alla andra väljer kärlekslöshet, så är du aldrig utan kraft. Min kärlek har skapat en lag som ger dig möjligheten att växa, även om varenda annan person i din närhet har valt att inte växa, så verkar fortfarande den här lagen på din själ och du kan växa.” [01:22:35.23]

AJ:  Ja och jag känner att det till och med är ännu viktigare att om vi förstår att hela universum styrs av kärlekslagar, så, istället för att göra det kärlekslösa valet, om jag agerar i ett kärleksfullt val så stödjer alla Guds lagar mig. Om jag agerar i val som är kärlekslösa så stödjer inte någon av Guds lagar mig. Så om jag kan se det på det viset, att om jag är verkligt ödmjuk och jag väljer att agera på ett kärleksfullt vis, varenda gång, så får jag Guds stöd, alla Guds lagar, alla personer som också är i harmoni med Guds lagar, alla kommer stödja mig, förr eller senare. Det är en väldigt kraftfull, positiv riktning att ta. Om jag tar den andra vägen där jag agerar utan att någon av Guds lagar stödjer mig, så arbetar varenda en av Guds lagar emot mig. [01:23:37.02]

Redan det, till och med innan du tittar på personerna, är en tillräckligt dålig situation. Ingen av Guds lagar stödjer mig nu; de försöker i själva verket få mig att förändras. De försöker få tillbaka mig till den lagbaserade platsen och dessutom kommer allt jag skapar att attrahera kärlekslösa händelser, vilket också kommer påverka mig själv och andra. Så nu är sannolikheten stor att det, även om jag kanske får en del stöd, också kommer finnas ganska många personer som motsätter sig mig. Och jag menar inte att de motsätter sig mig med våldsamheter, för Guds lagar är inte våldsamma i sitt motstånd, de fungerar bara som de gör. De är trots allt lagar. [01:24:21.18]

Mary: De är konstanta.

AJ:  De är konstanter. Och jag känner att när du står inför det valet så är det ganska uppenbart att den ödmjuka handlingen vore att gå i den kärleksfulla riktningen, och sedan försöka ta bort varenda orsak inom dig till att du inte kan vara ödmjuk, varför du inte kan vara ödmjuk i den riktningen. Och jag känner att det förmodligen är vad vår nästa intervjusession kommer handla om, vilka alla orsakerna är till att vi väljer att inte gå i riktning mot ödmjukheten. [01:24:59.11]

3.   Avslutande ord

Mary:  Det kanske är en bra plats att avsluta på för idag. Nästa gång kommer vi prata om motståndet mot ödmjukhet och på vilka sätt vi motsätter oss den.