Jesus liv och syfte – Intervju med Geoff Whitehead

Du finner videon med intervjun längst ned på sidan, och om du klickar här öppnas ett PDF-dokument med den svenska översättningen.

Genomförd den 12:e januari 2012 i Wilkesdale, Queensland, Australien.

1.   Orsaker till diskrepanser och felaktigheter i den kristna religionen

Geoff: Det här är min tredje intervju nu med A.J., som är här på egen hand den här gången, utan Maria. Den här intervjun kallas för: ”Jesus verkliga liv och syfte” Först kommer vi börja med det jag kallade för förvirringen över ditt liv och dina läror och orsaken till detta. Jag googlade och fick veta att det under de senaste 2 000 åren har uppstått 3 800 olika förgreningar.

Jesus:              Av kristna religioner. (Skrattar)

Geoff:              Av kristna religioner, så det är uppenbart att det förekommer en del förvirring kring vad som är viktigt.

Jesus:              Och oenighet. (Skrattar)

Geoff:              Och oenighet, japp.

Jesus:              Och historiskt sett så har den oenigheten blivit rätt så intensiv emellanåt. (Skrattar)

Geoff:             Javisst. Du har sagt att mycket i de bibliska redogörelserna av ditt liv och dina läror är felaktiga, inte korrekta, inte kompletta, feltolkade och i en del fall till och med avsiktligt borttagna.

Jesus:              Japp, och avsiktligt ändrade, i en del fall.

1.1.    Det första konciliet i Nicaea

Geoff:             Jag har sagt att det förmodligen första försöket att få konsensus i den kristna världen som vi känner till den var Det första konciliet i Nicaea år 325 efter Kristus, genom kejsar Konstantin, som du har beskrivit som en rätt så våldsam man.

Jesus:              Ja, han hade stora aspirationer på makten, förstås, som de flesta romerska kejsare, men han var också en rätt så klyftig man så han kunde se att fragmenteringen av det romerska imperiet inte bara handlade om sekulära problem, utan även om religiösa problem. Han ville återföra det romerska imperiet till ett enda rike, och han kände att sättet att göra det på var att förena politiken med religionen.

Geoff:             Det står att han bjöd in ungefär 1 800 biskopar från hela det romerska imperiet, och ungefär 300 dök upp.

Jesus:              Det stämmer, ja. Resten var ganska upprörda över hela konceptet. Många av de som var upprörda över hela konceptet kom aldrig dit, och därför så deltog de förstås aldrig i de slutliga besluten.

Geoff:              Och slutresultatet var inte vad vi skulle kalla för en demokratisk process.

Jesus:              Nej, inte alls. Faktum är att det många gånger pågick ett ganska intensivt käbblande, till och med bland de som fattade de slutliga besluten, vad gällde vad som skulle ingå i Bibeln, och även vad de skulle inkludera som de primära doktrinerna i kristendomen. Det fanns ofta en hel del osämja och ibland rätt så mordiska avsikter mellan de som var närvarande.

1.1.1.  Problemet med Jesus gudomlighet

Geoff:              Huvudproblemet där verkade handla om Kristus gudomlighet.

Jesus:              Ja, ett koncept som sakta hade utvecklats efter min död, eftersom ingen kunde återspegla mitt tillstånd efter mitt död, så då påbörjade de det konceptet, även många av de kristna som följde de grundläggande lärorna av kristendom som jag lärde ut. De började överväga att det kanske inte var möjligt för genomsnittspersonen att någonsin bli gudomlig i den betydelse som jag lärde ut, så till slut ändrade de på ett antal läror så att de passade deras nya koncept; att det var omöjligt för dem att bli gudomliga så som jag hade uppmuntrat dem att bli. De började infiltrera lärorna med de här koncepten; att det var något unikt och speciellt med mig som andra inte kunde återspegla, och det fanns problem med konkurrens mellan personer som var de så kallade guruerna i olika religioner på den tiden. I slutänden slog de samman och absorberade många av de koncepten med mitt liv som omgav legenderna kring just de människorna, för att skapa Gud på Jorden. [00:04:38.00]

Geoff:                                Gjordes detta för att behaga judarna? Gjordes det för att få judarna på sin sida? Eller för att relatera till dem?

Jesus:              Nej, det var ett försök att behaga nästan alla andra religiösa trosföreställningar. Försöket var att införliva inte bara judarnas tro, utan även många av de hinduiska och buddistiska lärorna och andra religioner. Jag jämfördes med grundarna av de religionerna och när de upptäckte att mitt liv var alltför ordinärt, så ändrades det för att det skulle vara mer konkurrenskraftigt med grundarna av just de trostillhörigheterna.

Geoff:              Okej, så till och med på 300 år så hade du upphöjts till att ha en gudalik status?

Jesus:              Ja. Det inträffade faktiskt ganska snart efter min död. Till och med under de första hundra åren så antogs det här upphöjandet av mig till en slags gudalik status som inte kunde uppnås av någon annan. Sedan införlivades det i avskrivarnas revisioner av Bibeln, eftersom alla Bibel-manuskript kopierades för hand på den tiden, och sedan återspeglades ofta avskrivarens läror i de modifieringar som han gjorde i texten. Han kunde säga att: ”Åh, så sade han nog inte, för det låter inte rimligt i mina öron”. Han lade till ett ord här och där, ”och nu låter det rimligare för mig, nu förstår jag det”. Och sedan gjorde nästa avskrivare samma sak, och nästa avskrivare gjorde samma sak. Sedan fanns det förstås känslor i många av de så kallade prästerskapen eller ministerierna i tron som införlivades i de kopiorna, och 300 år senare hade där blivit en väldig förvrängning av det jag verkligen lärde ut, införlivat i den så kallade kanon.

1.2.    De evangeliska redogörelserna i Bibeln

Geoff:             Det finns synoptiska evangelier, så som de beskrivs av Matteus, Markus och Lukas. De skrevs ungefär 40 år efter din död, stämmer det?

Jesus:              Javisst.

Geoff:              Och Johannes, ungefär 60 år efter Kristus? Vilken av dem är möjligen den mest korrekta?

Jesus:              Ja, allihop innehåller felaktigheter, tyvärr. De ursprungliga texterna var faktiskt korrekta redogörelser. Jag träffade till exempel bara Lukas en gång under mitt liv på Jorden, och han vara bara 6 år gammal. När Lukas satte samman sitt evangelium så gick han i själva verket på förstahandsupplevelser som andra personer haft som han återvände till Israel för att intervjua. Självklart hade han tillgång till Maria Magdalenas förstahandsupplevelser, min partner, eftersom han gifte sig med min dotter Sara. Han hade min själsfrändes förstahandsupplevelser där han fick mycket av sitt material, så det han skrev var relativt korrekt på den tiden. Det förvrängdes emellertid genom kopieringsprocessen, revisionister och så vidare. Det de ursprungligen skrev var ganska korrekt, men olyckligtvis, på grund av förändringarna som gjordes och så vidare, så fanns där redan en hel del kraftiga förvrängningar vid tidpunkten för Nicaea-konciliet. [00:08:08.00]

1.2.1.  Maria Magdalenas bidrag till evangelierna

Geoff:             Av de tre synoptiska evangelierna så har teologer sagt att tre av dem möjligen har kopierats från en annan källa, som de kallar för Q.

Jesus:              Japp, som i själva verket är min andra hälft.

Geoff:              Förklara?

Jesus:              Ja, Maria levde fortfarande, och Maria var den personen som visste mest om de läror jag lärde ut medan jag var på Jorden. Men där fanns många problem som lärjungarna i hennes närhet hade med att avslöja för världen att hon fortfarande levde, eftersom den romerska armén fortfarande letade efter Maria.

De ville fortfarande döda henne, de ville döda mitt barn, så lärjungarna försökte allihop hålla Marias identitet hemlig och ständigt hålla henne skyddad. Det innebar att Maria, som hade den vidaste kunskapen om mitt liv och även den största kunskapen om mig och min egen personlighet och så vidare, kände de andra lärjungarna – Matteus, Markus och till och med Lukas, eftersom han var vår svärson, och alla de personerna kunde återvända till Maria och få materialet direkt från henne.

Geoff:              Enbart verbalt? Skrev hon?

Geoff:             Enbart verbalt. De fick materialet från henne, och efter min död så är det den primära informationskällan om mitt liv och vad som verkligen hände. Maria var den primära källan. Det skedde genom en process med intervjuer och så vidare med henne, och att tillbringa tid med henne och ta reda på det.

2.   Marias liv efter Jesus död

Geoff:              Hur länge levde hon sedan?

Jesus:              Hon levde i nästan 30 år till efter min övergång. Hon torterades till döds av den romerska armén som så småningom fick tag i henne i södra Frankrike, och hon dog i södra Frankrike.

Geoff:              Som en del av förföljelsen av kristna?

Jesus:              Nej, mer ett specifikt fokus på att hitta min partner, personen som jag var gift med.

Geoff:              Varför hade de det problemet när du redan var ur vägen? Du rörde inte om i någon gryta.

Jesus:              Ja, sanhedrinens ursprungliga känsla vid tiden då jag gick över var att om de dödade mig så skulle hela rörelsen dö ut. Efter att antal år var det rätt så uppenbart att det var inte nog med att rörelsen inte dog ut, utan den växte snarare. Det blev så småningom ett bekymmer för de romerska maktinnehavarna på den tiden, och det var också ett bekymmer för judarna; judarna ville inte heller att det skulle ske, så det fanns en hel del kooperativa insatser där de ville hitta Maria och döda henne. Ryktet gick också om att jag hade fått ett barn, så där fanns en kooperativ insats att hitta mina barn och döda dem också. [00:11:10.00]

2.1. Jesus barn och barnbarn

Geoff:              Och ditt barn var Sara, och hon överlevde?

Jesus:              Hon föddes efter min övergång, uppenbarligen. Hon föddes i Egypten och sedan kort efter hennes födelse tvingades de fly från Egypten. De flydde via ett skepp till södra Frankrike via Malta och Cypern, och genom Sicilien och så vidare in i södra Frankrike.

Geoff:              Så det ligger något i det här med ättelinjen?

Jesus:              Nej, därför att kort efter Marias övergång så mördades både Lukas och Sara och deras tre barn, mina tre barnbarn, och ingen överlevde efter det.

Geoff:              Vilka var omständigheterna kring detta?

Jesus:              Nu pratar vi 30 år efter min död. Vid det här laget lärde Maria ut läran igen. Hon lärde ut den ganska öppet i södra Frankrike, hon hade en ganska stor följarskara. Romarna hade hört talas om detta och de hittade henne. Hon blev förvarnad några dagar innan om att de var på väg att hitta henne, och Maria bestämde sig för att stanna kvar. Maria bestämde sig för att möta armén snarare än att fly, för fram till den här tidpunkten så hade hon tillbringat det mesta av sitt liv med att gömma sig, och hon var ganska trött på att vara på flykt. Hon var i 50-årsåldern vid det här laget, så hon var ganska trött på att fly. Men Lukas, Sara och de tre barnbarnen ville förstås fortsätta leva, så de bestämde sig för att försöka komma undan. De lämnade södra Frankrike och åkte till Italien sjövägen. Olyckligtvis fick den romerska armén också veta vart de var, så Lukas och de tre barnen mördades på båten. Sara överlevde faktiskt till gammal ålder, för de trodde att hennes äldsta dotter var Sara.

Så Lukas och Sara hade tre barn. Den äldsta var en dotter, och när romarna dödade de fyra, Lukas och de tre barnen, så trodde de att det äldsta barnet i själva verket var hans hustru, och då slutade de förfölja Sara. Sara återvände så småningom till södra Frankrike. Hon hade det väldigt svårt under sitt liv. Hon återvände till södra Frankrike och hon grundade rörelsen som vi nu skulle kalla för nunnerörelsen. Det var väldigt likt den till sin natur. Hon tog hand om barn under resten av sitt liv, lärde ut lite sanningar om Guds sanning fram till sin död och hon dog av ålder. Hon gifte sig aldrig igen och hon fick inga fler barn. Det var slutet på vår ättelinje, det finns inga heliga ätteled eller något sådant [00:14:22.00]

3.    Förtydligande om diskrepanser och felaktigheter i den kristna religionen

3.1.    Den Nicenska trosbekännelsen

Geoff:             I slutet av Nicaea-konciliet sätter de ihop den Nicenska trosbekännelsen, som jag ombads säga när jag var i början av 20-årsåldern som medlem i Uniting Church som en del av min konfirmation.

Jesus:              Det är intressant hur länge den har bevarats, eller hur? (Skrattar)

Geoff:             Ja, det är det. Jag läste den Nicenska trosbekännelsen och jag tänkte: ”Wow, det här kan jag ju inte säga”, för det var saker där som bara inte kändes sanna för mig.

Jesus:              Och det skulle vara fallet känner jag för många kristna, eller hur? Om de verkligen kände till de auktoriserade lärorna i sin egen religion i sin helhet, så skulle många av dem inte hålla med om de auktoriserade lärorna.

Geoff:             Javisst. Jag kommer nämna några saker som jag vet att många kristna personer fortfarande betraktar som fundament i kristendomen.

Jesus:              För den kristna tron.

Geoff:             För den kristna tron.

3.2.    ”Jungrufödseln”

Geoff:             Först av allt, jungfrufödseln; många har kritiserats för att de tvivlar på att din mor var en jungfru.

Jesus:              (Skrattar) Vilket jag tycker är rätt så lustigt.

Geoff:             Så uppenbarligen ligger det inte någon sanning i jungfrufödseln. Människor tidigare i historien…

Jesus:              Har tilldelats samma ära, om vi kallar det för det?

Geoff:              Och det gjordes för att jämställa dig med dem?

Jesus:              Ja. Min mor hade uppenbarligen sex med min far Josef. Jag kom till världen på samma vis som alla andra kommer till världen. Det var ingen skillnad över huvud taget.

3.3.    Det perfekta barnet

Geoff:              Okej. Julpsalmerna beskriver ett perfekt barn. Var du ett perfekt barn?

Jesus:              Ja, det var jag. Det hände uppenbarligen när jag föddes, och jag kan inte förklara processen i det som hände, men jag är fortfarande inte helt medveten om varför Gud gjorde det valet. Men vid tidpunkten för min födelse, när navelsträngen hade klippts, så rensade Gud bort alla mina föräldrarelaterade, emotionella skador från mig. [00:16:46.00]

Geoff:             Det var min nästa fråga, för du sade idag att många av våra föräldrarelaterade känslor finns där innan vi föds rentav, och att vi behöver arbeta oss igenom dem. Du behövde inte arbeta dig igenom det?

Jesus:              Nej. Det betyder emellertid inte att jag inte fick en del stressfyllda upplevelser under mitt liv på grund av mina föräldrars attraktionslag. Med andra ord så påverkade deras själstillstånd olika upplevelser, vilket ibland innebar att jag angreps och ibland att jag misshandlades, ibland blev slagen; ibland hände andra saker också, men jag hade ingen personlig känsla av att det var mitt fel på något vis, eller någon låg självkänsla. En av sakerna som hände var att jag från en väldigt låg ålder hade en god uppfattning om mitt eget värde eller om mitt eget jag. Faktum är att jag hade en mycket bättre uppfattning om mitt eget värde eller mitt jag än vad jag har för närvarande, med de skador som jag fortfarande bär på.

Det var ganska enkelt för mig att assimilera sanningar efter det. Jag kunde se att alla runt omkring mig inte hade rätt, när det fanns en känsla som de hade framme som jag inte tänkte eller kände som fick dem att tänka eller känna på ett visst sätt. I det avseendet så var jag i princip fri från föräldrarelaterad synd, om vi använder den bibliska termen, eller föräldrarelaterade, emotionella, kärlekslösa upplevelser, vilket är samma sak. Allt som inte är i harmoni med kärleken är synd, och jag var fri från den synden. Men det förhindrade fortfarande inte att händelser som inte var särskilt kärleksfulla mot mig själv inträffade i mitt liv, vilket jag behövde känna igenom och ta itu med när de inträffade.

Geoff:              Men du var inte den som ställde till det i familjen; din mamma hade en väldig tur. (Skrattar)

Jesus:              Ja, min mor från det första seklet tyckte ofta att jag var en idealisk son, och jag förmodar att jag på många vis var en idealisk son. Ironiskt nog så har min mamma i nutiden också haft väldigt liknande känslor. Trots de skador jag haft så har hon också ofta känt att jag varit den idealiska sonen. Men under det första århundradet fanns det ingen medvetenhet hos min mor om varför det var på det viset; hon tyckte bara att jag var en bra pojke, i princip. I princip märkte inte någon i min närhet någon särskild skillnad på mig, förutom det faktum att jag var varsam och en bra pojke, som vi skulle kalla det numera. Jag gjorde alltid så gott jag kunde med allting, och jag var aldrig någonsin våldsam eller arg, vilket var väldigt ovanligt på den tiden, men det var inte något som någon direkt lade märke till eftersom de var så upptagna med sina egna liv, som de flesta är nu, lite självabsorberade i sina egna liv, så de lägger egentligen inte märke till andras personlighet. [00:19:47.00]

Geoff:              Om någon retade dig som barn, som alla barn blir, gick du därifrån då?

Jesus:              Ja, jag gick därifrån, och jag förstod också känslan i den andra personen vad gäller varför de retade mig. Jag tog inte på mig det som skuldkänslor eller självhat, och jag kände inte att jag behövde försvara det för jag hade en rätt så god syn på mig själv. Jag kände inte att jag behövde försvara mig mot angreppet och många runt om mig tyckte att det var en svaghet; under min barndom så var det ofta det de hängde upp sig på. De tyckte att eftersom jag godtog de här sakerna så kallade de det för svagt. Min egen far var ofta rätt så bekymrad över hur ”svag” jag var, och han gjorde vissa saker för att tuffa till mig på grund av det.

Geoff:             Han kallade dig inte för Sue eller något i den stilen. (Skratt)

3.4.    Jesus är inte Gud

Geoff:             Okej; Jesus var Gud i inkarnerad form, Gud som gick bland människorna på Jorden.

Jesus:              Det finns en del sanning i det, i betydelsen att när du blir enig med Gud så kan Gud överföra sina känslor genom dig till andra. När jag väl var i tillståndet där jag var enig med Gud, vilket inträffade kort efter att jag fyllt 30, så kunde människor i min närhet känna Guds närvaro, om vi kallar det så, eftersom jag återspeglade Guds känslor och Guds tankar på varje enskilt område. På så vis kan du säga de orden, men inte i den betydelsen som de antyder numera. Betydelsen de antyder nu är att jag började som Gud och sedan avsade jag på något vis mig själv som Gud och blev en människa, och sedan efter att jag gått över så blev jag Gud igen, och medan jag var på Jorden så var jag en Gud-man. Just de tankarna är förvrängningar av den underliggande sanningen om enighet med Gud.

Geoff:              Sade du: ”När ni ser mig, så ser ni Fadern”?

Jesus:              Ja, definitivt.

Geoff:              Okej. Du sade att när ni ser mig, så ser ni Faderns egenskaper, inte Gud?

Jesus:              Precis. Det jag anspelade på hela tiden var att om du blev enig med Gud, så skulle du återspegla Guds natur i alla dina mellanhavanden med andra och därför skulle alla runt om dig börja känna Guds personlighet eller natur, eftersom du är enig med Gud och därför återspeglar du Guds personlighet och natur genom dig. Det är också därför jag har sagt orden: ”Du måste bli perfekt så som din himmelske Fader är perfekt”, eftersom för att bli enig med Gud så behöver du bli perfekt. Alla de här lärorna förvrängdes genom olika språk eller olika känslor, vilket sker som en följd av att olika människor intellektualiserar processen som jag lärde ut som en emotionell process. Från början fanns det underliggande sanningar i många av de uttalanden jag har gjort som nu har feltolkats och lärts ut som något annat än vad de faktiskt är. [00:23:05.00]

Geoff:             Jag minns ett ställe där någon säger: ”Gode lärare” och den bibliska redogörelsen säger: ”Kalla mig inte god, bara Gud är god”.

Jesus:              Precis. Och det sade jag i själva verket.

Geoff:              Okej, och det förvirrade mig alltid som barn, för jag trodde att kanske…

Jesus:              Hur kunde jag som var Gud inte vara god? (Skrattar)

Geoff:              Javisst, det stämmer. Om du är Gud så har de rätt att kalla dig god, visst?

Jesus:              Javisst, och det jag alltid försökte göra var att påvisa åtskillnaden mellan Gud och mig själv. Med andra ord så sade jag alltid att Gud var min far, att Gud var källan till mitt liv, Gud var min skapare, jag var Hans skapelse och så vidare. Jag lärde alltid ut en åtskillnad mellan mig och Gud som en identitet eller entitet, men inte som en åtskillnad vad gällde känslorna som kom från mig, eftersom jag var enig med Gud. Jag hade tagit in Guds kärlek i en sådan omfattning att jag nu var gudomlig, i betydelsen att alla Guds kvaliteter och natur och egenskaper kunde påvisas genom mig, genom den kontakten som jag hade med Gud. Det är förvrängningen av den förståelsen som har lett fram till de kristna lärorna som nu är felaktiga. [00:24:21.00]

3.5.    Enighet med Gud är ett tillstånd som alla kan uppnå

Geoff:             Det är då en väldig förvrängning. Om du skulle vara ett exempel på vad vi kommer bli, och sedan upphöjer vi dig till en nivå där ditt liv nu är ouppnåeligt, då är det en enorm förvrängning som måste ha gjort dig rätt så sorgsen?

Jesus:              Tja, en person som är enig med Gud blir inte sorgsen, men jag har definitivt haft känslor kring det i det här livet, om förvrängningen. Verkligheten är att det har skapat svårigheter för många kristna i deras liv, både medan de levde på Jorden och även när de gått över till andevärlden. Olyckligtvis så gör all osanning så; varje gång osanning presenteras som sanning så har det en inverkan på liv, och beroende på hur populär lögnen är, på miljontals liv. Olyckligtvis, i mitt fall, så har förvrängningarna av sanningen lett till smärta för miljoner människor. När jag ser på smärtan hos de miljonerna människor, så är uppenbarligen ett av skälen till att vi har återvänt att vi vill korrigera det så att den smärtan inte fortsätter leva kvar. Och självklart tillbringar vi mycket tid i andevärlden med att försöka få följderna av just den smärtan som skapades genom förvrängandet av sanningen ogjorda.

Ur ett lycklighetsperspektiv så var jag personligen fortfarande lycklig, eftersom jag var enig med Gud. Men jag ser på sanningen eller bristen på den som en stor skapelse av olycka och smärta och lidande. Kristna har historiskt sett upplevt en rätt så stor proportion av smärta och lidande på grund av en del av de här förvrängningarna av sanningen, och hela idén om att mitt liv var ouppnåeligt som en följd av att jag nu var Gud i inkarnerad form, är något som stod i total motsats till vad jag försökte lära ut. Jag försökte lära ut att alla kan förändras, alla kan bli perfekta, alla kan bli det Gud har designat dem till att vara. Alla skulle kunna bli eniga med Gud och uppleva lyckan i den kontakten. Och ändå har en av följderna av den läran så småningom, eller ändringarna i den läran, varit att ingen kan det eftersom jag var den enda personen som var perfekt. Och nu tror kristna på det här helt och hållet. [00:26:43.00]

3.6.    Att födas igen

Geoff:              Du beskrev det som att födas på nytt, eller hur?

Jesus:              Ja.

Geoff:              Kristna har slängt runt med den termen, du vet: ”Du är en pånyttfödd kristen”.

Jesus:              Ja.

Geoff:              Vad är skillnaden mellan din pånyttfödelse och en pånyttfödd kristen?

Jesus:              Tja, att födas på nytt är en övergång i själen. Det är som att själen förvandlas från en larv till en fjäril. Det är den sortens mirakulösa övergång, och det är en övergång som sker tack vare mottagandet av Guds kärlek in i själen i en sådan omfattning att du nu är enig med Gud, och det är omöjligt för dig att tänka, känna eller agera ur harmoni med Guds kärlek som nu finns inom dig.

Geoff:              Varför är en pånyttfödd kristen inte på det viset?

Jesus:              Ja, för en pånyttfödd kristen, de säger att de är pånyttfödda på grund av sitt offer eller på grund av deras tillit till Jesus blod, och mitt blod uppfyller inte den sortens omvandling. Faktum är att det är omöjligt att gå igenom den omvandlingen utan att ta emot Guds kärlek in i människans själ. Det är där jag känner att det görs många misstag. Kristna tillskriver pånyttfödelsen till att tro på mig eller tro på frälsningen genom mitt blod, när verkligheten är att den behöver tillskrivas att Guds kärlek kommer in i själen. Det är den omvandlande saken som får dig att bli pånyttfödd. Det är inte något som händer över en natt. Det är en process som pågår tills du kommer till en stund då du är enig med Gud.

Du kan ta emot små bitar av Guds kärlek och när du tar emot mer och mer, så tar du så småningom emot så mycket att det inte längre finns minsta spår av brister i dig. Nu är du den person som Gud skapade dig till att vara. Det är en process; det är inte något som kan vara ögonblickligt där du föds på nytt genom någon slags omedelbar omvandling. Du kan föreställa dig det som havandeskapet fram till födelsen; det är en förändringsprocess som behöver ske. Jag illustrerade det genom många av mina illustrationer, som med den gamla vinsäcken och den nya vinsäcken, att själen behövde förändras för att ta emot Guds kärlek.  Det är vad den illustrationen handlade om.

Illustrationen om att bygga på en stadig berggrund jämfört med att bygga på sand, handlade återigen helt och hållet om den här omvandlingen. Sanden var din egen kärlek, att bygga på din egen kärlek, att försöka förändra din egen kärlek, att försöka göra det du känner är rätt. När du bygger på berggrunden, så var berggrunden Guds kärlek som kom in i själen och skapade stabilitet. Nu har du en fasthet inom dig vad gäller sanning och kärlek, och så småningom när vi blir eniga med Gud så är det så stabilt att inget kan rubba det. Det var illustrationer som jag målade upp som nu har missförståtts. Men jag sade dem allihop för att försöka illustrera skillnaden mellan att utvecklas i naturlig kärlek och att utvecklas genom att ta emot Guds kärlek. [00:29:47.00]

3.7.    Guds kärlek är tillgänglig för alla

Geoff:             Men en pånyttfödd kristen kan fortfarande be till Gud med uppriktighet, och du säger att de fortfarande kan ta emot Guds kärlek, även om de har en missuppfattning om doktrinen?

Jesus:              Varenda människa på planeten, från alla religiösa bakgrunder, vare sig de är kristna eller från någon annan religion, kan ta emot Guds kärlek från Gud, för Gud är inte beroende av någon religiös tillhörighet. Gud är heller inte beroende av intellektuella föreställningar, så det spelar egentligen ingen roll vilken vår intellektuella föreställning är, vad gäller om vi tar emot Guds kärlek eller ej. Det som betyder mer är vad våra känslor känner inför Gud. När jag har en längtan till Gud att ta emot kärlek, så ger Gud mig den kärleken så länge det inte finns något känslomässigt hinder inom mig inför att ta emot den. Alla människor från alla trosföreställningar kan göra det, även en pånyttfödd kristen. En del pånyttfödda kristna har tagit emot mycket kärlek från Gud som en följd av deras önskan om Guds kärlek, eller som de kanske kallar det, Guds nåd. Som en följd av det har de tagit emot mycket kärlek från Gud.

Olyckligtvis så kommer snart en brist på sanningen ikapp oss med tiden. Vi tror att vi har fått Guds kärlek tack vare vissa saker; de felaktiga föreställningarna förhindrar att vi tar emot mer, fram tills att vi frigör oss från den föreställningen. Med varenda religiöst format på Jorden, så fram till att de uppnår en harmoni med Guds sanningar, inte deras egen, inte människans skapade sanningar, utan Guds sanningar, så kommer de inte kunna bli eniga med Gud. De kan ta emot Guds kärlek, men inte fram till enigheten. För att bli enig med Gud så behöver du få Guds sanning inuti dig, och det är något väldigt annorlunda jämfört med att ha människans sanning inom dig, någon slags sanningsbekännelse inom dig.

3.8.    Den heliga treenigheen

Geoff:              Doktrinen om treenigheten, Fadern, Sonen och den Helige ande, den har jag aldrig riktigt förstått.

Jesus:              Och det är ett mysterium för de flesta kristna.

Geoff:              Den här transaktionen som behöver ske för att synderna ska förlåtas.

Jesus:              Återigen finns det en del sanning i en del av de sakerna, och sedan förvrängdes det genom processen som vi pratade om tidigare. Den faktiska sanningen är att vi har Gud, Skaparen av universum och Skaparen av kärlek, och Gud har Sin egen kärlek att ge till alla Sina skapelser. Sedan har vi mig själv, den första personen på planeten som någonsin tagit emot Guds kärlek i sådan mängd att det uppstod en enighet med Gud. Så vi har Gud och vi har Jesus; vi är separata entiteter och jag kommer i själva verket aldrig någonsin bli Gud. Jag kan bli som Gud eftersom jag tar emot Guds kärlek från Gud tills jag blir enig med Gud, och till och med vidare därifrån; du kan ständigt ta emot mer och mer av Guds kärlek genom relationen med Gud. Du kommer till punkten där du, eftersom du är enig med Gud och har Guds tankar på alla områden, på den platsen så har du uppenbarligen en väldigt, väldigt tydlig uppfattning om sanningen, vad som är sant och vad som inte är sant. Det är en vacker plats att befinna sig på. Men det är jag, fortfarande en människa i ett transformerat läge. Så människan, larven kan vi kalla henne, har nu blivit fjärilen eller den gudomliga ängeln, genom den här processen. Det är fortfarande en entitet som är separat från Gud. Det finns ingen Sonen Gud, Fadern Gud. Det finns bara Fadern Gud, inte Sonen Gud. Det finns en son som har blivit gudomlig genom processen med att ta emot Guds kärlek, och processen som han tog emot Guds kärlek genom var via kontakten med den Helige ande. [00:33:36.00]

Den helige ande är som sanningens ande; med andra ord, medan jag är i ett tillstånd av sanning som är jämförbar med Guds sanning, och det måste vara Guds sanning, inte människans sanning, så kan jag ta emot kärlek. När jag inte är i harmoni med sanningen så bryts kontakten mellan mig och Gud. Den Helige ande är kontakten, den fysiska kontakten som ger oss kontakt med Gud, om vi är i ett tillstånd av sanning. Det är inte en entitet, det är en kraft, eller mer korrekt kan vi säga att det är en ledning som leder fram kärlekskraften. Orsaken till att jag kallade det för den Helige anden är att allt som har med kärlek att göra är det allra heligaste vi kan föreställa oss.

Det finns andra andar från Gud. Det finns Guds kreativa ande, det finns visdom, vilket också är en av Guds andar, och så vidare, men de är ingenting jämfört med den Helige ande, vilket är den ledande kontakten med Guds kärlek. Det enda sättet som en människosjäl kan växa på är genom att få kontakt med den ledningen.

3.9.    Jesus dog inte för våra synder

Geoff:             De flesta kristna säger att Jesus dog för våra synder; det är det första som någon som knackar på din dörr talar om för dig. Och ändå sade min farfar, som hade ett religiöst ämbete, och var rätt så smart, att det i själva verket inte finns någon referens i något av evangelierna där du skulle nämna eller göra någon koppling mellan din död och förlåtandet av synder.

Jesus:              Precis. Faktum är att det snarare är motsatsen.

Geoff:              Så du sade det aldrig och det står inte ens i Bibeln. Varför tror vi att du dog för våra synders skull?

Jesus:              Ja, det finns en känsla i mänskligheten; de vill alltid göra någon annan ansvarig för deras dåligheter. Vi vill alltid att någon annan ska få skulden för det jag gjorde fel. Du ser det här hända hela tiden i mänskligheten. Höjdpunkten på det är att få en människa att bära ansvaret för hela mänsklighetens alla fel.

Geoff:              En syndabock.

Jesus:              En syndabock, placerad i den omfattningen. I själva verket finns det ingen som helst rimlighet i detta. För det första är mitt blod en fysisk kraft, som inte har något att göra med andliga områden, så hur kan blod ens frälsa någon? Om vi ser på kroppen som jag hade för 2 000 år sedan så finns mitt blod nu i träden, växterna, marken, över hela Mellanöstern förmodligen. Och ändå hade det ingen inverkan på att rensa bort synderna hos de flesta av de inblandade personerna som till och med har satt sin tilltro till det, i betydelsen att nästan alla som säger att de förlitar sig på mitt blod som en frälsande kraft fortsätter att synda, vilket i sig är ett bevis på att mitt blod inte gör någonting. Om mitt blod gjorde någonting så skulle de inte längre synda. Det finns ingen logisk rimlighet och det är heller inte vad jag lärde ut.

Faktum är, om du tänker på saken, så refererar alla de evangeliska redogörelserna till att jag lärde ut sanningen om Guds kärlek som kommer in i själen fram till den omvandlande punkten, vilket är punkten för pånyttfödelse, och jag lärde ut det innan jag dog. Jag sade inte att det var beroende av min död, jag sade att det var beroende av att lyssna på mina ord, vilket är väldigt, väldigt annorlunda. Och det här är, känner jag, något som är en stor förvrängning återigen, av sanningen. Olyckligtvis får det människor att känna att de inte behöver göra någon personlig arbetsinsats för att bli eniga med Gud, och det är en enorm osanning som olyckligtvis får många att stagnera i sin andliga utveckling. [00:37:26.00]

Geoff:             Jag citerade det här till en av mina vänner för ungefär 30 år sedan, att du i själva verket aldrig gjorde någon koppling mellan din död och förlåtelsen av synder. Han trodde mig och gick iväg och sökte igenom Bibeln och kom tillbaka och sade: ”Här har vi det, det står här, Johannes Döparen – ”Se människosonen som har kommit för att ta bort Jordens synder”.

Jesus:              Vilket är exakt varför jag kom. Men det står inte att mitt blod gjorde det? Det står: ”Se, människosonen har kommit för att ta bort Jordens synder”, vilket är en exakt sanning. Hela orsaken till att jag känner att Gud påbörjade den processen med mig under det första seklet, och att jag sedan välkomnade den – för jag behövde i själva verket agera för att välkomna processen med att bli enig med Gud – var att alla på Jorden skulle bli visade av Gud hur de kan bli eniga med Gud och därför bli fria från synd, och därigenom ta bort Jordens synder. Verkligheten är att mitt liv påvisade hur vi kan bli eniga med Gud och därför hur vi kan ta bort våra synder, men det var helt enkelt inte min död eller mitt blod eller att mitt kött dog som orsakade den övergången.

3.10.    Meningen med synd

Geoff:             Jag har hört att du beskriver ordet ”synd” i mer moderna, samtida termer. Kan du beskriva det igen?

Jesus:              Synd är allt som inte är i harmoni med Guds kärlek.

Geoff:              Så okej. Jag har hört att du kallar det för ”fel”.

Jesus:              Ja, det är fel, allt som inte är i harmoni med Guds kärlek är fel eller osanning, och därför är det en synd. Olyckligtvis kommer synden in i oss emotionellt. Med andra ord tror vi på den och sedan blir det en del av vårt liv, och sedan känner vi att den är sann.

Det är till exempel en synd om du tror att du inte är det bästa Gud har skapat. Orsaken till att det är en synd är att ur Guds perspektiv så ser Gud på dig som höjdpunkten av sin skapelse. Och om Gud ser på dig på det viset, och du inte ser på dig på det viset, så syndar du nu. Nu är du inte överens med Gud, du har nu ett fel, och nu syndar du. Det finns inte nödvändigtvis något straff som hör samman med detta, med undantag för att medan du tror att du inte är höjdpunkten av Guds skapelser så kommer du förmodligen agera som om du inte är höjdpunkten av Guds skapelser, vilket har sina egna konsekvenser. Men det finns inget direkt straff från Gud för att du tagit till dig de föreställningarna, för Gud har gett dig den fria viljan att göra ett val, att tro på det om du är det du önskar göra. [00:40:09.00]

4.    Jesus barndomsår

Geoff:             Okej, nu fortsätter vi till dina minnen.

4.1.    Jesus ätteled

Geoff:             Först av allt, din födelse: du har sagt att du i själva verket var den Messias som förebådades i det Gamla testamentet. Judendomen trodde att Messias skulle vara en ättling till David, som skulle följa de judiska lagarna och bli en stor, militär ledare. Var du något av detta och om inte, varför inte?

Jesus:              Ja, jag var en ättling till David, min familj var i ett nedstigande led från David.

Geoff:              På Josefs sida?

Jesus:              Javisst.

Geoff:             Det är en intressant punkt för jag har hört folk säga att Maria var en jungfru, så den kopplingen försvinner liksom; om Josef inte hade något att göra med det, varför spåra allting bakåt till Josef? Så du var en ättling till David.

Jesus:              Precis. Verkligheten under det första århundradet var att du visste i allmänhet inte vem din far var; det fanns inga genetiska tester som kopplade dig till din far, det kunde bara förmodas baserat på moderns ord. I själva verket så kunde den genetiska linjen bara spåras, med tanke på den tidens teknik, genom modern. Min mor var också en ättling till David; båda min mor och far kom från Judas stam och var ättlingar till David. [00:41:31.00]

4.2.    Messias förebådade roll som en militär ledare

Geoff:              Men du var inte någon stor, militär ledare.

Jesus:              Nja, min far förväntade sig att jag skulle vara en och det gjorde även många av mina lärjungar. Faktum är att en av sakerna som orsakade min död var de föreställningar som mina lärjungar hade av att jag skulle bli en stor, militär ledare och leda dem ut ur Roms förtryck och även ut ur förtrycket av de judiska, religiösa ledarna. Det fanns mycket radikalism under det första seklet. Jag kommer ihåg hur jag som barn såg de vi skulle kalla terrorister idag, som hade motsatt sig antingen det romerska imperiet eller den judiska sanhedrinen på något vis, som hade hängts upp på kors utmed vägarna där vi gick.

Det var en tid då beteendet i allmänhet var radikalt, eftersom folk var trötta på förtrycket. Sedan förväntade de sig att jag skulle befria dem från förtryckaren, och jag lärde ut att befrielsen från förtryckaren enbart kom genom kärlek, genom att älska förtryckaren. Då skulle förtryckaren se att de inte hade något att frukta, och därigenom högst osannolikt aldrig angripa dig.

4.3.    Jesus relation med lärjungarna

Jesus:              Nästan ingen av mina lärjungar förstod det. När jag dog så förstod Maria det, men väldigt få andra gjorde det, även om Johannes förstod det ganska väl. Petrus och Judas och många andra av de så kallade tolv, vilket är ett annat samtal, förstod inte alls den principen. Judas själv ville få till en konfrontation mellan mig och de religiösa ledarna och romarna, vilket är den främsta orsaken till att…

Geoff:              Så att du skulle avslöja din kraft som en militär…?

Jesus:              Ja, många av mina lärjungar hade en ganska nedlåtande syn på mig, på så vis att de kände att de visste bättre än jag hur jag skulle gå vidare med mitt ministerium. De försökte rätt så ofta tvinga mig att gå åt ett visst håll, vilket ofta fick oväntade följder för dem, och det var ofta med olika saker som de organiserade.

Geoff:              Men vid det laget så hade du säkerligen lärt ut pacifism?

Jesus:              Definitivt, vilket de inte instämde i. De trodde bara att det var ett av mina misslyckanden. De kände att jag hade några misslyckanden. De tyckte att Maria var ett av mina misslyckanden. De trodde att min själsfrände, på grund av hennes historik och bakgrund, var en av mina svagheter. De trodde också att min pacifism var en svaghet. De trodde att mina uttalanden om sanning och hur jag gjorde illustrationer var tecken på svaghet. De kunde ofta inte förstå mina liknelser, och rätt så ofta hade jag långa samtal med dem efter att ha pratat om en liknelse kring vad den faktiskt innebar för dem i deras egna liv. De hade också stora svårigheter med bön, de hade stora svårigheter att få kontakt med Gud, de förstod inte kontakten med Gud. Det fanns några som gjorde det, många av kvinnorna gjorde det, men väldigt få av männen. Bara väldigt få av männen förstod verkligen vad det innebar att någonsin bli enig med Gud, och att bönen var känslan av att längta efter Gud och längta efter Guds kärlek. [00:45:15.00]

4.4.    Jesus födelse

Geoff:             Vilka var omständigheterna kring din födelse? Det är inte julberättelsen. Jag har hört dig återge många detaljer. Du behöver inte gå in på så många detaljer.

Jesus:              Ja, du måste komma ihåg att omständigheterna för min födelse har berättats för mig, för i det läget har du inte något utvecklat intellekt som gör att du faktiskt minns händelsen, så jag kan bara återberätta vad min mor och far har berättat för mig.

Omständigheterna för min födelse var att vi bodde i Nasaret på den tiden, och sedan bestämde sig Josef, min far och Maria för att resa till Josefs mark, vilken låg nere i Betlehem. Det här gjordes av flera orsaker, men den främsta orsaken var min mors oro. Min mor var orolig därför att precis under den här tiden i Nasaret förekom det ganska mycket av det vi skulle kalla för terrorism, eller slumpmässiga våldsdåd, utförda av människor som motsatte sig det romerska förtrycket, men olyckligtvis förtryckte de själva också vanligt folk. Ett antal sådana incidenter inträffade i Nasaret medan min mor var gravid, precis innan jag föddes. Min mor ville åka till en tryggare plats, och en tryggare plats var närmare den romerska garnisonen, vilken råkade ligga i Jerusalem.

Så min far och min mor bestämde sig för att resa till Betlehem, och det blev så att vi dök upp på kvällen, precis vid skymningen. På den tiden togs aldrig gästfriheten för given; till och med när den erbjöds så kunde du inte ta för givet att du borde tacka ja till den. En av min fars bröder erbjöd oss att bo i hans hem, vilket hade inneburit att några av barnen hade fått flytta ut ur ett rum och så vidare, så en hel del besvär. Min far kände att det var en olägenhet att han hade dykt upp nära skymningen, och bestämde sig för att det inte skulle vara lämpligt under några omständigheter. Så det slutade med att vi bodde i det Bibeln nu kallar för krubban, eller vad vi nu för tiden i Australien kallar för en ladugård, ett skjul där korna hölls eller där fåren hölls.

Vid det här laget hölls fåren i närheten eftersom det närmade sig vintern, och vintern i Jerusalem kan bli rätt så barsk, och så även i Betlehem. De höll vanligen djuren inomhus under natten och släppte ut dem under dagen, och tog in dem igen till kvällen och så vidare. Det här var vid övergången mellan höst och vinter och de hölls vanligen utomhus, ibland under natten. Fåraherdarna höll sig utomhus, men när det närmade sig juletid, eller vad vi kallar för juletid numera, så tog de in dem. Jag föddes inte på juldagen. På den tiden råkade den 25 december vara årets kortaste dag. Den 25 december valdes eftersom det var den tiden på året då romarna dyrkade solguden. Det var den kortaste dagen, och de hade ett stort firande kring att dagarna nu skulle bli längre, arbeta sig fram mot våren och sedan sommaren, från vintern. Så de bestämde sig, som en del av sammanslagningen av lärorna, att förlägga mitt födelsedatum till den 25 december. Jag föddes inte den 25 december. [00:49:11.00]

Geoff:              Du har ingen aning egentligen, men du tror att det var i närheten av september?

Jesus:              Nja, jag föddes i månaden Tishri, vilket motsvarar ungefär september-oktober i vår tid idag. Och jag dog i månaden Nisan, vilket hamnar någonstans mellan mars och april i vår tideräkning, men kom ihåg att vi hade en månkalender, inte en solkalender, och vart 50:e år så hade vi ett jubileum för att komma ikapp solkalendern. Det var judarnas traditioner. Det är en rätt så komplex matematisk uträkning att beräkna mitt födelsedatum korrekt, och det sträcker sig 2 000 år tillbaka.

4.5.    Jesus första barndomsår

Geoff:             Så, din tidiga barndom. Har du några minnen från din första barndomstid, säg upp till 10 års ålder?

Jesus:              Javisst, mängder av tidiga barndomsminnen. Jag minns hur jag som ett väldigt litet barn, bara några år gammal, lekte intill floden. Jag antar att jag borde nämna att vi flyttade till Egypten, det är något som stämmer som hände efter min födelse. En del av händelserna som Bibeln porträtterar från min födelse är korrekta men ligger fel i tiden, och andra är lite felaktiga och utsmyckade; det är det bästa sättet att uttrycka det.

4.5.1.  Besök av de tre astrologerna

Jesus:              Jag fick de tre magerna, idag skulle vi förmodligen kalla dem astrologer, på besök från Östern när jag var omkring två månader och några veckor, nästan tre månader gammal. De gav oss några gåvor, inget av betydande värde så som Bibeln verkar antyda vid det här tillfället, men det var små skrin, antar jag att vi kan kalla dem. De kom också med en varning, för de hade besökt Herodes innan de besökte min far. De hade sagt till Herodes att: ”Vi letar efter Messias, judarnas kung.” Herodes hade förstås stora problem med detta, han var en despot och en våldsam sådan. Han hade inga samvetskval över att döda alla sina familjemedlemmar för att hålla sig kvar som härskare. Faktum är att hela hans önskan var att få hela sin familj mördad när han dog, så att ingen av dem kunde kämpa mot varandra för att bli nästa Herodes. Han var en rätt så våldsam man och han hade ingen empati.

Han var väldigt bekymrad över profetiorna om en Messias; faktum är att han var besatt av dem, så när astrologerna kom till honom blev han uppenbarligen väldigt orolig. Han försökte ta reda på vart de tog vägen för att hitta mig och min far och min mor. De varnade min far om Herodes intressen och min far tog också emot en hel del känslor från andevärlden som rörde vår säkerhet, vilket innebar att han bestämde sig för att vi skulle flytta till Egypten när jag var ungefär fyra månader gammal. Och vi tog oss dit till fots.

4.5.2.  Flytten till Egypten

Jesus:              Kom ihåg, vi hade fortfarande huset i Nasaret, som vi inte hade besökt under hela den här tiden. Vi gick till Egypten och vi bodde i Nildeltat, liksom miljoner andra judar också gjorde på den tiden. Det fanns en synagoga där, och det fanns över en miljon judar i staden i närheten. Min far utövade sitt hantverk, vilket motsvarar dagens byggare, och blev rätt så förmögen därigenom. [00:53:08.00]

Min far gjorde en del saker med mig. Jag minns att jag lekte som en ung pojke intill floden, fascinerad av skapelsen, och min far blev ganska förvirrad över min natur, för vid det här laget kände han att jag var Messias, men han trodde att jag skulle bli någon slags krigare. Han försökte lära mig att bli en krigare. Jag var väldigt varsam och ju mer han försökte lära mig att bli en krigare, desto varsammare blev jag, vilket ofta fick honom rasande. Han bestämde sig för att utbilda mig, vilket var något som han möjligen inte hade gjort om han inte hade känt att jag var Messias, så jag gick i skolan från en väldigt ung ålder under det första århundradet.

4.6.    Jesus skoltid

Geoff:              Var du en smart unge?

Jesus:              Ja, jag förmodar att jag var ungefär som nu. Jag snappade upp det mesta rätt så snabbt, jag lärde mig att tala några olika språk på vägen. Jag fascinerades också av det vi skulle kalla för de profetiska böckerna i det Gamla testamentet, vilka var rullar på vår tid.

Geoff:              Från vilken ålder?

Jesus:              Från fem års ålder. Jag fascinerades, jag älskade det, jag älskade att studera. Du behövde inte tvinga iväg mig till skolan. Jag var iväg innan mamma och pappa visste att jag gått, i princip. Vi fick vanligen tre timmar av detta på morgonen. Jag ägnade mycket tid åt att prata med personen som drev synagogan och med de andra skoleleverna, vilka var mycket mer välbärgade än min familj; så det slutade med att jag frotterade mig med rikare barn under en tid.

Geoff:             Lukasevangeliet är det enda som nämner Johannes Döparen som en släkting. Du har sagt att han är en kusin till dig och att det skiljer 6 månader mellan er. Var han en barndomsvän till dig?

Jesus:              Nej, för jag träffade honom inte förrän jag var 12 år. Jag hade inte så många vänner när jag var i Egypten, för alla tyckte att jag var för varsam till min natur och jag förlöjligades en del på grund av att jag var så pass varsam. Min far blev ganska bekymrad, så när jag var 7 år gammal skrev han in mig på en skola som drevs av vad vi idag skulle kalla för romerska legosoldater; de drev en skola för att utbilda folk i det militära hantverket. Jag tränades i att använda ett svärd, och jag tränades i att använda alla möjliga saker, och hur jag skulle slåss och så vidare, och jag hade ett rätt så stort motstånd mot detta. Ovanpå detta så fanns det kvinnor där som skolans ledare använde som prostituerade i princip, och de hade ofta döttrar. Vanligen införlivades sönerna i armén, men alla döttrar som kvinnorna fick användes också som prostituerade, för att träna barnen som lärde sig det militära hantverket hur de skulle våldta och skövla, i princip. [00:56:40.00]

Geoff:              Hur reagerade du på allt det?

Jesus:              Det var en stor påfrestning för mig. Faktum är att jag blev vän med en av de yngre flickorna som våldtogs rätt så ofta, bara för att försöka hjälpa henne ut ur hela miljön och komma därifrån, men jag lyckades aldrig. Det var en av de känslor jag kände mig besviken över. Jag minns att jag grät rätt så ofta över det där. Så småningom blev jag rätt så upprörd över detta och jag vägrade att gå dit, vilket min far blev ganska arg över eftersom han bara såg det som ett till misslyckande att få mig att bli Messias.

4.7.    Flytten till Nasaret under tonårstiden

Geoff:              Ni flyttade vid 10 eller 11 års ålder.

Jesus:              Javisst, vi flyttade via sjövägen. Vid det laget hade jag två systrar och fem bröder. Det fanns i princip 8 barn, och mamma och pappa, så 10 av oss, och det var lite svårt att flytta oss alla landvägen. Min far sålde allt han hade där vid den tidpunkten, och omsatte allt till guld och sedan tog vi ett skepp från Alexandria till Joppa, och sedan kom vi in från kusten till Nasaret.

Geoff:              Nu har vi kommit till din tonårstid.

4.7.1.  Vänskapen med Johannes Döparen

Jesus:              Javisst, och det var då jag först träffade Johannes Döparen, min kusin. Vi blev snabbt vänner efter att vi hade träffats.

Geoff:              Du har beskrivit honom som medial, vilket du själv också var. Vad menar du med det?

Jesus:              Ja, han pratade med andemänniskor så som jag gjorde när jag var ung, och han var också djupt andlig. Eftersom hans far var en präst och ganska till åren, så hade han samma slags bakgrund som jag på många vis, han gillade inte de militära hantverken särskilt mycket, han var mer varsam, även om hans natur inte var särskilt varsam när han började prata. Men han var mer varsam, han förespråkade naturlig kärlek, han hade en djup kontakt med naturlig kärlek. Vi hade en del andevänner gemensamt, vilket innebar att vi tillbringade mycket tid tillsammans där vi undersökte saker andligt genom samtal med våra andevänner och genom olika undersökningar vi brukade göra med våra andevänner och så vidare medan vi var tillsammans. Vi bodde på varsitt håll, med 200 kilometer eller så emellan oss, men vi fick träffa varandra ett par gånger om året vanligen, och ofta i en månad eller två i taget, eftersom min far reste ned till Jerusalem. [00:59:32.00]

Min far var väldigt inställd på att bli en medlem i sanhedrinen vid det här laget. Han var en farisé och var väldigt intresserad av sitt fariséiska liv. Och han såg det också som sitt ansvar att uppfostra mig som Messias, att bli en farisé, så han försökte inpränta det mesta av de fariséiska lärorna i mig. Som en följd av det for vi till Jerusalem ganska regelbundet, med tanke på hur svårt det var att ta sig dit. Eftersom min far vid det här laget hade en rätt så framgångsrik verksamhet, han hade ungefär 30 anställda, så hade han råd att åka iväg flera månader i taget. Han hade en bra förman och han hade råd att åka iväg en månad eller ett par i taget. Så småningom köpte min far ett hus i Jerusalem så att vi kunde flytta mellan de två platserna. Johannes Döparen bodde i närheten, ett par kilometer från Jerusalem, så vi fick tillbringa mycket tid ihop under de fyra månaderna på året.

Geoff:              Och han hade någon slags vibb av att du var ämnad för något?

Jesus:              Tja, andemänniskorna som var med honom berättade samma saker för honom som de berättade för mig förstås. Men det var lite senare. När vi var på varsitt håll så pratade de med honom om min roll, vad som skulle bli min framtida roll och så vidare, och han återberättade de sakerna för mig ibland, eller till andra människor. När han påbörjade sitt ministerium brukade han hänvisa till de sakerna rätt så ofta.

4.8.    Insikten om att han var Messias

Geoff:             Hur gammal var du när du fick den här insikten, en definitiv insikt om att du var Messias och att du hade en roll att spela?

Jesus:              Ja, min far hade alltid talat om för mig att jag var Messias, och jag trodde honom inte. När jag läste profetiorna så handlade allting om kärlek; varje gång jag läste dem kunde jag se att Gud försökte lära mänskligheten om kärlek, om att få sina hjärtan att mjukna. Inte att få sina hjärtan att hårdna, inte att vara våldsamma, utan att vara varsamma, ha moral, ha en kontakt med sanningen. En del av de profetiska böckerna intresserade mig verkligen. Hoseas bok intresserade mig mycket eftersom den illustrerar förlåtelsen. Jag läste in väldigt annorlunda saker än vad den genomsnittlige prästen eller synagogledaren i själva verket läste in i dem; jag började se på allting som en kärleksbaserad sak. [01:02:24.00]

När jag var 14 eller 15 insåg jag att Messias var på väg, jag hade en väldigt stark känsla av att Messias var på väg. Daniels profetiska böcker pekade ut tidsperioden då jag levde som Messias tidsperiod. Då började jag söka efter Messias. Jag antog inte att det var jag; jag började söka efter Messias i andra. Alla religiösa ledare som dök upp som verkade samla en skara följare, deras läror undersökte jag och så vidare, för att se om de visste detta om kärleken, vilket var kännetecknet på Messias som jag kände det. Förr eller senare blev det väldigt tydligt att de inte visste allt det här om kärlek, och då gav jag upp sökandet i fråga om just den personen, och väntade tills en annan person dök upp. Jag fortsatte att göra det tills jag var runt 19 år gammal.

Geoff:              Och då sade du: ”Åh nej!”.

Jesus:              Javisst. När jag var omkring 19 år så började jag få väldigt känslomässiga upplevelser som handlade om potentialen för att jag själv skulle vara Messias. När jag var ungefär 21 år så hade det solidifierats ganska starkt i mitt hjärta, eftersom ingen annan verkade känna till detta om kärleken; jag verkade förstå kärleken och ingen annan verkade förstå den, jämte en massa andra saker som jag verkade ha förstått som ingen annan förstod, varibland andemänniskor och andevärlden, Jordens tillstånd, och det moraliska tillståndet, mänsklighetens känslomässiga tillstånd, sanningen, tydliggörandet av sanningen vad gällde vardagsföreteelser, alla de principer som jag var väldigt bestämd över vid det här laget. De satt rätt så stabilt i mig i det läget. Jag började behöva överväga om jag potentiellt var Messias, vilket när jag tänker på det fortfarande får mig rätt så emotionell, eftersom det var en väldigt känslosam upplevelse. Det är fortfarande en ganska känslosam upplevelse, när jag tänker på det.

Under den här tiden inträffade många händelser. När jag var 15 till exempel, så sade min far till de andra i Nasaret: ”Du vet, min son är Messias”. Vid det laget visste han egentligen inte om det var sant eller inte, han var rätt så förvirrad eftersom han kunde se att jag inte …

Geoff:              Levde upp till hans förväntningar?

Geoff:             Definitivt inte levde upp till hans förväntningar alls. Han var ganska förvirrad och han var ganska upprörd över att jag inte levde upp till hans förväntningar, men han sade fortfarande samma sak till alla. Självklart så blev många personer rätt så arga och upprörda över allt det här, och de skrattade åt honom, och de skrattade åt mig eftersom jag var så varsam och så mycket av en pacifist, och jag kunde inte slåss. När jag hamnade i slagsmål så lät jag bara de andra slå mig. När jag var 15 tog en grupp tonåringar i vår stad av mig kläderna och slog mig ganska illa, och min far var rasande efter det. Han var väldigt, väldigt upprörd över min pacifistiska natur efter det. [01:05:40.00]

5.    Jesus vuxna liv innan han blev enig med Gud

Jesus:              Vid det här laget, strax efter att jag fyllt 20, så var jag ganska lång. Jag växte upp och blev ungefär 185 cm lång, och jag var ganska händig, eftersom jag deltagit i pappas verksamhet från 12-årsåldern och uppåt. Så jag blev en ”snickare” som legenden säger.

Geoff:              Tja, den förmodar det, eller hur, den säger det egentligen inte?

Jesus:              Nej, den säger det egentligen inte. Min var ville att jag skulle driva vidare verksamheten, det var hans underliggande önskan för mig.

Geoff:              För att du var den äldste sonen.

Geoff:             För att jag var den äldste sonen. Och det var inte min önskan, vilket orsakade ytterligare friktion mellan min far och mig.

5.1.    Misshandel

Jesus:              Då visade en flicka från trakten som hade fyra bröder och en far lite intresse för mig. Jag visste att hon inte var min själsfrände så jag avvisade uppvaktningen. Min far blev ganska upprörd på mig, eftersom han kände att det var en fin familj och så vidare. Och flickan själv blev också rätt så upprörd.

Geoff:              Vad hette hon?

Jesus:              Jag minns faktiskt inte hennes namn nu. Jag tror det är Isabella, men jag kan inte minnas hennes namn mer exakt nu. Hon berättade för sin far att jag hade haft sex med henne, och att jag sedan hade avvisat henne efter att ha haft sex med henne. På den tiden, om några hade haft sex så behövde de förstås gifta sig, och om den ena avvisade den andra så fick du i princip hela deras familj på dig. Och hela familjen fick tag i mig och torterade mig nästan till döds. De bröt ryggen på mig, bröt båda mina ben, lät sina hundar äta upp en del av mitt ansikte, de spetsade mig mot marken och brände mig, och det var när jag var 21 år.

Geoff:              Fick du ärr efter det?

Jesus:              Ja, förfärliga ärr. Under tre månader efteråt kunde jag inte gå över huvud taget, och jag låg bara till sängs. Det enda som räddade mig var att hon hörde att de hade bestämt sig för att göra det här mot mig. De gjorde det på stadens torg, i princip för att göra ett exempel av mig inför alla andra unga män som övervägde att göra detsamma mot deras dotter. Men hon hörde att detta pågick och hon sade dem sanningen, och det var förmodligen det enda som fick dem att sluta. Annars hade jag förmodligen dött. Jag kunde inte gå, jag hade ett brutet höftben, brutna ben, de bröt båda mina armar också, spetsade mig mot marken med ett spjut. Det var så de brukade göra det; de brukade sätta ett spjut genom dig och sedan bränna kanterna så att det inte blödde, och då kunde du fortsätta leva länge till, så att de kunde tortera dig under en längre tid. Det var deras mål. [01:09:18.00]

Geoff:              Hur gammal var du då?

Jesus:              Jag var 21. Efter det såg flickan vad de hade gjort och uppenbarligen var jag inte den stilige man som hon hade älskat innan dess. Hon hängde sig faktiskt i mitt rum också. Det hände kort därefter. När jag väl kunde gå så var min far och den familjen fortfarande rätt så upprörda på mig eftersom jag inte hade gift mig med deras dotter, och nu hade deras dotter tagit livet av sig.

5.2.    När han lämnade hemmet vid 21 års ålder

Jesus:              Vid det här laget var min far rätt så upprörd på mig över många saker. Han tyckte att jag förtjänade det som hade hänt mig, så jag insåg att jag behövde lämna hemmet. Jag lämnade hemmet och bodde i en grotta i fyra år. Ledaren för synagogan i Nasaret älskade mig och han tog med sig mat till mig. Min mor träffade mig emellanåt, men min far träffade mig inte alls, och jag var en slags eremit. Under den tiden bad jag mycket och jag tog emot mycket kärlek, och min kropp läkte väldigt snabbt som en följd av det, och efter nästan 5 år hade min kropp återgått till att vara exakt samma som dessförinnan. Annars kunde jag ha förblivit invalid hela livet.

5.3.    Undersökandet av andra sanningar och religioner

Geoff:              Hur är det med sekten som kallas esséerna?

Jesus:              Ja, jag hade hört talas om dem; de var ett annat av de folk jag hade hört talas om och undersökte under det första århundradet, men jag kunde se att de också hade många kärlekslösa läror, så jag kunde se att Messias inte kunde komma från esséerna.

Geoff:              Du var inte under deras inverkan?

Jesus:              Det är lustigt; vi kan säga att jag påverkades av allting eller ingenting. Allting i betydelsen att jag brukade undersöka allting, och ingenting i betydelsen att jag bara accepterade det om det var i harmoni med kärleken eller sanningen. Det var så jag undersökte allting.

Geoff:              De befann sig på Karmelberget, stämde det?

Jesus:              De hade många platser där de var, så småningom tog de sig till Karmelberget, men de hade många platser att vara på. Det var bara när de började förtryckas som de liksom samlade sig i grupper. De var som alla andra sekter, eller det vi skulle kalla för en sekt idag, på så vis att om sekten förtrycks så samlar de sig till slut i en egen gruppering, där de sedan har ännu närmare kontakt med varandra, men när de inte förtrycks så är de vanligen utspridda i övriga samhället. De hade många intressanta föreställningssystem. Johannes Döparen var också ganska intresserad av dem emellanåt, men de hade en del kärlekslösa läror också som jag inte kunde hålla med om. [01:12:22.00]

Geoff:              Du började få problem med din egen religion i 20-årsåldern.

Jesus:              Mycket tidigare än så.

5.3.1.  Offrandet av djur

Jesus:              Jag kommer ihåg när jag kom till Jerusalem för första gången, jag var i mitt trettonde år, och det äcklade mig i princip. Jag blev vegetarian det året, eftersom det rann blod nedför gatorna från offren. Offren gjordes huvudsakligen för att föda prästerskapet, varav de flesta var rätt så feta eftersom de levde lyxliv med köttbaserade måltider, medan många av människorna de tjänade, även om de inte svalt, så var några av dem nära att svälta. Det var som en andlig dränering av folket, prästerskapet levde i lyx medan folket det var meningen att de skulle tjäna levde i fattigdom, och hela tiden krävdes mer och mer av dem. De startade en tempelskatt och ett antal andra skatter som gick specifikt till sanhedrinen, eller medlemmarna av sanhedrinen. Vanligen var det saddukéerna på den tiden; min far störde sig också en hel del på dem. [01:13:41.00]

Geoff:              Så de hade djur som de liksom sålde som offerdjur?

Jesus:              Javisst. De födde upp djur, vilka för det mesta var precis desamma som alla andra djur. Det fanns ingen specifik, fantastisk egenskap med djuret.

Geoff:              Det behövde inte vara en get?

Jesus:              Nej, det fanns getter och får och så vidare. Men de födde upp de här djuren från någon flock, och sedan sålde de dem för 10 gånger det normala priset för ett djur, eftersom det var ett som du behövde offra i templet.

Geoff:              De offrade dem inuti själva templet?

Jesus:              Javisst, och sedan var det inte personen som hade köpt djuret som åt det, utan det var prästen.

Geoff:              Vad var det meningen att det skulle göra för dem?

Jesus:              Det var menat att frälsa dem från deras synder. Det var samma princip som så småningom tillskrevs mig själv, genom vad folk trodde var Pauls tankar, vilka Paul inte hade.

5.4.    Jesus vuxna år mellan 22 och 31 års ålder

Geoff:              Så nu är vi framme vid ungefär 31 års ålder?

Jesus:              Tja, det är en bra bit däremellan; det är en lucka på 9 år till.

Geoff:              Berätta för oss om det.

Jesus:              (Skrattar) Tja, under de första 5 åren var jag ensam det mesta av tiden, jag bad, jag lärde känna Gud bättre, lärde känna Guds sanningar, experimenterade med Guds sanningar, lade märke till hur min kropp förändrades när jag tog emot mer kärlek, jag lade märke till hur mina ärr läkte. Jag började förstå under den tiden att kärleken i själva verket läkte oss; jag insåg att när du väl tar emot Guds kärlek fram till enigheten så kunde du i själva verket läka människor om de var öppna för den läkningen. Jag lärde mig mycket om lagarna om den fria vilja, önskan…

Geoff:              Kunde du göra i det i 20-årsåldern?

Jesus:              Nej, inte för andra, men min egen kropps förändringar fick mig att inse att det var möjligt.

5.4.1.  Flytten till Kapernaum vid 26 års ålder

Jesus:              När jag var omkring 26 år eller så, så bestämde jag mig för att flytta till Kapernaum, som låg vid Gennesaretsjön, och jag hade det vi skulle kalla för en enrumslägenhet där. Jag brukade arbeta med fiskarna och lagade deras nät. Jag hatade fisket, men jag lagade deras nät.

Geoff:              Åt du fisk? Du sade att du var vegetarian.

Jesus:              Nej, jag var vegetarian.

Geoff:              Du åt inte fisk?

Jesus:               Nej.

Geoff:              Okej, även om du hjälpte dem att fiska?

Jesus:              Ja, det gav mig möjligheten att prata med dem, vilket jag älskade att göra. Det gav mig en möjlighet att prata om alla möjliga saker som jag hade upptäckt i början av 20-årsåldern medan jag levde för mig själv, alla sanningar från Gud som jag kände en stark önskan om att dela med andra. Det var så jag träffade folk som Johannes, Jakob, Petrus; de var fiskare allihop, antingen de eller deras fäder hade båtar och de fiskade i sjön, så jag träffade dem och utvecklade en vänskap med dem med tiden.

De skrattade ofta åt mig och sade att det jag lärde ut var lustigt och så vidare, men de var ofta fascinerade också, precis som de flesta är när du pratar om själsbaserade saker. Det var toppen för mig eftersom det gav mig många möjligheter att leva på egen hand och njuta av livet. Jag hade inte så stora behov så till slut hade jag en del besparingar, vilket gav mig möjligheten att resa när jag ville, men Kapernaum var min bas tills jag kom upp i 30-årsåldern. [01:17:15.00]

Geoff:              Inga större händelser under den tidsperioden?

Jesus:              Tja, jag förmodar att det beror på vad du skulle kalla för stort. Jag var inte med om några större, traumatiska händelser under den tiden. Vid det laget utvecklade jag en annan vänskap i den lokala synagogan som jag gick till där, så jag tillbringade mycket tid i synagogan, och läste böckerna igen, eftersom det var de enda platserna där profetiorna fanns. Jag märkte att varje gång jag läste profetiorna så fick jag en pirrande känsla som gick igenom mig; jag kunde känna kontakten med Gud, jag kunde känna hur Gud berättade saker för mig, så jag kände en väldig dragning till detta också. Jag arbetade bara så mycket att jag kunde försörja mig och tillbringade resten av tiden med att göra de här andra sakerna. Det var en väldigt viktig tid för mig eftersom jag solidifierade alla läror som jag hade lärt mig under tiden på egen hand. Och den etablerade också väldigt nära min kontakt med Gud fram till stunden då jag blev enig med Gud.

6.    Jesus liv efter att ha blivit enig med Gud

Jesus:              Jag blev enig med Gud i Kapernaum.

Geoff:              Vid vilken ålder?

Jesus:              Under mitt 31:a år.

Geoff:              Och du hade aldrig någon relation fram till den stunden?

Jesus:              Nej.

Geoff:              Sedan bestämde du dig för att börja lära ut allting.

Jesus:              Ja. Det första jag gjorde var: Jag gick ner till Johannes, för jag hade en plan. Planen var att om Johannes gick före mig och pratade om naturlig kärlek, så kunde han öppna människors hjärtan för Guds kärlek genom att prata om naturlig kärlek, och sedan kom jag gående efteråt och jag kunde prata om Guds kärlek, och så skulle folk förstå det eftersom de redan hade lärt sig om naturlig kärlek. Vid det här laget bodde Johannes i en grotta söderut, vid floden, och det kom ofta stora mängder människor till honom, ibland kom det tusentals dit och lyssnade på honom. Han var en ganska god talare och han var rätt så frispråkig, så folk älskade det. Om du kan föreställa dig en väldigt frispråkig, karismatisk, radikal, varsam person, allt i ett, så var det i princip Johannes. Han var också en nasirit, och han hade bestämt sig för att låta håret växa och inte klippa sitt skägg. Han åt inte kött, han var i princip också en vegetarian , och han drack inte.

Geoff:              Du säger nasirit, vad menar du med det?

Jesus:              Ja, en nasirit var en person som hade en känsla av att komma närmare Gud, som sedan liksom ägnade sitt liv åt Gud. De levde i princip i fattigdom, åt inte kött, eftersom kött var ett tecken på rikedom. Han blev inte vegetarian på grund av några moraliska orsaker, annat än att det skulle ha varit ett tecken på välstånd att äta kött, men han märkte också att han var närmare andemänniskorna som han kanaliserade när han inte åt kött. Ganska ofta kom Elias och pratade genom honom, så det var därför många ofta lyssnade på honom. Många började känna att han var Elias som hade återvänt, eftersom han ofta kanaliserade de männen.

Geoff:              Fanns det en tro på reinkarnation på den tiden?

Jesus:              Nej, men det var lite som att återvända. Det fanns inte någon bestämd medvetenhet om hur det kunde hända. Jag förmodar att vi kan kalla det en överrinning från en del av de hinduiska och buddistiska lärorna, vilka vid det laget inte heller hade någon fast utformning. Det fanns bara en löst formulerad tanke som de brukade ha om att när en person dog och andades ut sin luft, att det var deras sista andetag, men eftersom folk kunde känna andemänniskan i personen lämna denne så trodde de att den behövde ta vägen någonstans, och de flesta av dem trodde att den gick in i ett annat barn som just då föddes. Det var vad en del av dem trodde, inte själva judarna, men en del andra trodde på det vi skulle kalla för reinkarnation idag. Reinkarnation så som den lärs ut numera har varit en idé som utvecklats väldigt sakta under tusentals år.

Geoff:              När du uppnådde enigheten med Gud, var det då du döptes av Johannes?

Jesus:              Nja, jag uppnådde i själva verket enighet med Gud när jag befann mig i Kapernaum, men jag bestämde mig för att resa ned till Johannes och låta mig döpas i Jordan.

Geoff:             Vad var det för tecken du fick som föreslog: ”Jag är här nu, jag har uppnått den här nivån”? Vad gav dig den idén?

Jesus:              Jo, du vet när du är enig med Gud, så har du inte längre några olyckliga tankar eller känslor inom dig, du kan känna en permanent kontakt med Gud, du kan känna Guds energi eller kärlek komma genom dig i allt du gör. Det är en väldigt stor övergång där du definitivt vet som en sanning att den har inträffat. Det är inte något obemärkt; det är en väldigt otvetydig övergång som sker inuti människosjälen. [01:23:16.00]

Geoff:              Och du säger att det här också gav dig kunskap?

Jesus:              Ytterligare kunskap om det jag redan hade utvecklat, javisst, absolut, eftersom du nu är enig med Gud så kan all kunskap som Gud har flöda till dig så länge du frågar eller har en önskan om att ta emot den. Det beror på din vilja, men jag började ta emot mängder och åter mängder av kunskap om alla möjliga saker, och jag kunde förstå hur allting fungerade.

6.1.    Utlärandet av Guds sanningar

Geoff:              När du först började lära ut, var din åhörarskara liten då?

Jesus:              Ja, Johannes och jag träffades efter det du skulle kalla mitt dop, och vi bestämde os för att om han gick före mig och pratade om naturlig kärlek och att få människor att ångra sig, vända sig bort från sina synder eller vända sig till Gud, och sedan gick jag efter honom och pratade om lagarna om Guds kärlek, så skulle det göra det lättare att lära ut sanningen till andra. I princip dök ofta Johannes åhörare upp vid mina samlingar, tack vare Johannes uppmaningar. Han kunde säga saker som: ”Den som kommer efter mig, han kommer berätta för er om saker som jag inte känner till”, eftersom det var många saker som jag försökte förklara för Johannes som han inte förstod, om kärlek, om sanning, och om fri vilja och andra principer. Han förstod inte eftersom han inte tagit emot kärlek så att han kunde förstå dem.

6.1.1.  Johannes Döparens tillfångatagande och död

Jesus:              Det här skedde i princip under de första sex månaderna av mitt ministerium, tills Johannes tillfångatogs av Herodes.

Geoff:              Och den bibliska redogörelsen stämmer?

Jesus:              Rätt så korrekt, ja.

Geoff:              Var det Herodes hustru som…?

Jesus:              Det var mera styvdottern som egentligen utförde dansen och hans hustru ville ha hans huvud. Hans hustru var väldigt arg på Johannes.

Geoff:              Varför?

Jesus:              Eftersom Johannes var väldigt frispråkig, och jag pratade ofta med honom detta. Jag sade: ”Varför bekymrar du dig över den här mannen och hans personliga relation med den här kvinnan?” Johannes var väldigt upprörd över det och brukade vara väldigt frispråkig om Herodes relation med sin hustru, vilket i själva verket, enligt judendomens regler, var en utomäktenskaplig relation. Johannes gick på väldigt om det. Herodes kunde inte bry sig mindre, han hade anklagats för otrohet många gånger dessförinnan, men Herodes hustru tröttnade på det, så det var Herodes hustru som anstiftade Johannes tillfångatagande. Tillfångatagandet av Johannes var också intressant; Herodes hade ingen jurisdiktion där Johannes befann sig just då, eftersom det var på andra sidan Jordan, så Herodes skickade en grupp från sin livvakt utklädda i vanliga kläder, de knep honom på den ena sidan av Jordan och tog med honom till andra sidan, sedan bytte de om och grep honom och tog tillbaka honom och sedan sattes han i fängelse.

Geoff:              Och du bevittnade allt detta?

Jesus:              Jag bevittnade det inte, jag fick höra det av Johannes följare. Jag bevittnade det inte eftersom vi vid det här laget talade på olika platser.

Geoff:              Så det måste ha gjort dig ganska upprörd när det hände?

Jesus:              Nej, jag tyckte att det var förutsägbart. Jag tänkte att det skulle hända, på grund av Johannes totala bortseende från mitt råd att sluta prata om det, och sluta blanda sig i Herodes liv. Johannes kunde helt enkelt inte släppa det, och jag tänkte att förr eller senare skulle det bli en del ganska negativa konsekvenser. Vi var båda också medvetna om mörka andemänniskor omkring oss som anstiftade saker mot oss och jag pratade ofta med Johannes: ”Hör här, allt du gör är att följa deras planer”. Det visade sig att det var det som hände. Jag blev inte ledsen över det, det var en hyfsat förutsedd händelse ur mitt perspektiv. Johannes chockades lite över det, vilket jag fick höra efter hans övergång, för när Johannes gick över så kom han i princip och pratade med mig direkt och berättade om alla händelser för mig. [01:27:44.00]

Geoff:              Okej, så var detta innan du påbörjade ditt utlärande?

Jesus:              Nej, det var ett halvår in i det.

Geoff:              Ett halvår in i det, så du hade en del följare vid det här laget?

Jesus:              En del följare. Många av Johannes följare drogs inte till Guds sanning eftersom deras perspektiv handlade mer om den naturliga kärleken. De hade mycket av Johannes latenta ilska mot auktoriteter; det var det som attraherade dem till Johannes, och det var därför som romarna och den judiska sanhedrinen var lite oroliga vad gällde Johannes – eftersom de trodde att han så småningom kunde bli en radikal, utan att förstå att han också var en pacifist. De var ofta oroliga att han till slut skulle leda någon slags revolt på grund av antalet människor som omgav oss, och ofta när Johannes talade så närvarade ganska många medlemmar ur den romerska armén för att hålla ordning ifall saker skulle gå överstyr. Det gjorde de aldrig, för Johannes var inte någon våldsam man. Så efter ett tag började jag attrahera en annan grupp än vad Johannes gjorde, men i början så ja, många av dem var Johannes följare som följde mig, och de kunde inte hantera några av lärorna och då återgick de till att följa Johannes.

Geoff:              Vilket var ditt huvudsakliga fokus i utlärandet under den första tiden?

Jesus:              Guds kärlek, att ta emot Guds kärlek. Att demonstrera för en person hur de kan pånyttfödas. Hur Guds kärlek omvandlar människans själ från människa till ängel.

Geoff:              Det finns en referens till när du talar om Satan. Talade du om Satan?

Jesus:              Nej, jag trodde aldrig på en Satan, inte alls. Jag talade ofta om djävlar eller demoner, vilket vi kallade dem, vilket var den vanliga termen för andemänniskor som överskuggade människor på katastrofala och väldigt negativa vis. Jag talade om djävlar och demoner, men inte om någon härskare över demonerna, eller härskare över djävlarna, eftersom det inte finns någon sådan skapelse, ingen sådan person. [01:30:10.00]

6.2.    När Jesus helade människor

Geoff:              När började du utföra helanden?

Jesus:              I princip så fort jag var enig med Gud.

Geoff:              Kommer du ihåg den första gången?

Jesus:              Första gången var faktiskt Petrus mor.

Geoff:              Petrus mor? Vad var det för fel på henne?

Jesus:              Petrus mor hade vad vi idag skulle kalla för blindtarmsinflammation. Hennes blindtarm var nära att spricka, och på den tiden var det i princip en dödsdom. Jag läkte den från ena dagen till den andra.

Geoff:              Hur gjorde du det?

Jesus:              Bara genom att lägga mina händer på henne och be för henne, och berätta för henne att hon behövde vara öppen och ha lite tillit till att det skulle hända. På morgonen var hon helt botad, så Petrus blev ganska frispråkig efter det.

Geoff:              Eftersom han bevittnade det här?

Jesus:              Javisst, det var i själva verket hans svärmor.

Geoff:              Så han tänkte att du hade makt nu.

Jesus:              Eftersom han tänkte att jag hade makt så var jag nu värd att lyssna på. Och sedan var det också några händelser som inträffade med fisk, vilket var Petrus huvudsakliga intresse; det var det han försörjde sig på. Jag förutsåg var det skulle finnas fisk och då fanns det fisk där och så vidare; det var en ganska enkel sak att göra. Han betraktade det här som en slags fantastisk, mirakulös händelse, vilket sedan gav honom lite mer tilltro till att jag kanske visste vad jag pratade om på andra områden. Johannes, Jakob och Petrus bevittnade alla de händelserna. Petrus berättade det för Andreas. De bodde alla i Kapernaum eller i närheten av Kapernaum på den tiden, eller i Johannes och Jakobs fall så bodde deras far på andra sidan Galileen, på den direkt motsatta sidan.

Geoff:              Vem mer helade du som inte står med i Bibeln?

Jesus:              Åh, det är hundratals som inte står med i Bibeln, förmodligen tusentals som inte står med i Bibeln.

Geoff:              Minns du någon annan händelse?

Jesus:              Ja, alla händelser påminde om varandra, där de i princip var en kombination av olika saker som hände personen. Vanligen var det antingen en andemänniska som överskuggade personen vilket fick dennes kropp att brytas ned på en viss plats, där andemänniskan var sammankopplad med kroppen, på grund av känslan. Och när jag väl fick bort andemänniskan så kunde jag läka den platsen och då botades personen ögonblickligen, i princip. Men sedan pratade jag med dem om deras känslor och attraktionen som hade inträffat, varför de hade sjukdomen som de hade fått, eller varför de hade attraktionen till andemänniskan som de hade. [01:32:54.00]

6.3.    Utlärandet av Guds sanningar (fortsättning)

6.3.1.  Utlärandet om känslor och attraktionslagen.

Geoff:             Varför står det inte så mycket i Bibeln och i evangelierna om hur du pratar om attraktionslagen, och hur känslor orsakar sjukdomar?

Jesus:              Därför att de flesta förstod inte vad jag pratade om. Det finns en generell process som gäller de flesta, och det är att om du inte förstår något så återger du det inte exakt som det var och sedan säger: ”Jag har ingen aning om vad det betyder”. Istället försöker du göra om det till något som du förstår eller så säger du inte något alls om det. Det är ett allmänt, mänskligt tillstånd, olyckligtvis. Så det som hände i slutänden var att det fanns vissa saker som de kände att de kunde förstå eller som var skrämmande till sin natur, så kallade återupplivanden av de döda och så vidare. Sedan satte de in just de sakerna i texten. De faktiska, ursprungliga skrifterna från Markus, Matteus och Lukas innehöll långt fler händelser av den sorten, men senare revisionister förstod dem inte, de begrep dem inte, så de lät dem hamna bland saker de inte förstod.

På den tiden var det också en besvärlig process att skriva, det var inte så enkelt som det är idag, där du kan skriva tusentals sidor på några dagar med hjälp av en dator, eller till och med om du hade papper. På den tiden var det till och med svårt att ordna papyrus. Det var en svår, långdragen process att få tag på skrivdonen, och att sedan bära omkring på dem var också svårt. Det var bara de väldigt rika som hade råd med sådana saker, och de flesta av lärjungarna och apostlarna var väldigt fattiga. De hade inte medlen till att göra det, så många saker som så småningom togs upp flera år senare var begränsade till sin natur på grund av den ekonomiska begränsningen hos de inblandade personerna.

6.3.2.  Villkoren för att ta emot Guds kärlek

Geoff:             Jag tänker bara nämna några saker som är bibliska termer som du fortfarande använder idag.  Vi har redan pratat om att för att komma in i Guds rike så måste du pånyttfödas. ”Sanningen ska göra dig fri”, har jag hört dig nämna i många seminarier.

Jesus:              Javisst, sanningen är en avgörande faktor för att ta emot kärlek. Som jag har beskrivit i en föreläsning som jag höll bara för en månad sedan eller så, kallad ”Relationship with God – The Way”, så finns det i princip tre avgörande faktorer när det gäller att ta emot Guds kärlek. Den första är ödmjukhet. Ödmjukhet är öppenheten att ta emot sanning. När jag är ödmjuk så har jag en passionerad önskan om att ta emot sanning, jag har en passionerad önskan om att uppleva sanningen också, att verkligen fysiskt, emotionellt uppleva den, liksom att ta emot den. [00:01:06.00]

Geoff:             Vad gäller religion så skulle en grundförutsättning för det vara att du inte har några förutbestämda idéer om vad du tror är sant?

Jesus:              Det stämmer.

Geoff:             Vilket jag ser på som ett väghinder för många kyrkor eftersom de tror att Bibeln är Guds ord, och sedan får de den här förutbestämda idén om vad som är sant. Allt som motsäger det, vilket du själv gör och även gjorde under det första seklet samt böckerna på den tiden, de kan inte acceptera något av det som sant på grund av den förutbestämda uppfattningen.

Jesus:              Ja. Många kristna har blivit som fariséerna i det första århundradet i betydelsen att fariséerna blev väldigt dogmatiska, i synnerhet när det gällde de första fem böckerna i Bibeln, och i synnerhet vad de kallade lagen. Sedan såg de till att alla som utövade den judiska tron korrekt på den tiden utövade lagen så som den stod i de böckerna. Som en följd av detta var de väldigt, väldigt slutna inför alla nya koncept eller nya idéer, i synnerhet nya idéer som rörde kärlek eftersom lagen alltid skulle vara viktigare för dem, prioriteras högre än vad kärleken gjorde. Som en följd av det så blev de väldigt motståndskraftiga mot att någon extra eller ytterligare sanning presenterades för dem. Som de flesta lärare försöker jag förena saker så att du kan se principen som är inbegripen i lagen, och sedan exponera den ännu mer, genom att vidareutveckla den ännu mer och se principen i ett bredare sammanhang eller inom ett vidare område. Men det gick inte särskilt bra, eftersom de kände att det blev en utspädning av lagen, precis som en kristen idag känner att det jag skulle lära ut skulle vara en utspädning av Bibeln, Guds ord.

Det allra första villkoret för att få kontakt med Gud är ödmjukhet. Ödmjukhet är den fullständiga önskan och öppenheten inför att ta emot sanning, oavsett vad den är och vare sig du håller med om den eller inte. Att ha en passionerad önskan i det avseendet är ödmjukhet. Det är punkt nummer ett, och jag pratade om ödmjukhet ganska ofta under det första århundradet. Den andra punkten skulle jag säga är: ”Orsaken till att du är ödmjuk är för att du ska kunna ta emot sanning”. Det är sanningen som skapar frihet. När du vet sanningen om något ämne, så är du fri att använda dess lagar. En forskare till exempel, som upptäcker sanningen om uranium och hur det kan användas, kan nu framställa kärnfusion eller kärnfission. Några använder det på ett dåligt vis, men forskaren kan upptäcka den involverade lagen eller de involverade lagarna och sedan använda lagen för att främja mänskligheten eller på annat vis, beroende på hur de använder lagen. Sanningen leder alltid till absolut frihet att upptäcka och använda saker på vilket sätt du vill och därmed gör sanningen dig fri, både bokstavligen och andligen. Sanningen gör dig så fri att du nu är fullständigt öppen för att absorbera kärlek. Du kan tänka på det som att ödmjukhet är porten till sanning och sanning är porten till kärlek. Utan att gå igenom de stadierna är det omöjligt att ta emot Guds kärlek. [00:04:44.00]

Geoff:              Till och med sanningen om oss själva.

Jesus:              Till och med sanningen om er själva.

Geoff:              Vilket är en av de svåraste sakerna.

Jesus:              Ja. Det är det som de flesta tycker är svårast, därför att sanningen om oss själva har en känslomässig inverkan på oss medan den externa sanningen, även om den har en känslomässig inverkan, vanligen har en mindre inverkan känslomässigt på oss än vad sanningen om oss själva har. Det är sanningen om oss själva eller de själva som de flesta inte kan ta sig igenom, och därför kan de inte ta emot Guds kärlek bortom en viss punkt. De absorberar sanningen om universum eftersom de är så entusiastiska över det och de känner sig ganska fascinerade över det. De absorberar all den sanningen, vilket öppnar dem för en viss mängd kärlek från Gud. Men sedan vägrar de att absorbera sanningen om sig själva, var de är kärlekslösa, var de är ovänliga, var de är osanna, var de inte är i harmoni med kärleken i sitt vardagsliv, och det får dem sedan att stagnera i sin relation med Gud.

Så utan ödmjukhet kommer vi inte ha porten in i sanningen, utan sanning så har vi inte porten öppen för att ta emot Guds kärlek. Och det är de tre sakerna som jag primärt lärde ut under det första seklet vart jag än gick. Det är samma läror idag som de alltid har varit; sanningen förändras inte och det jag lär ut nu är nästan identiskt till sin natur med det jag lärde ut då. [00:06:10.00]

6.3.3.  Utlärandet av Guds lagar

Geoff:              Du nämnde mycket om Guds lagar nu. Pratade du lika mycket om det under det första seklet?

Jesus:              Ja, det gjorde jag.

Geoff:              Det finns inte mycket bibliska evidens för det, eller hur?

Jesus:              Det skulle jag inte hålla med om. Om du tittar på nästan alla liknelser, så hade varje liknelse en av Guds lagar involverad i den. Om du tittar på liknelsen med den rike mannen och Lasarus, till exempel, så finns det en lag om att när du dör så förändras du inte på något väsentligt vis. Det finns en lag som involverar detta, vilket är lagen om själens transformation, lagen om kärlek. Där finns också en lag som gäller andevärlden involverad i detta; människorna som är i himlen kan se människorna som är i helvetena, och det finns en andlig lag om samband mellan platserna i andevärlden. Den illustrationen pekade också ut att det finns olika platser i andevärlden, platser som är kopplade till personens tillstånd och hur de behandlat andra människor medan de levde. Det är många lagar som nämns i den enda liknelsen. Jag brukade nämna dem på ett sådant vis att jag inte märkte ut dem så mycket med det du skulle kalla en etikett nu för tiden. Jag nämnde lagen i en praktisk situation eller miljö, vilket jag ofta gör nu för tiden också, men utöver det så ger jag dem också ett namn, vilket jag inte gjorde särskilt mycket under det första århundradet.

6.3.4.  Förlåtelse av synd

Geoff:              Okej. Förlåtelse av synd, hur förklarade du det under det första århundradet?

Jesus:              Exakt på samma vis som jag förklarar det nu, och det är att Gud alltid förlåter vår synd, men vi måste gå igenom en process innan förlåtelsen av synden omvandlar oss. Vi behöver också lära oss att förlåta andra, för om du inte kan förlåta så kommer du alltid så småningom välkomna lagen med ”öga för öga, tand för tand”, och den lagen har en skadlig och förödande effekt på mänskligheten. Under det första seklet lärde jag ut båda principerna; förlåtelseprincipen; inte bara förlåtelse av dig själv utan också förlåtelse av din bror eller syster, och även ångerprincipen, vilket var principen att om du faktiskt känner emotionellt vad du har gjort mot någon annan, så skulle Guds kärlek kunna omvandla dig under den processen. Det var känslan av att vara förlåten av Gud som du gick igenom som en del av den processen. Jag pratade utförligt om en del av de sakerna med folk under det första århundradet.

6.3.5.  Faderns synder förs över på barnen

Geoff:              Faderns synder förs över på barnen?

Jesus:              Ja, jag pratade definitivt om det. Om du tänker på det så försöker jag förklara hur det sker idag. Det är de syndiga eller kärlekslösa känslorna som hålls kvar i föräldern som ger ett intryck på barnets liv i en sådan omfattning att barnet absorberar dem och det blir en del av deras själ, vilket orsakar att deras kropp bryts ned. Med andra ord så orsakar det alla sjukdomar och alla åkommor. Jag lärde ut de här principerna under det första århundradet och jag lär ut dem nu också. [00:09:37.00]

Terminologin jag använder är lite annorlunda nu på grund av att de människor jag talar med nu har en annan bakgrund. Många av dem har någon slags andlig medvetenhet eller förståelse, många av dem har någon slags kristen, eller new age, eller buddistisk eller hinduistisk eller annan slags bakgrund som jag kan jämföra saker med. Under det första århundradet, eftersom omfattningen på det jag lärde ut var mer begränsad, så kunde jag bara jämföra det med Moses läror, vilket var grunden för fariséernas trosföreställningar och även var det system av föreställningar som judarna jag talade med hade, och en del av samariternas föreställningssystem grundade sig också i dem. Det är orsaken till att jag fokuserade på jämförelser med just det religiösa systemet.

Nu för tiden har jag en större omfattning att arbeta med, på så vis att det finns jämförelser med olika religiösa system som jag kan arbeta med, och jag kan införliva många av de förklaringarna för att hjälpa människor förstå sanningen om en viss sak som jag lär ut, och hjälpa dem att ta sig från där de är, ur deras perspektiv, till att acceptera den sanningen, i den mån jag har den förmågan.

Många gånger är nyckeln till utlärningen att hjälpa en person att gå igenom barriären av ödmjukhet, vilket är barriären för att ta emot ny sanning. Det kan vi göra genom att sätta dem i kontakt med sanningarna som finns i deras nuvarande livssituation, eller deras nuvarande religiösa omständigheter eller i deras vardagsliv, och sedan föra dem fram till att se hur det skiljer sig från det de trodde, genom en process där vi visar dem hur det är annorlunda. Det liknar processen jag använde under det första århundradet, men omfattningen var en annan eftersom jag hade en mer begränsad åhörarskara. [00:11:21.00]

6.4.    Konfrontationen med människors föreställningar och systemen i samhället

Geoff:             Din lära om sanningen fick uppenbarligen många att reagera med upprördhet. Du har berättat historien om hur du tömde templet, men den skiljer sig lite från historien i Bibeln på så vis att du inte var uppviglaren. Jag har spelat Jesus i ett skådespel, en musikal, och jag vände borden upp och ner. Jag hade längre hår och såg ut lite mer som du.

Jesus:              (Skrattar).

Geoff:              Och jag porträtterade en väldigt arg man, men du var inte alls på det viset.

Jesus:              Nej. Det fanns inget behov av ilska. Ilskan kommer vanligen från en känsla där du är rädd, och jag var inte rädd. Och jag vände inte upp och ner på några bord heller. Som jag har berättat om saken, så förklarade jag bara med väldigt stark röst hur fel hela tempelsystemet var, när det gällde hur de skörtade upp människor. Allt jag gjorde var att påpeka det. Och som folk har för vana att göra när sanningen väl påpekas för dem, så kände de ganska starkt hur de fick känslor kring detta, och många av dem blev rätt så arga på grund av det. Och som en följd av det blev det ett mindre upplopp i templet, där alla var upprörda över hur mycket pengar de ansvariga tjänade, och hur de blev lurade och så vidare. Det var något som alla kände och allt jag gjorde var att säga det.

Geoff:              Det här gjorde dig till lite av en måltavla för sanhedrinen.

Jesus:              Egentligen inte. Det var en mindre händelse för dem i jämförelse med andra saker. Jag sade sanningen om allting, vilket innebar sanningen om fariséernas känslomässiga tillstånd, deras själstillstånd, deras tillstånd i kärlek. När någon kom och frågade mig om en viss farisé som jag kände till, så kunde jag berätta om deras tillstånd. Det fanns bara runt 70 fariséer i sanhedrinen, så förr eller senare hade jag pratat om de flesta av dem och deras skick. Självklart så fördes de sakerna vidare till andra, och de förde det vidare till andra, och fariséerna och folket i sanhedrinen, både saddukéerna och fariséerna, började betrakta det som en uppvigling mot dem, ett störtande av deras ställning.

Ovanpå det talade jag med dem om orättvisan i hur templet drevs. Oförmågan i ett offer att verkligen frigöra en person från deras synder är ett exempel på en annan sak jag pratade om. Alla de sakerna var grundstenar i deras religiösa tro, och då kände de att jag undergrävde deras tro också. Så vi hade en lång rad män, varav alla var ganska beroende av makt och kontroll, som nu fick sin makt och kontroll underminerade av en mans handlingar. Dessutom hade vi hela systemet med företeelser som ofta gjorde att det hamnade mycket pengar i deras börs; i fallet med saddukéerna så fick många av dem upp till 2-3 ton silver varje år tack vare skatterna som de pålagt folket. Idag pratar vi motsvarande miljarder dollar som hamnade i de här människornas fickor, vilket nu hotades. [00:14:47.00]

Deras eget personliga tillstånd underminerades på så vis att jag avslöjade att de var som noga rengjorda gravar; på utsidan såg allt bra ut, men det var rätt så illvilliga avsikter på insidan. Ovanpå det så talade jag om sanningarna om något som de inte direkt kunde förstå; sanningarna om kärlek, hela principen med kärlek. De började se att om kärlek praktiserades av alla så kanske de inte ens skulle ha någon religiös tro att försvara i slutänden. Det fanns ganska många problem, som du kan förstå, och fariséerna hade väldigt många samtal, vilka min far var inbjuden till eftersom han var en medlem av sanhedrinen, vilket jag fick veta så småningom. Min far talade förstås inte om allting för mig som sades där, han gav mig bara en indikation: ”Jo, de är inte direkt glada över dig och det här är orsaken, och du borde ändå inte göra så”. Det var även hans åsikt. Fram tills nu så hade han varit ganska oenig med mig i många av de här frågorna, för han kände att jag undergrävde hans tro.

6.5.    När Jesus utförde mirakler

Geoff:             Josefus är den historiker, jag tror den ende historikern utanför Bibeln, som nämner din existens som en utförare av mirakel och en helare, och en lärare med stor ryktbarhet, och att du vördades efter din död. Förekom det några fler mirakler, utöver helandet?

Jesus:              Tja, det beror på vad du klassificerar som ett mirakel, förmodar jag.

Geoff:              Allt som är lite övernaturligt, tänker jag.

Jesus:              Som att få saker att levitera? Alla den sortens saker?

Geoff:              Ja.

Jesus:              Ja, i själva verket så var jag medveten om att sådana saker kunde göras, men samtidigt så såg jag inte någon större poäng med dem ur perspektivet med att lära folk att bli mer kärleksfulla. Faktum är att jag såg på dem, och jag såg på många mirakel på det viset, nästan som en distraktion från att lära människor hur de skulle bli mer kärleksfulla, eftersom de för det mesta fokuserade på miraklet och inte på kärleken som skapade miraklet. Så då skulle du få en krävande grupp som vill helas från alla sina olika åkommor, utan att förstå hur helandet gick till. Så när jag inte helade just de personerna blev de väldigt arga och upprörda på mig; jag kunde inte läka dem på grund av deras krav, deras ilska och deras raseri. De var inte på en plats där jag kunde läka dem. Det är bara en person som är på en ödmjuk, sanningsönskande plats som du verkligen kan hela, en person som har tilltro.

Så småningom förstorades många av de så kallade mirakel som jag utförde bortom alla rimliga proportioner, på så vis att jag gjordes om till någon slags gudalik kultfigur. Förutom att de förvrängde mitt budskap, vilket var ett budskap om kärlek och att om du börjar älska så kan du göra de här sakerna för dig själv och andra. Olyckligtvis kom det med tiden många till mig och krävde ett mirakel, vilket då förstås inte kunde ges. Ofta så förvrängde det också budskapet eftersom de kände att jag var selektiv med hur jag använde mina krafter och så vidare. Så där fanns en stor förvirring över sanningen. Jag tog varje möjlighet jag fick till att förklara hur den fungerar, precis som jag gör numera, och jag förklarade det ofta utförligt, men olyckligtvis så vill människor, när de är i ett känslomässigt tumult, egentligen inte höra förklaringen, de vill bara ha läkningen eller så vill de bara ha ett mirakel.

Det här är ett problem med att lära ut Guds sanning; du kommer inte ge människor ett mirakel bara för miraklets egen skull. Jag kände ofta och känner fortfarande att även om mirakel kommer inträffa under processen med att bli enig med Gud och efteråt, att om de blir centrum för uppmärksamheten så ser jag ett problem med det, för nu är de inte på en kärleksfull plats utan på en krävande plats. [00:19:09.00]

6.6.    Mötet med Maria Magdalena

Geoff:             Jag har hört dig beskriva din död ganska utförligt; vi har förmodligen inte tid att gå in på allting där.

Jesus:              Du har ännu inte kommit fram till då jag träffade Maria eller så?

Geoff:             Åh, jo – jag har faktiskt det på gång. Ja, när träffade du Maria första gången? Minns du den första dagen du träffade Maria och var det var någonstans?

Jesus:              Javisst, hon var i Magdala, staden hon bodde i. Vid det här laget hade hon en väldigt brokig historia. När hon var ung misshandlades hon av sin far, efter en tid blev hon gravid och hennes far sålde henne som prostituerad. Hon födde ett barn som hon förlorade genom en process som hon kan beskriva. Sedan upplevde hon en lång rad sexuella, väldigt traumatiska händelser som så småningom gjorde att hon blev en prostituerad själv. Hon blev också ganska omtalad vida omkring, för hon var rätt så arg i sin prostitution, vilket innebar att hon till slut blev ganska utåtriktad sexuellt sett, och folk fascinerades helt enkelt av hennes sexualitet. Sedan gick hon igenom en period där hon fann en äldre man och blev hans älskarinna. Han älskade henne på så vis att han överöste henne med allt han hade, och hon behövde inte vara med andra män. Faktum är att hon inte ens var tillsammans med honom; han såg på henne som lite av en gudinna.

När hon träffade mig så hade hon i själva verket en affärsverksamhet, förmodligen inom det vi skulle kalla modebranschen idag. Hon brukade arbeta med textilier och material och att framställa kläder. Hon hade ganska många kvinnor som arbetade för henne, och alla hade en bakgrund som liknade hennes, som hon hade räddat från en liknande bakgrund. När jag träffade henne hade hon hört talas om mig utifrån de helanden som hade inträffat i andra städer jag hade besökt. Vid det här laget så hade folk hört talas om mig innan jag kom till en stad, så de kom dit för att titta, och hon kom med en grupp kvinnor för att se mig. Vid det här laget var hon i hög grad sin egen kvinna; mannen hon levde med brydde sig inte direkt om vad hon gjorde så länge han kunde idolisera henne när han ville. [00:21:56.00]

Geoff:              Han var ganska mycket äldre, sade du?

Jesus:              Javisst, mycket äldre, och han dog en kort tid efter att jag träffade henne, faktiskt. Men han lämnade allting till henne i sitt testamente, så hon var också ganska förmögen efter att han gått över. Jag träffade henne precis när jag var på väg in i staden. Hon var där med en grupp kvinnor och jag kände genast igen henne som min själsfrände. Sedan gick vi igenom en process därefter.

Geoff:              Blev hon en av lärjungarna?

Jesus:              Det var inte riktigt så enkelt. Det var en lång rad händelser som handlade om Maria och hennes förflutna och så vidare som påverkade det som hände. Även hennes känslomässiga tillstånd påverkade vad som hände innan jag till slut gifte mig med henne och var tillsammans med henne.

Geoff:              Så hur lång tid gick det innan du gifte dig med henne, efter att du träffat henne?

Jesus:              Tja, vi var tillsammans i nästan tre månader i början, inte sexuellt, för jag ville inte ha något sexuellt samröre med henne eftersom hon försökte styra mig med sina känslomässiga skador som hade med sexualiteten att göra. Hon försökte använda sin sexualitet till att styra mig. Jag lät bli att ha det samröret och så småningom blev hon väldigt, väldigt arg och upprörd på mig och hon hade sex med ett par av lärjungarna så att jag såg det, för att straffa mig på sätt och vis. Och sedan kände hon sig så skamsen över sina handlingar att jag inte såg henne på ett år efter det. Hon gick hem och tog itu med många av sina känslor kring sexualitet och mina känslor för henne, och sådana saker. Jag förklarade för henne att jag älskade henne under den tiden och så vidare, men numera var hon van vid att alltid kunna manipulera en man sexuellt.

Utöver det, på grund av sitt brokiga förflutna, och folk kände väl till hennes förflutna, så var det många av lärjungarna som följde mig som lämnade mig efter att hon blev min hustru; de vägrade följa mig efter det. De hade valt ut några andra kvinnor som de tyckte att jag borde vara med, som jag visste inte var min själsfrände, så jag var inte med dem, men lärjungarna kände att jag hade väldigt fel i mitt beslut att vara med Maria. Som en följd av det plågade de ofta Maria när jag inte var i närheten; många av kvinnorna och männen behandlade henne väldigt illa, så illa att några av männen i själva verket våldtog henne efter min död. Peter våldtog henne efter min död, två dagar efter min död. [00:24:28.00]

Geoff:              Trots att hon var din hustru och han var din så kallade vän?

Jesus:              Japp.

Geoff:              Hur utspelades det senare?

Jesus:              När du säger senare?

Geoff:              När du talade med honom om det här efter hans bortgång?

Jesus:              Ja, uppenbarligen hade Peter många rätt så mörka känslor som han gick över med. Han var en tid i helvetena efter sin övergång, fram tills att han var villig att möta sitt eget känslomässiga tillstånd, så som alla behöver göra när de går över om de inte gör det dessförinnan. Han hade ett ganska mörkt tillstånd att ta itu med; han hade våldtagit min själsfrände, han hade våldtagit andra kvinnor också, ganska många, han var en rätt så arg man, han hade en allmänt hemsk syn på kvinnor. Så gick han över.

6.7.    Lärjungarnas och apostlarnas natur

Geoff:             Jag skulle inte vilja hänga med de killarna. (Skrattar) De männen låter inte som att de skulle ha en lämplig karaktär för att vara i ditt sällskap.

Jesus:              Jag tycker det är ganska ironiskt faktiskt, vad de flesta kristna idag skulle betrakta som en lämplig karaktär för mitt sällskap. I Bibeln står sanningen om vem som var i mitt sällskap. Och vad säger den? Den säger att jag var känd för att umgås med skatteindrivare och syndare. Faktum är att de flesta som förknippades med mig var veritabla syndare, i betydelsen att de hade många rätt så mörka känslor. Fyra av de så kallade apostlarna, de var inte mina apostlar, men fyra av dem som räknas upp i Bibeln var i princip terrorister. Det var många av de som jag förknippades med under det första århundradet som jag försökte lära om kärlek. [00:26:19.00]

Geoff:             Du hade inte direkt någon nära dig, som en vänskap, så som du har i nutid? Jag skulle välja en vän som är rätt så lik mig till sin karaktär och i etik och moral. Jag skulle förmodligen inte vilja, du vet…

Jesus:              Du skulle döma dem…

Geoff:              (Skrattar)

Jesus:              …med andra ord.

Geoff:             Nej, jag skulle inte döma, jag skulle bara välja att inte vara i deras närhet, bara utifrån gemensamhetsfaktorer.

Jesus:              Ja, jag väljer att vara nära alla som vill höra sanningen, så länge de vill höra den. Om de inte längre vill höra den så skulle jag förmodligen inte vara i deras närhet. Petrus sade ofta att han ville höra sanningen, så jag sade honom sanningen. Han ville ofta inte höra den, förstås, men han sade att han ville det, så han fick alltid en dos av den.

Geoff:              Vem var smartast av lärjungarna, vem förstod saker snabbast?

Jesus:              Den smartaste intellektuellt sett eller den smartaste själsligt sett?

Geoff:              Själsligt.

Jesus:              Utöver Maria var det Johannes. Maria förstod saker snabbast – eftersom hon var min själsfrände så var det tveklöst att hon skulle göra det. Men av de manliga lärjungarna så var Johannes den som förstod Guds sanningar bäst när jag gick över. Han var i själva verket den ende som var närvarande när jag dog, den ende av de manliga som närvarade vid min död. Andreas kan ha varit närvarande när jag dog, men på lite avstånd. Johannes stod så nära att jag såg honom, och han var där med fyra av flickorna, inberäknat min själsfrände. Ganska många av kvinnorna förstod Guds sanning mycket bättre, men männen kämpade med det på grund av arrogans och andra känslor. De kämpade allihop. [00:28:00.00]

6.8.    Bergspredikan och andra offentliga händelser

Geoff:              Bergspredikan, ägde den rum?

Jesus:              Jag sade faktiskt många av de saker som fastställs i Bibelns återgivande av Bergspredikan, men inte på en enskild plats eller tidpunkt, så det är lite som en sammanslagning av många av de tillfällen då jag lärde ut om sanningen. [00:28:18.00]

Geoff:              Var det tusentals människor där?

Jesus:              Tja, det var ofta tusentals människor som lyssnade på mig, ja.

Geoff:              Så du hade stora åhörarskaror?

Jesus:              Javisst, ofta, där det var möjligt och där dynamiken på platsen gjorde den händelsen möjlig. Många hade en verklig längtan efter sanning; det var därför folk lyssnade, eftersom det fanns en själslig längtan efter sanning inom dem och de ville lyssna på den. De följde mig ofta till en plats, och det var ganska ofta en stad jag kom till, och många i staden kom så småningom för att lyssna på killen som läkte den och den, eller vad det kan ha varit. Många gånger blev helandena som ett slags första incitament för dem att lyssna, och sedan blev en del av dem seriöst intresserade av Guds sanning.

6.9.    Återuppväckandet av människor ”från de döda”

Geoff:              Du säger att det är omöjligt att återuppväcka någon från de döda, så Lasarus var inte död?

Jesus:              Lasarus var inte död i klinisk mening som vi kallar det idag, utan där vi kan få tillbaka dem genom att använda en hjärtstartare. Han var i ett liknande tillstånd. Han var inte död i betydelsen att silversträngen hade gått av. Silversträngen är sammankopplingen mellan andekroppen och den materiella kroppen, och om den går av är det omöjligt att föra tillbaka någon från det läget. När strängen väl går av så kommer den personen att vara en andemänniska för alltid. Jag hade heller inga känslor kring döden eftersom jag visste vad döden var; det var bara en övergång till ett annat liv. Eftersom jag pratade regelbundet med andemänniskor om deras liv, så visste jag vilken slags liv det var, jag kunde se det, jag kunde ofta se dem leva sina liv och därför kunde jag se vilket slags liv människor har när de gått över. Jag såg inte på döden som en fiende, som människor gör idag. Människorna under det första århundradet gjorde också det; de såg på den som sin fiende.

7.    Jesus död

Geoff:              Även din egen död, jag har hört dig beskriva det som att du i själva verket inte led?

Jesus:              Nej. Maria led mycket mer än jag av min egen död. Det fanns en del fysisk smärta, men du kan avlägsna dig från den fysiska smärtan genom att reglera den genom din själ. När du är i ett kärlekstillstånd så kan du i själva verket avlägsna dig helt från fysisk smärta, du behöver inte uppleva någon fysisk smärta alls, så jag upplevde inte någon fysisk smärta alls i den processen. Min kropp var däremot utmattad; det hade uppstått ett utmattat tillstånd på grund av mängden blod jag hade förlorat, men det var inte någon smärtsam upplevelse, det var bara en utmattande upplevelse. Maria å andra sidan, på grund av sitt tillstånd där hon hade mer rädsla än jag, och för att hon var min själsfrände så kunde hon känna mina känslor, och när de känslorna passerade genom henne så upplevde hon mera smärta därigenom. Hon upplevde i själva verket mer smärta vid min död än vad jag gjorde. [00:31:41.00]

Geoff:              Du hängdes inte upp på ett kors, det var en påle?

Jesus:              Javisst, jag hängdes upp på det judiska sättet, vilket i princip var en lodrät stock.

Geoff:              Var det så romarna hängde judar, inte hur judarna avrättade folk?

Jesus:              Nej, det var så judarna hängde judar.

Geoff:              Gjorde de?

Jesus:              Skälet till att romarna beslöt sig för att göra på det viset den här dagen var att Pilatus ville påvisa att han inte hade något att göra med min död, att den inte var hans ansvar. Vanligen skulle en romare hänga upp dem på ett kors, som de gör normalt sett. Du dog efter många dagar med den dödsmetoden. Vanligen tog det ett antal dagar; många överlevde upp till tre dagar där de hängde på det viset innan de dog, medan judarnas sätt att hänga upp någon är väldigt traumatiskt för kroppen, väldigt

intensivt men jämförelsevis snabbt. Hela vikten hamnar på kroppens mellandel, och det sliter bokstavligen itu den, eftersom du hängs upp lodrätt utan att kunna stödja din vikt på sidorna av din kropp över huvud taget. Allting hänger bara från en punkt.

Geoff:             Men du sade att du led mer av det föregående pryglandet? Pryglandet dessförinnan var i princip det som dödade dig?

Jesus:              Javisst, pryglandet dessförinnan var rätt så illa; det som avbildades i filmen som Mel Gibson gjorde, The Passion of Christ”, påminde mycket om det. Pryglandet som skedde precis innan var rätt så illa, de använde piskor med spikar och krokar på dem så att huden drogs av i lager, ganska ofta in till skelettet. Orsaken till att jag inte kunde bära pålen själv var att jag var alltför utmattad i det läget på grund av blodförlusten, så jag orkade inte ens bära den. Javisst, så det var definitivt mer intensivt. Där fanns också projiceringen av känslor som pågick under tiden; du hade rätt så många människor omkring dig som skrattade åt dig, gjorde ner dig samtidigt som de slet din kropp i stycken också.

7.1.    Orsakerna till att Jesus tillät sin egen död

Geoff:             Jag har hört dig säga att du inte hade behövt, att du hade kunnat fly undan hela saken om du hade velat göra det.

Jesus:              Ja, jag hade flytt undan ett antal gånger, det hade varit rätt så många mordförsök på mig under tiden jag levde med Maria. Jag hade knivhuggits flera gånger; sanhedrinen hade flera gånger skickat lönnmördare som skulle mörda mig. Varje mordförsök, på grund av deras attraktionslag, kom aldrig fram till en punkt där de kunde döda min kropp ögonblickligen, så jag kunde läka det direkt. Jag läkte faktiskt min kropp flera gånger efter olika mordförsök. Den judiska sanhedrinen tänkte då att: ”Jaha, det enda sättet som vi kan garantera att det sker är genom att göra det till en slags stats- och religionssanktionerad död, för att verkligen försäkra oss om att handlingen genomförs”, så de slutade skicka lönnmördare, och Johannes Döparen, som vid det laget hade gått över, kom till mig kvällen innan jag hämtades upp av romarna och fördes till sanhedrinen. Han berättade för mig vad som skulle hända och jag hade en möjlighet att ta mig därifrån om jag ville. [00:35:38.00]

Geoff:              Och du valde att inte göra det. Var det ytterligare en uppvisning?

Jesus:              Saker hade på sätt och vis nått ett slags crescendo vad gällde alla lärjungarnas trosföreställningar. De flesta av lärjungarna följde inte mina läror, de hade inte mycket tilltro till det jag sade. De lyssnade på mig, men mycket av det var av fascination snarare än övertygelse. Dessutom hade vi det andra problemet med att sakerna jag sade visserligen lät underbara, och jag kunde förvisso hela mig själv vilket ingen annan kunde, så det fanns en tendens hos dem att börja behandla mig som om jag var unik på något vis, att de inte vara kapabla till samma slags saker som jag var kapabel till. De hade en tendens att avfärda sin egen utveckling, att avfärda det faktum att de i själva verket kunde göra det själva och komma närmare Gud. Många av dem hade inte förlitat sig på Gud alls fram till dess. Gud var i själva verket ett intellektuellt koncept som de inte hade någon emotionell koppling till, och de flesta av dem hade inte tagit emot någon kärlek från Gud i det läget. Utöver Maria, Johannes och några av kvinnorna så hade de flesta av männen inte tagit emot kärlek från Gud, så därför hade de inte förändrats särskilt mycket.

Jag tittade på alla de här problemen och tittade på ”Hur länge kommer det ta innan någon faktiskt välkomnar sanningsprinciperna?” Det enda jag kunde tveka över var Maria, jag ville vara med Maria. Det var den enda orsaken till att jag hade helat mig själv de föregående gångerna, eftersom jag verkligen ville tillbringa mer tid med Maria. Men jag kom också till punkten där jag kunde se att Maria också lät bli att ta itu med sina känslor kring olika saker, så vår relation hade också börjat nå en stagnerad punkt, i betydelsen att hon inte ville arbeta sig igenom en del av sina känslomässiga problem heller. Det nådde en punkt där jag nu stod med beslutet om vad jag kunde göra härnäst för att hjälpa alla att gå igenom en process som de behövde gå igenom, men inte ville gå igenom, eller som de inte valde att gå igenom. Jag kunde se det den kvällen; orsaken till att jag bad mycket den kvällen tillsammans med Gud var att jag kunde se att min död möjligen kunde uppnå mer än att jag fortsatte leva. Förstår du varför?

Geoff:              Åh ja.

Jesus:              Du förstår, när jag plötsligt dog så blev allas verkliga känslor närvarande, och de som behövde gråta grät, och de som blev arga blev arga, och de som inte hade någon tilltro fick lite tilltro. Det var en hel process som skedde ganska snabbt efter min övergång, under de 50 dagarna efter min övergång, i en sådan omfattning att Guds kärlek flödade in i hela grupper av människor i taget, vilket aldrig hände innan jag gick över. Innan jag gick över flödade Guds kärlek in i individer emellanåt baserat på deras passion och önskan efter sanning och deras ödmjukhet, men kollektivt hände det vanligen aldrig eftersom det fanns så mycket motstånd mot sanning och motstånd mot ödmjukhet. Medan de efter min bortgång fick väldigt starka känslor. Andemänniskorna som var närvarande under den stunden kallar det fortfarande för ”den stora förlusten”. Till och med mina vänner i andevärlden hänvisar fortfarande till det som ”den stora förlustens tid”, eftersom det för dem innebar att Guds kärlek också hade gått förlorad. Det fanns en känsla av att även Guds kärlek hade gått helt förlorad för mänskligheten. [00:39:59.00]

Geoff:              Men det fick en motsatt inverkan.

Jesus:              Det hade en motsatt inverkan på dem där de började sörja, och genom att de började sörja kunde Guds kärlek flöda in i dem. Deras öppenhet inför sina känslor och deras ödmjukhet tillät Guds kärlek att flöda, så under de 50 dagarna efteråt tog många av dem emot ganska mycket av Guds kärlek. Som en följd av det förändrades saker ganska snabbt efter detta, i högre grad än om jag inte hade gått över. Om jag inte hade gått över så skulle det ha upprätthållits eller varit ungefär detsamma som det hade varit hittills.

Geoff:              Så det fick den effekt du trodde att det förmodligen skulle få.

Jesus:              Javisst, det fick det, det hade den effekt jag trodde att det skulle få. Baksidan var förstås att Maria och jag skiljdes åt; jag fick inte vara med när min dotter föddes och en hel del andra saker.

7.2.    Jesus återuppståndelse

Geoff:              Och nu din återuppståndelse, vart förde de din kropp efter detta?

Jesus:              Ja, först så lämnade de bara kvar min kropp på pålen. Nu hade Andreas gått närmare Johannes och så var flickorna, min mor, en syster till en av mina föräldrar – Johannes mor, Maria och några av Marias vänner där. De såg mig dö och de tog sedan ner mig från pålen. De behövde göra det innan sabbaten började, så de arbetade allihop med min kropp; de tog ner mig innan den började och sedan balsamerade de min kropp, vilket var seden, i princip med oljor och parfymer och så vidare, och jag såg allt detta ske, och jag såg Marias sorg. [00:41:56.00]

Geoff:             Du har sagt att du dematerialiserade din kropp och det är där jag blir lite förvirrad. (Skrattar) Det är inte något som jag vet jättemycket om.

Jesus:              Ja, så när jag levde så insåg jag att en person som var enig med Gud, som förstod Guds lagar, kunde förstå lagarna som styrde materian. Du kunde materialisera och dematerialisera saker. Med andra ord kan du sätta samman material i en sådan omfattning att det bildar en fast form, eller så kan du desintegrera material till dess enskilda, atomiska struktur, vilket får det att se ut som att det är osynligt nu, med andra ord att det försvinner.

Jag insåg de sakerna när jag levde. Jag såg ingen större poäng med att lära ut dem, eftersom jag kände att mitt främsta syfte var att lära ut om kärlek och kontakten med Gud. Men jag insåg att det fanns alla möjliga saker som jag kunde visa i framtiden om det kom till det. Det var orsaken till att jag sade till lärjungarna att: ”Det finns många fler saker som jag gärna skulle lära er, men ni är helt enkelt inte redo för dem ännu”.

Det som hände efter att jag gick över var att jag insåg att de flesta av lärjungarna och även sanhedrinen och andra skulle komma för att titta på min kropp, så som många hade gjort dessförinnan, som en slags helig relik. Det var något som jag inte såg på som särskilt fördelaktigt för Guds sanning, men jag ville också illustrera övergången som döden för med sig, vilket är en övergång till andeformen, som kan materialisera en kropp närhelst den vill.

Det jag försökte demonstrera var förmågan hos en person i andeform att materialisera en fysisk form närhelst de vill om de önskar använda den. Det fanns inga begränsningar i döden; med andra ord så fanns det inte något som du inte kunde göra när du var död som du inte kunde göra när du levde.

Jag ville ta bort döden som en fiende, och mänskligheten ser fortfarande på döden som en fiende. Det är skälet till att om du hotar någon med döden så gör de nästan vad som helst, eftersom de ser på döden som en fiende. De ser i själva verket inte på moraliska problem eller andra problem som fienden, utan de ser på döden som det. Jag ville illustrera att döden inte var någon fiende. Faktum är att för många människor så visar sig döden i själva verket vara en god vän, eftersom den gör dem fria från alla möjliga problem i deras jordeliv och förhöjer deras upplevelser, den förhöjer deras liv.

Det jag bestämde mig för att göra, och det var ett personligt beslut som jag tog, var att dematerialisera kroppen så att ingen av lärjungarna kunde fästa sig vid kroppen, och så att alla kunde se principerna kring döden som jag försökte lära dem medan jag levde; att det fanns en sådan sak som liv efter döden. Det enda sättet att göra det som jag kunde se, var att dematerialisera kroppen så att de kunde se att jag inte använde samma kropp fast det fortfarande var jag, och sedan materialisera ett antal olika kroppar och sedan visa mig för en del av dem. [00:45:09.00]

Geoff:              När du säger att du materialiserade ett antal olika kroppar, är det orsaken till att Maria inte kände igen dig?

Jesus:              Till en början, ja. Hon kände inte igen mig fysiskt eftersom det inte var samma kropp.

Geoff:              Vilkens slags kropp var det?

Jesus:              Tja, jag materialiserade bara en annan man, en annan kropp, som den jag har nu, det är bara en materiell kropp. Jag materialiserade helt enkelt en som såg annorlunda ut, men min personlighet var fortfarande där uppenbarligen, och Maria kände igen den så snart hon började prata med mig, precis som de flesta av lärjungarna så fort jag började prata.

Geoff:             När du materialiserade en kropp åt Tomas så materialiserade du en kropp full av skador eftersom han tvivlade?

Jesus:              Ja, i det fallet materialiserade jag en kropp som var väldigt lik min ursprungliga kropp, men jag materialiserade faktiskt kroppen med hål i handlederna och fötterna eftersom han kämpade. Tomas var min bror, och han kämpade med att förstå att jag kunde återuppstå eller fortfarande leva när han såg mig dö och såg min kropp dö. De flesta av männen trodde inte på Maria; jag visade mig förstås mest för Maria efter min bortgång, men de flesta av männen trodde henne inte vilket var sedvänjan på den tiden; du trodde inte på kvinnor över huvud taget. Faktum är att om du ville att två vittnen skulle vittna om något, så kunde inte de två vittnena vara kvinnor. De behövde vara män. Olyckligtvis trodde inte de flesta på det Maria sade, så jag behövde ge mer bevis, vilket jag gjorde vid ganska många tillfällen. Jag visade mig för nästan 500 personer efter min så kallade återuppståndelse, under den 50-dagarsperioden. [00:47:08.00]

8.    Jesus liv i andevärlden

Geoff:              Sedan gick du vidare till andevärlden. Var den som du hade förväntat dig?

Jesus:              Javisst, självklart. (Skrattar)

Geoff:              Vem träffade du där?

Jesus:                Ja, många av de som hade varit mina guider träffade mig först. Vid det laget hade jag omkring 17 guider och jag träffade de flesta av dem. Moses och Elias och… vem mer kanske du känner till? Det var några som du inte känner till, men Mikael, som du känner till som ärkeängeln Mikael, och människor som han var där.                   Sedan ville jag besöka helvetena, så jag tillbringade ganska mycket av min tid med att gå igenom helvetena, och prata med dem om…

Geoff:              Så en del av den nicenska trosbekännelsen stämmer; du gick ned till helvetena.

Jesus:              Javisst, det gjorde jag. Jag gick inte dit på grund av mitt tillstånd, mitt tillstånd var fortfarande ljust, men jag bestämde mig för att besöka helvetena för att lära folk i helvetena att Guds kärlek var tillgänglig för dem, och att de kunde välja ett annat sätt att utvecklas om de ville, som skulle snabba på deras liv på vägen till att bli lyckliga igen. Jag ägnade ganska mycket tid åt att lära ut saker i helvetena när jag inte var tillsammans med min själsfrände.

Kort efteråt föddes Sara och jag blev Saras guide också. Jag guidade Sara och kommunicerade med Sara, medan hon var barn och medan hon växte upp. [00:48:53.00]

Geoff:              Var finns Sara nu?

Jesus:              Nu som på 2000-talet?

Geoff:              Ja.

Jesus:              Hon bor i Kanada nu. Hon har också reinkarnerat. Lukas och Sara är ett själsfrändepar och de har båda två återvänt till Jorden.

Geoff:              De är i Kanada?

Jesus:              Japp.

Geoff:              Var någonstans i Kanada?

Jesus:              De bor på östkusten i Kanada.

Geoff:             All right, nu kommer vi till minnena från andevärlden, om det inte är några andra minnen du vill…

Jesus:              Åh, det finns mängder av minnen som jag inte har nämnt. Det låter sig uppenbarligen inte göras att summera 2 000 år på några få timmar. Det är som att försöka summera ditt livs stora händelser. Det är till och med ganska många från det första seklet och än mer från andelivet som jag inte har tagit upp. Men vi kör på. (Skrattar)

Geoff:              Ja, ditt andeliv pågår i 2 000 år, så vi kommer inte kunna…

Jesus:              Sammanfatta det särskilt bra.

Geoff:              Nej, så kanske höjdpunkterna? (Skrattar)

8.1.    Marias och Jesus familj går över till andevärlden

Jesus:              Höjdpunkter? Ja, för mig var det uppenbarligen en höjdpunkt när Maria gick över, på så vis att jag kunde vara med henne igen. Det var en väldigt viktig sak för mig och för henne, så det var en stor personlig händelse för mig. Det fanns mycket av det vi skulle kalla opersonliga händelser, eller mer opersonliga händelser, inte för att mitt liv någonsin har varit opersonligt, men bara saker som har att göra med min roll snarare än mitt personliga liv. Min roll är frälsningen av mänskligheten. Mitt personliga liv är att jag bara är Jesus, en genomsnittlig kille med en själsfrände, som vill älska och bli älskad av min själsfrände, så jag ser liksom på min roll och mitt personliga liv som två olika saker.

De flesta i andevärlden har en roll som har att göra med deras passioner och önskningar, men det är en slags roll som Gud har tilldelat dem. Det är något annat än deras personliga liv, vad de upplever i sitt personliga liv, vilket är deras liv med sin själsfrände, de saker de tycker om att göra tillsammans och så vidare. Jag antar att vi kan dela upp mitt liv på de två områdena, mitt personliga liv och sedan min roll.

Uppenbarligen är jag ganska upptagen hela tiden i min roll, där jag är den första personen som nådde ett tillstånd av enighet med Gud. Uppenbarligen för det med sig en del ansvar som jag har accepterat och har önskat acceptera. Jag upprätthåller de ansvaren nu till och med. Mitt personliga liv är åtskilt från detta, mitt personliga liv är mitt liv med Maria, de saker vi personligen tycker om att göra och så vidare, och det är samma sak när vi har gått över. Så de saker som påverkade mitt personliga liv efter att vi hade gått över är Marias övergång, det var en stor händelse för mig, en stor händelse för henne också, för hon hade saknat mig hemskt mycket och hon kände inte av mig så starkt som hon skulle kunna ha gjort, på grund av en del av hennes känslor kring min död. När hon kom till andevärlden var hon rätt så traumatiserad under den första tiden, på grund av sin död, men det förändrades inom kort till glädje för henne. Vi utvecklades tillsammans ganska snabbt efter det, om vi har i åtanke att vi levde på olika platser under en längre tid, men jag kunde besöka henne när jag ville och det var för det mesta, så vi tillbringade mycket tid tillsammans. [00:53:00.00]

Kort därefter, en månad därefter, så gick alla mina barnbarn över och även Lukas gick över. Det var en annan slags milstolpe på sätt och vis, att ta hand om barnbarnen när de hade gått över, hjälpa dem förstå principerna i andevärlden, vilket de inte förstod lika bra som Maria eller jag gjorde. Vi blev lite som deras surrogatföräldrar i hög grad efter att de hade gått över. Sedan var Saras övergång, vår dotters övergång, en annan slags personlig milstolpe.

Vid det här laget hade alla de så kallade lärjungarna och apostlarna gått över. Vi träffade dem i andevärlden och bistod var och en av dem att bli enig med Gud i andevärlden eftersom ingen av dem hade gjort det på Jorden. När allt det här hände så lärde även jag mig hela tiden. Jag fortsatte också utvecklas till en annan dimension och varje gång jag hade lärt mig något nytt om en annan dimension, så ordnade jag en del saker för att lära ut till folket i den föregående dimensionen, så att jag kunde visa dem hur de skulle nå den platsen genom sitt tillstånd. Det var i princip en del av vad jag tyckte om att göra personligen, utöver min roll.

8.2.    Möten med berömda personer och andra som hade gått över

Geoff:             Jag antar att personer på Jorden skulle vara intresserade av historiska personer som har gått över som du har träffat. Du sade att du inte har pratat med alla, du känner inte alla; bara för att du är Jesus så betyder det inte att du känner sex miljarder människor.

Jesus:              Ja, det finns bokstavligen 40 eller 50 miljarder människor som jag är medveten om i andevärlden vid det här laget som kommer från den här Jorden. Jag känner inte alla dem, uppenbarligen. Många av dem känner mig, antingen genom åsynen eller genom ryktet, men jag känner inte dem.

Geoff:              Vems omvandling var mest dramatisk efter deras övergång?

Jesus:              Under min livstid skulle jag säga att det förmodligen är Cornelius. Han var i ett väldigt mörkt tillstånd när han gick över. De flesta i det tillståndet blev kvar i helvetena i tusentals år efter att de gått över, och han var i helvetena i ungefär 50 år. Det är väldigt ovanligt för någon i ett så mörkt tillstånd att faktiskt…

Geoff:              Och du sade att det beror på att du hade fått en kontakt med honom medan ni var…?

Jesus:              Ja, det är delvis tack vare det, men det är också delvis tack vare hans natur. Han är en väldigt ödmjuk person i kärnan av sin natur, och han har också väldigt stora önskningar, så en kombination av ödmjukhet och önskningarna fick honom att göra de förändringarna rätt så snabbt. Av alla lärjungar så gick han över i ett av de svåraste tillstånden, och ändå förändrades han snabbast. Hans själspar var det tredje som nådde enighet med varandra. Med tanke på hans tillstånd på Jorden så är det en ganska fantastisk sak, när vi tänker på att det är 22 dimensionella existenser att arbeta sig igenom, med alla kärlekslektioner som hör samman med var och en av dem. När du väl börjar göra det själv, och när du väl går över till andevärlden och ser vad det innebär att göra det, så kommer du se hur stor en övergång är, så han måste vara en av de personer som jag känner som förmodligen har gjort några av de största omvandlingar jag har sett. Det finns andra, som Herodes själv och även Nero, de två gick över till väldigt mörka tillstånd och när de väl fann Guds sanning; Nero gjorde det relativt nyligen, men Herodes fann den ganska tidigt, så gjorde de sina övergångar. Deras övergångar var också ganska ytterliga, eftersom de var väldigt, väldigt mörka personer historiskt sett.

Geoff:              Och berömda personer som Sokrates och Platon, och Martin Luther har du nämnt?

Jesus:              Javisst, uppenbarligen har jag träffat Sokrates och Platon genom deras koppling till Johannes. Johannes var den som bistod dem med Guds sanning, men genom mitt samröre med Johannes så har jag pratat med dem och tillbringat tid med dem. Luther hade en fascination över mig sedan han var på Jorden, så det var högst osannolikt att han inte skulle träffa mig i andevärlden, såvida han inte längtade efter det, och det gjorde han väldigt tidigt efter sin övergång. Han gick över till helvetena, men han utvecklades ganska snabbt efter det, tack vare sin önskan om sanning och hans önskan om att lära sig om kärlek. Han har en härlig natur och personlighet, han har också en ganska undersökande natur, och det tilltalar alltid mig som personlighetstyp.

Geoff:              Du har nämnt Buddha, vad heter han, Gautama eller något sådant…?

Jesus:              Jag har inte pratat med honom, jag har försökt göra det.

Geoff:             Du har sagt att du har försökt, men du har inte kunnat komma nära honom eftersom han inte ens ser på sig själv som en individ.

Jesus:              Nej. Han har det här intellektuella konceptet om sig själv, vilket är att han har blivit ett med alltet. Han ser inte på sig själv som en individ, utan snarare som ett kollektiv, och han får näring av energin från alla projiceringar från människor i andevärlden och på Jorden. [00:59:45.00]

Geoff:              Men han är fortfarande en andemänniska i den 6:e sfären, och det är så långt vi kan komma på vägen med den naturliga kärleken.

Jesus:              Det stämmer, javisst. Han kommer inte kunna utvecklas vidare förrän han ser på sig själv som en entitet igen, och förrän han verkligen börjar få kontakt med den emotionellt, och jag vet inte när det kommer inträffa. Jag har gjort många försök att få kontakt med honom sedan jag återvänt till Jorden, men han ignorerar alla de försöken, så det finns inte mycket som kan göras under de omständigheterna för att prata med honom. Det finns andra som jag har pratat med som är kända från historien inom olika religioner som har gjort övergångar, eller som har förknippats med vissa religiösa rörelser här på Jorden, som har gjort övergångar.

Geoff:              Hur är det med bröderna Wesley? John och Charles Wesley?

Jesus:              Javisst, de är båda i den himmelska världen; de gjorde övergången ganska snabbt efter sin bortgång. De flesta som var en slags reformister på Jorden inom den kristna tron har utvecklats rätt så snabbt, tack vare sin undersökande öppenhet inför nya sanningar. När de gick över insåg de att mycket av det de hade trott var sant inte var sant, så de använde helt enkelt bara sin undersökande natur på nytt. Båda Wesley-bröderna gjorde det, de tog sin undersökande natur i bruk på nytt och de accepterade fler sanningar, och sedan insåg de att sanningen de hade trott på medan de levde på Jorden inte var sann, så de gick igenom en process där de kände en del ånger över vad de hade lärt ut. Men de var också väldigt passionerade över att lära ut sanningen i sin verkliga, oförändrade form, så de utvecklas i allmänhet rätt så snabbt. De flesta reformisterna har utvecklats och finns nu i de himmelska dimensionerna. Några av presidenterna i USA finns nu i de himmelska dimensionerna, till exempel. [01:01:46.00]

Geoff:              Vilka då?

Jesus:              Abraham Lincoln är ett exempel.

Geoff:              Du sade att kända personer upplever svårigheter när de går över.

Jesus:              Många berömda människor gör det, i synnerhet berömda människor som har förlitat sig på kändisskapet som en emotionell krycka i livet; de tycker att det är väldigt svårt. Människor som har engagerat sig väldigt mycket i sexuell omoral på Jorden upplever att det är väldigt svårt att utvecklas, vanligen under långa tider, eftersom de fortfarande har det beteendet i andevärlden och det mesta av det är beroendeorienterat och väldigt skadligt, och det förhindrar dem också från att någonsin hitta sin själsfrände eller saker i den stilen. De kan aldrig bli eniga med Gud så länge de beter sig så heller, så de upplever ofta att det är väldigt, väldigt svårt under en lång tid efter deras övergång.

En del av andemänniskorna från förr upplevde att det var rätt så svårt i början. När jag säger från förr, så menar jag personerna vi känner till som Amon och Aman, eller Adam och Eva. När de gick över så upplevde de att det var ganska svårt i början. Och det var inte förrän min ankomst under det första århundradet som de lärde sig om Guds kärlek och började längta efter den.

8.2.1.  Andemänniskor i den 6:e sfären

Jesus:              En del av de äldsta andemänniskorna har blivit så absorberade av sin förflyttning sidledes i den 6:e dimensionen att de tror att de utvecklas när de i själva verket inte gör det.

Det är lite som att du skulle säga: ”Åh, jag behöver en förändring i mitt liv, så jag tänker flytta till Sydney”. Men i själva verket liknar Sydney Brisbane på många vis, så du får ändå samma liv i slutänden, men det känns bara annorlunda eftersom du är på en annan plats. Ingenting har egentligen förändrats, du har inte förändrats mycket, din familj har inte förändrats mycket, din omgivning har inte förändrats mycket, ingenting har egentligen förändrats mycket. I synnerhet andligt och emotionellt, där har du inte förändrats mycket, men du mår helt enkelt bättre eftersom du är på en annan plats. De flesta andemänniskorna i den 6:e sfären är på det viset, de flyttar från en plats till en annan i sidled, de mår bättre, de känner det som att de har utvecklats, som att de har lärt sig något nytt eller vad det än kan vara, men i själva verket har ingenting förändrats. Många gånger är det inte förrän de tar emot kärlek från Gud som de ens inser att ingenting förändrades, och att ingenting kunde förändras bortom den punkten. [01:04:22.00]

Geoff:              Men när de kanaliserar så pratar de ofta om Gud och Guds kärlek, eller hur?

Jesus:              Givetvis, eftersom de använder all den terminologin. Andemänniskor är mästare på att använda terminologi. Till och med andemänniskor i helvetena är mästare på att använda terminologi bara för att övertyga en annan person på Jorden att de förstår vad du pratar om. Jag har bokstavligen haft miljontals samtal med andemänniskor i den 6:e sfären; jag går ofta dit för att lära ut saker, så jag har haft miljontals samtal där det har varit väldigt stora åhörarskaror på hundratusentals personer, ibland till och med miljoner personer, som jag har pratat med om principerna med Guds sanning och Guds kärlek. Men olyckligtvis så tror de att jag pratar om samma saker som de tror, och eftersom de tror att det är detsamma som det de tror, så är de inte öppna för att faktiskt inse att det är något annat än vad de tror.

Geoff:              Så har de bara en brist på det du kallar för ödmjukhet, är de helt enkelt inte öppna nog?

Jesus:              Ja, de saknar en del ödmjukhet och en önskan efter sanning, Guds sanning. Men utan ödmjukheten kan ingenting ske. De flesta andemänniskor som befinner sig på vägen med den naturliga kärleken i andevärlden har en brist på ödmjukhet; det är därför de är på vägen med den naturliga kärleken; de vill vara självtillförlitliga snarare än att förlita sig på Gud. De har en brist på ödmjukhet i att överlämna sig till sina känslor och överlämna sig till den känslomässiga sanningen om vad de faktiskt upplever. Som en följd av det så är de ganska ofta väldigt svåra att resonera med.

Så i andevärlden ägnade jag så småningom det mesta av min tid i helvetena eller på Jorden, för att försöka hjälpa människor innan de gick över, och försöka influera och hjälpa människor på det viset. Många miljoner människor har fått hjälp på det viset förstås, och jag är inte den enda som har varit en del av det; jag organiserade hela team med människor som är involverade i att hjälpa andra. [01:06:21.00]

9.   Orsaker till återvändandet till Jorden

Geoff:             Okej, nu är det bäst att vi börjar runda av. Vi tar den sista, vilket i princip handlar om ditt nuvarande liv och syfte. Alla kan gå in på YouTube och ta reda på det här själva, i princip – hur många timmars material finns det för dem på YouTube att se på?

Jesus:              Det måste vara 300 eller 400 timmar.

Geoff:             300 eller 400 timmar där du lär ut detta, så om de vill veta mer så kan de ta reda på det. Men det har i princip gått 2 000 år – varför här, och varför nu?

Jesus:              Ja, det finns många orsaker till att det har blivit här och nu.

9.1.    Uppfyllandet av Guds önskan om att Hennes barn får lära känna Henne

Jesus:              För det första, så när du når ett tillstånd av enighet med Gud, och sedan enighet med din själsfrände, så är du i ett tillstånd där du kan känna Guds önskningar rätt så starkt också, och när jag säger rätt så starkt så är det förmodligen en underdrift. Du kan känna Guds önskan om att alla Hennes barn ska få lära känna Henne, och du kan känna Guds önskan om att alla Hennes barn ska få känna Hennes kärlek, och den överväldigande känslan får dig att bestämma dig för att bistå med den processen så mycket du kan.

När vi var i det tillståndet, innan vi återvände till Jorden, så bestämde vi att om det någonsin kom en möjlighet för oss att återvända till Jorden så skulle vi ta den, att vi skulle komma tillbaka till Jorden av den orsaken, i syftet att göra den sortens saker.

9.2.    Demonstrationen av att bli enig med Gud utifrån ett tillstånd av synd

Jesus:              Det fanns också många andra saker som jag ville demonstrera och illustrera. Under det första århundradet illustrerade jag hur en perfekt person, en person som har gjorts ren från sina föräldrars synder, kunde bli enig med Gud. Det gjorde jag under en tidsperiod på 31 år; det tog 31 år från min födelse tills då jag var 31 år, under mitt 31:a år, att bli enig med Gud. Genom den processen så illustrerade jag, inte bara för människor här på Jorden utan för människor i himlen också, eller människorna i andevärlden, att du kan bli enig med Gud, att det är en framtidsutsikt som hela mänskligheten har fått, inte selektivt, utan det var beroende av vår enskilda vilja och önskan att det skulle ske. Jag illustrerade också att en person kan göra det från ett tillstånd där de är utan synd, under det första århundradet.

Jag illustrerade också sanningarna som du behöver acceptera någon gång på vägen om du vill bli enig med Gud. Med andra ord så behövde du acceptera processen där du blir ödmjuk, och förstår vikten av sanningen och längtan efter att den kärleken ska komma in i dig. Jag illustrerade kraften i förlåtelse, i ånger, i att älska sig själv och kraften du får genom att nå platsen där du är enig med Gud. Jag pratade mycket om terminologin i vad det betydde, vad gäller viljan, att använda din fria vilja, och hur önskningar och moral påverkade våra val och beslut som har en inverkan på ifall du blir enig med Gud eller inte. Alla de sakerna illustrerades den gången. [01:09:45.00]

Problemet är att under de 2 000 åren så har de sanningarna upprättats i det himmelska riket, det jag kallade för det himmelska riket; den första himmelska sfären och vidare uppåt. De här sanningarna är djupt rotade, eftersom varenda person som kommer till det tillståndet förstår dem, och därför är de sanningarna djupt rotade i himlarna. Så det himmelska riket upprättades och det var därför jag sade till Pilatus: ”Orsaken till att jag är här har ingenting att göra med Jorden, för mitt rike finns i himlarna.” Riket som jag upprättade den första gången jag var här fanns i himlarna, inte på Jorden, men min avsikt i det här livet är att upprätta Guds rike på Jorden, att göra det alla kristna ber om, och det är att föra Guds rike till Jorden. Sättet det sker på är samma sätt som det fördes till himlarna, och det är genom att människor blir eniga med Gud medan de befinner sig på Jorden, inte bara en person, utan tusentals personer, till och med miljontals personer, eller till och med potentiellt att hela mänskligheten uppnår att bli eniga med Gud, om de skulle välja det.

9.3.    Det gudomliga uttrycket av femininitet

Jesus:              Det finns också individuella orsaker till att jag återvände, men det finns också vad jag skulle kalla för den stora bildens orsaker till återvändandet. Den stora bildens orsaker rör sig också kring att illustrera ett antal saker som aldrig har illustrerats förut. För det första så illustrerar det hur en person som inte är perfekt kan bli perfekt på Jorden.

Inte en person som har befriats från sin synd, utan snarare en person som har synd och inte har fått bort den på något annat vis än genom att gå igenom processen som Gud har utformat åt dem att gå igenom, för att bli perfekta. För det andra så har aldrig någon kvinna på Jorden varit i det här tillståndet, så en av sakerna jag skulle älska att demonstrera är att se en kvinna bli enig med Gud medan hon är på Jorden, så att det gudomliga uttrycket av femininitet kan visas fram på Jorden, eftersom det aldrig har visats upp förut. [01:11:54.00]

9.4.    Förändring av samhällena på Jorden

Jesus:              Där finns också förändradet av alla strukturer på Jorden och alla avsikter på Jorden för att få allt detta att vara i harmoni med kärleken. Att få all politik i harmoni med kärleken, religion i harmoni med kärleken, ekonomi i harmoni med kärleken, miljörelaterade saker i harmoni med kärleken, hur vi lever våra liv i harmoni med kärleken. Det bästa sättet att göra det är att illustrera det, snarare än att prata om det, att verkligen visa det. Det kräver mycket av mig personligen; jag måste själv vara i det tillståndet för att illustrera det, och sedan hjälpa andra att komma till samma tillstånd så att de kan illustrera det. När du har ett antal människor i det tillståndet som illustrerar detta, så får vi ett momentum där folk kan se sanningen visas upp mitt framför ögonen på dem. Det jag skulle älska att se är levande exempel över hela planeten på vad det innebär att leva i harmoni med Guds sanning och Guds kärlek, att vara enig med Gud. Om du kan föreställa dig att det över hela planeten finns en levande illustration, så skulle du förmodligen inte behöva prata om det mer. ”Vill du se hur det ser ut att leva i enighet med Gud? Gå bort till Svensson därborta, han är enig med Gud”. Och du tar en titt på hans liv och du ser att han inte ens behöver prata om det, du behöver bara titta på hans liv så ser du det.

9.5.    Avvecklandet av helvetena

Jesus:              Det finns också en del andra saker som jag skulle vilja uppnå medan jag är här. En är att jag skulle älska att se alla människor i helvetena komma därifrån.  Det finns just nu miljarder och åter miljarder människor som fortfarande är i andevärldens helveten, och medan jag är på Jorden har jag en väldigt bra möjlighet att prata med dem; en långt bättre möjlighet faktiskt än när jag är i andevärlden. [01:13:40.00]

Geoff:              Varför är det så?

Jesus:              Ja, mest eftersom de har mer gemensamt med människor på Jorden än med de i andevärlden. De tittar neråt snarare än uppåt. Vi gör ofta det själva, och det är vad de gör. De fokuserar sitt engagemang på Jorden och jag är en av människorna på Jorden, så jag kan i själva verket ta vara på engagemanget de har, vare sig det är negativt eller ej, och hjälpa dem igenom en övergång. Jag kan se att Guds önskan är att ”rulla upp himlarna som en pergamentrulle”, för att citera Jesaja. Medan vi rullar upp dem så kommer de olika dimensionerna i helvetena att rullas upp, och så småningom finns det inget helvete, ingen går över till ett helvete. Eftersom allas tillstånd har förändrats så finns det inget behov av att gå över till ett helvete. Sedan kommer förstås ingen gå över till något lägre än den 6:e dimensionen, beroende på vilka val de gör.

Jag har en del rätt så stora mål. Jag kommer inte bli besviken om de inte uppnås, och jag förlitar mig väldigt mycket på Gud, jag vet hur viktig Gud är i processen för att uppnå de här sakerna. Men det är personliga önskemål jag har, som jag skulle älska om de uppfylldes, och jag vet att Gud vill få dem uppfyllda.

9.6.    Möjliga motstånd för Jesus mål

Geoff:              Hur kan du se att de inte uppfylls?

Jesus:              Ja, det finns alltid en potential att jag inte tar itu med vissa känslor, till exempel, vilket förhindrar att jag blir enig med Gud, vilket skulle förhindra att ganska många av de här sakerna uppnås. Vi har min död, vilket många andemänniskor siktar på i nuläget, vilket möjligen skulle förhindra att en del av de här sakerna skulle uppnås. Det finns motstånd hos människor omkring mig som kan få många negativa saker att inträffa, som en följd av att de missförstår saker. Det är lite som under det första århundradet; många i den judiska sanhedrinen missförstod mina önskningar eftersom mina lärjungar återgav mina önskningar felaktigt till dem. Det händer ganska ofta nu, där människor jag känner beskriver mina önskningar felaktigt för andra människor. Därför feltolkas dem och det har sin egen attraktion. Det finns ett antal saker som potentiellt skulle kunna inträffa. Jag känner inte särskilt starkt att de kommer göra det, men det beror mycket på om jag förblir ödmjuk, om jag fortsätter älska sanningen i de grundläggande principer som jag lär ut till alla och som jag behöver leva efter. [01:16:31.00]

9.7.    Jesus nuvarande tillstånd

Geoff:              Hur mycket arbete tror du att du fortfarande har kvar att göra för din egen del?

Jesus:              För min egen del? Ja, det är egentligen inte mitt arbete, det handlar om att låta Gud göra arbetet med mig. Jag ser det inte som att jag behöver arbeta med mig själv, utan snarare låta Gud arbeta med mig. Guds kärlek kommer omvandla mig; jag behöver bara tillåta omvandlingen. Det finns förmodligen 5 eller 6 primära känslor som jag kan se att jag verkligen behöver ta itu med snart för att saker ska förändras. För att saker ska förändras snart så behöver jag ta itu med dem snart. Och när jag gör de förändringarna så kommer det vara lätt att se att de har gjorts, när de väl har gjorts – för mig i första hand, men även för alla runtomkring mig, eftersom det kommer vara lättare för dem att göra samma övergång när jag väl har gjort den. Ja, så jag behöver bara fortsätta arbeta mig igenom mina egna problem med en bristande ödmjukhet, eftersom om jag vore fullständigt ödmjuk så skulle jag redan ha gjort övergången. Jag behöver arbeta mig igenom det jag motsätter mig, det motstånd jag har mot sanningen på vissa områden. En del av de områden där jag har motstånd mot sanningen är problem kring min egen identitet; jag har fortfarande motstånd mot sanningen där.

Geoff:              Vad menar du, fortfarande en del motstånd kring din egen identitet?

Jesus:              Tja, jag har rädslor om att acceptera mig själv fullt ut, eftersom om jag accepterar mig själv fullt ut så kommer det attrahera händelser över hela världen. Och i det här läget så känner jag att jag inte vill attrahera dem, det finns en rädsla inom mig där jag inte vill attrahera dem.

Geoff:              Hur skulle det attrahera händelser över hela världen?

Jesus:              Ja, om jag blev enig med Gud imorgon så skulle jag kunna hela igen. Jag skulle bli välkänd väldigt snabbt så snart jag kan det. Sedan skulle det bli mer massmedia, mer uppmärksamhet på annat vis, mer granskning och så vidare. Innan vi vet ordet av, så är min rädsla, vilken jag behöver ta itu med, att kanske mitt liv med Maria påverkas så mycket att vi knappt kan få någon tid tillsammans. Alla möjliga saker kan inträffa, så många av mina rädslor handlar om att acceptera mig själv fullt ut, och tillåta vad som än händer att hända, snarare än att försöka styra över vad som händer. För stunden så finns det fortfarande en tendens i mig att försöka hålla allting lite under radarn, på grund av min rädsla, för medan jag håller allting lite under radarn så får jag lite utrymme för mig själv och tid för mig själv och så vidare.

Geoff:              Det kan jag förstå.

Jesus:              Medan om jag bara tillät saker att hända naturligt och jag tar itu med problemet med rädslan, och jag frigör rädslan, så skulle saker hända mycket snabbare. För stunden är jag rädd för det, så jag motsätter mig det och jag kan se att jag motsätter mig det, och jag behöver göra något åt det. Jag har en del ledsenhet över min relation med Maria fortfarande, att arbeta mig igenom det som har hänt i andevärlden under de senaste åren, vår separation efter vår reinkarnation, hur vi har varit ifrån varandra under så lång tid, och en del sårade känslor, allt det känner jag ganska starkt inom mig att jag inte vill känna särskilt mycket just nu, uppenbarligen. Jag har redan känt igenom mycket av det, men det finns mer att känna igenom där.

Det finns en stark känsla av förlust i min relation med Gud som jag för närvarande inte sörjer ordentligt. Jag kommer in i sorgen över det och sedan hoppar jag ur den, sedan kommer jag in i den; jag går mest kring kanterna av den. Jag kommer egentligen inte in i den ordentligt, så jag frigör den inte fullt ut.

Geoff:              Du känner att du har en sorg över att känna en brist på kontakt med det du en gång har upplevt?

Jesus:              Javisst, jag har ett minne av den kontakten, ett känslomässigt minne och ett intellektuellt minne av den kontakten, men jag har inte samma kontakt nu. Det är som om du föreställer dig att du har levt i 2 000 år, och av de första 2 000 åren av ditt liv så kan du inte minnas en enda stund då du var utan Gud. Du kände dig aldrig ensam, du kände dig aldrig otrygg, du kände dig aldrig oönskad, du kände aldrig att ingen tog hand om dig, du kände dig aldrig oälskad, du kände aldrig någon av de känslorna under hela den tiden. Föreställ dig sedan att allt det tas ifrån dig i ett svep. Hur skulle du må? Du skulle känna dig ganska ledsen, som att du har förlorat många saker. Det är så jag känner det, och ändå sörjer jag inte alla de förlusterna fullt ut, och medan jag inte sörjer dem så kan jag inte få tillbaka det jag förlorat. Jag har förlorat alla de sakerna och jag har arbetat mig igenom många av dem, men det finns fortfarande några där som jag behöver arbeta mig igenom emotionellt så att jag inte känner dem längre.

Jag har en känsla av att ha förlorat mitt minne. Jag vet att jag i framtiden kommer kunna skriva ner en formel för levitation som forskare kommer kunna replikera och tillverka maskiner från, till exempel. Men för stunden så kan jag inte minnas den och jag känner mig väldigt frustrerad och upprörd över att jag inte kan minnas den.

Geoff:              Eftersom du brukade veta om den?

Jesus:              Jag brukade veta om den men jag minns den inte nu. Jag brukade känna till vartenda språk på Jorden, så varje gång någon pratar med mig på ett annat språk så blir jag väldigt frustrerad, för jag vet att jag brukade minnas det språket och nu gör jag inte det. Jag känner att känslan är känslan av förlust som jag behöver arbeta mig igenom. När jag väl kommer ihåg det och känner den känslan, så kommer jag minnas språken, men jag måste gå igenom känslan för att minnas det. [01:22:53.00]

Det finns också saker om min egen kraft och natur som jag hade då som jag inte har nu. I andevärlden, och med min potential på Jorden under det första århundradet också, så brukade jag kunna skapa saker nästan ur tomma luften, verkade det som. Mitt och Marias hem precis innan vi lämnade andevärlden var i storleksklassen 25 kubikkilometer.

Geoff:              Ert hus?

Jesus:              Japp, vad gäller storleken.

Geoff:              Ni har bytt ner er. (Skrattar)

Jesus:              Vi har bytt ner oss en del, det stämmer. (Skrattar) Och all skönhet i de omgivningarna har vi förlorat, det är så det känns. De stora sakerna jag känner att jag har förlorat är emellertid de ständiga vänskaperna med mina andevänner som jag brukade njuta av enormt mycket, och det största som jag känner att jag har förlorat är känslan av förlust av kontakten med Gud, eftersom den inte är permanent igen. Det finns en enorm mängd sorg som hör samman med det. Det är min största sorg. Jag kommer in i den känslan under en timma kanske under en dag, men det är inte tillräckligt länge, jag går inte in i den ordentligt. Jag behöver fortfarande gå igenom de känslorna, och jag känner att när jag väl kommer igenom dem så kommer jag vara mycket närmare.

Geoff:              Men du har inte satt upp några tidsmässiga gränser för det här?

Jesus:              Nej, därför att det inte behövs, till att börja med, för vi är inte i en tävling mot någon eller något.

Geoff:              Inget tävlingslopp?

Jesus:              Nej, inget tävlingslopp, nej. Gud har inga förväntningar på att jag ska göra saker inom en viss tidsram som Gud vill att jag ska göra och så vidare. Det är bara folks förväntningar på mig. För stunden så förväntar sig folk att jag ska vara perfekt när jag inte är det. Även om jag talar om för dem att jag inte är det, så förväntar de sig fortfarande att jag ska vara perfekt, och även om jag talar om för dem varför jag inte är det, så förväntar de sig fortfarande att jag ska vara perfekt. Så du vet, jag har behövt sörja över förväntningarna, släppa taget om förväntningarna som andra har. När jag säger att jag är Jesus så får en person en automatisk bild i sitt eget sinne, som ofta genereras av Bibeln eller andra saker, vilken de sedan förväntar sig att jag ska motsvara. Jag behöver arbeta mig igenom en del av de känslorna fortfarande, hur det gör ont när de förväntar sig att jag ska vara något som jag inte förväntar mig att de ska vara och sådana saker. [01:25:42.00]

Jag vet inte hur lång tid det kommer ta; under det första seklet, från stunden då jag själv blev medveten om att jag var Messias, fram till stunden då jag blev Messias, så tog det ungefär 13 år. Det var utifrån ett tillstånd där jag inte hade någon synd, utifrån ett tillstånd där jag inte hade några hemska känslor över mig själv eller något sådant, så det kan potentiellt ta längre tid i det här livet än 13 år. Jag känner att jag förmodligen påbörjade min resa för 15 år sedan, men min insikt om vem jag är hände för ungefär 7 eller 8 år sedan, så om det tar 13 år kommer det ta ungefär 5 år till. Det kommer möjligen vara en jämförbar tid med vad det tog mig under det första århundradet. Jag känner inte några personliga betänkligheter kring det. Jag vet att andra gör det, men jag gör inte det. Andra vill att jag ska skynda på (skrattar) och bevisa på ett eller annat vis att det jag säger är sant eller inte. (Skrattar)

Geoff:              Javisst, jag kan förstå det, för de vill ha bevis. Alla vill ha evidens och bevis.

Jesus:              Javisst, men du förstår, problemet med vägen med Guds kärlek är att  om du verkligen välkomnar vägen så kommer du automatiskt att få de bevis du behöver ändå. Att vänta på att en annan person ska tillhandahålla bevis är i själva verket inte den snabbaste vägen att komma till Gud på. Den snabbaste vägen att komma till Gud på är att vänta på att Gud ger oss bevisen.

Geoff:              Jag antar att det är deras egna tvivel.

Jesus:              Ja.

Geoff:              ”Är kaptenen på det här skeppet galen eller vad står på?” (Skrattar)

Jesus:              Precis, och jag kan förstå det i någon grad, men jag förlitar mig inte på att en annan person ska säga åt mig vad som är rätt eller fel, och det har jag aldrig gjort. Det är därför jag verkligen inte förstår varför andra förlitar sig så på mig. För mig är det lite som att: ”Nej, nej – du är fullt kapabel att göra det här själv, om du känner till grundprinciperna; du är fullt kapabel att bli enig med Gud innan jag blir det”. Du har långt färre känslomässiga skador att arbeta dig igenom än vad jag har, till och med just i den här stunden. Kanske det inte är sant i en strikt mening, men det finns vissa grupper av känslomässiga skador som du inte behöver arbeta dig igenom som jag behöver arbeta mig igenom, så du har en lika stor möjlighet att bli enig med Gud lika snabbt som jag skulle ha i nuläget. Varför skulle du vänta på att jag gör det, när du möjligen skulle kunna göra det före mig? Inte för att det är ett tävlingslopp, men att ha en av oss där vore toppen. (Skrattar) [01:28:23.00]

Geoff:              Är du en bra löpare?

Jesus:              Är jag en bra löpare?

Geoff:              Ja, jag ser att du stretchar och du ser ibland ut som en sprinter när du håller i dina seminarier.

Jesus:              Nej, jag vet inte om jag är en bra löpare. (Skrattar)

Geoff:              För det är ett lopp där jag kan slå dig.

Jesus:              (Skrattar) Förmodligen. (Skrattar) Nej, jag har aldrig riktigt varit någon bra löpare. Du förstår, om det finns känslor i din kropp så påverkar de dig märkbart, och jag har haft mycket sorg i min kropp och mycket rädsla för sorg, och det gav mig en väldigt låg lungkapacitet, så när jag har sprungit långa sträckor så har jag verkligen fått kämpa. Nu behöver jag inte kämpa, men jag brukade få göra det. Den nedre halvan av min kropp är underutvecklad på grund av de känslorna, i synnerhet rädslan, som jag har lagrat där, vilket kommer reparera sig själv när jag väl är enig med Gud. Men en del av de rädslorna finns fortfarande här, vilket påverkar min utveckling i den nedre halvan av min kropp, så efter att jag har tagit itu med de sakerna förväntar jag mig att jag växer med en halv till trekvarts decimeter förmodligen och att jag kan springa bättre än vad jag kan idag. (Skrattar)

Geoff:              Och då kommer du slå mig i ett lopp också. (Skrattar)

Jesus:              Men jag har inte känslan av att: ”Allt det här måste hända igår”. Jag har ett stort tålamod med processen och jag litar på processen, förmodar jag, medan jag känner att många på planeten är vana vid att få allting igår. Det är som att jag tänker på något och allt jag behöver göra är att gå och hämta kreditkortet och den sortens saker. Om själsutvecklingen vore på det viset så skulle den inte vara särskilt uppriktig; om själsutvecklingen vore på det viset så är jag rätt så säker på att ett antal människor redan skulle ha välkomnat den. Men själsutvecklingen är inte på det viset, att bli enig med Gud är inte på det viset, det är därför ingen på Jorden verkligen har välkomnat den helt och hållet, förutom jag själv under det första århundradet. Orsaken till det är att folk många gånger förväntar sig att saker ska ske mycket snabbare än vad de har tålamod till, och de har ofta väldigt lite tålamod med sig själva när det gäller deras egen utveckling. För mig så känner jag bara att jag vill ha tålamod med mig själv och förstå mig själv. Jag vill inte slå dank, men jag behöver förstå varje förändring som sker, jag behöver känna varje förändring som sker. Det betyder att det måste finnas en uppriktighet i förändringen. Det är så Gud har utformat Vägen, sättet. [01:31:00.00]

Geoff:             Jag hörde en person på dina seminarier som inspirerats av dig så att han sade: ”A.J. du pratar inte bara om det här, du gör det också”.

Jesus:              (Skrattar) Japp.

Geoff:              Så jag förmodar att det är vad du skulle beskriva som vägen och sanningen, och livet?

Jesus:              Javisst, och det var därför jag sade till folk under det första århundradet att: ”Jag är vägen och sanningen, och livet”, eftersom om du kan kopiera det jag gör, så kommer du bli enig med Gud. Många i det första seklet tyckte förstås att det var rätt så arrogant att säga så. Många kristna idag tycker inte att det var arrogant av mig att säga det för 2 000 år sedan, men de tycker att det är arrogant av mig att säga det idag, men det har inte förändrats och det är samma process. Om jag har en stark önskan om att få kontakt med Gud, och detsamma gäller dig, om du har en stark önskan att få kontakt med Gud och du välkomnar Vägen, så kommer alla andra se genom hur du välkomnar Vägen, hur Vägen kan påverka deras liv. Det är en grundprincip med sanningen; att den första personen som omfamnar en inriktning i livet eller en typ av handling kommer att visa vägen för de andra att följa.

10.    Avslutande ord

Geoff:              Det är förmodligen en bra plats att avsluta på. Vägen, sanningen och livet.

Jesus:              (Skrattar)

Geoff:              Det sammanfattar det hela, eller hur?

Jesus:              Javisst. (Skrattar)

Geoff:              Jaha, återigen har det varit ett nöje.

Jesus:              Detsamma för mig, min vän.

Geoff:              Tack så väldigt mycket, A.J.

10.1. Geoffs upplevelser av Guds sanning

Jesus:              Hur upplever du hela den här processen, Geoff?

Geoff:              Åh, älskar den. Är kameran avstängd? (Skrattar)

Jesus:              (Skrattar) Vi kan ha igång den, kan vi det? Du har inget emot att förklara hur du upplever det hela för folk?

Geoff:              Inte alls. Det som började som en studie av dig har blivit en studie av mig.

Jesus:              (Skrattar) Toppen. Det är precis vad det underliggande målet är.

Geoff:             Javisst, jag ska vara helt uppriktig; jag kom hit för att studera dig psykologiskt, vilket förmodligen någon annan har gjort tidigare. Jag tänkte: ”Jag har ett intresse för religion, jag har ett intresse för psykologi, och här har vi någon som för samman de två, vilket säger en hel del, som uppenbarligen inte är galen, vilket även Millikan sade i sin blogg. Han har träffat tre Jesusar, de andra två är galna, den här killen är uppenbarligen inte galen och tror på ett uppriktigt vis att han är Jesus.” Det som började för mig som en studie av dig, att lyssna på dig och observera dina utsägelser av sanningar som du kallar Guds sanningar har fått en genklang i mig, i synnerhet kring många saker som jag har tänkt tidigare i mitt liv, för 20-30 år sedan, då jag bröt med kyrkan eftersom jag var som Jonathan Livingston Seagull; jag flög för mig själv och jag hittade inte något hem, så jag lämnade kyrkan eftersom den inte gav någon resonans i mig. [01:34:26.00]

Det fanns en del saker som jag försökte lära ut i kyrkan som du försöker lära ut till folk, men de sade bara att de behövde be för mig, så jag gick i princip därifrån. Sedan jag träffade dig och Maria, och sedan jag börjat omsätta en del av de sanningar som ger en resonans i mig i praktiken, så har det emellertid förvandlats till en studie av mig, vilket är bra.

Jesus:              Vilket är det underliggande målet, det handlar om din personliga relation med Gud, din personliga relation med dig själv, din personliga relation med andra människor, och att föra allt det till att vara i harmoni med kärleken. Det är vad jag tycker är fascinerande med Guds sanning, du lär dig de yttre sakerna och så småningom tvingas du till att bli inåtriktad och se på dig själv i processen, och det är helt enkelt underbart.

Geoff:              Mina vänner frågar hela tiden: ”Är han verkligen Jesus?” och jag säger: ”Jag bryr mig inte längre, det spelar verkligen ingen roll”.

Jesus:              (Skrattar)

Geoff:             Jag är inte intresserad av att hålla den kursen längre. Upplevelsen som jag har haft är förmodligen vad jag skulle ha förväntat mig om jag hade träffat Jesus.

Jesus:              (Skrattar)

Geoff:             Det finns en sanning som jag kan se som en sanning och det finns en sanning som jag inte har sett innan dess som jag behöver utforska, och det finns en personlig konfrontation.

Jesus:              Man kan nästan kalla det för ett inre krig.

Geoff:              Javisst, och det är vad jag skulle ha förväntat mig.

Jesus:              Det är det där inre kriget som de flesta är rädda för att ta till sig, känner jag. De är rädda för att verkligen ta till sig processen där de personligen växer till ett nytt tillstånd, till en ny plats inom sig. Vi gillar tryggheten, och inga förändringar betyder trygghet för oss för det mesta. Faktiskt märker jag personligen att om du inte förändras så är du i ett otryggt läge, eftersom du alltid bara kan vara det du är i stunden. Det är en ledsam sak för majoriteten av mänskligheten, det är en väldigt ledsam sak, att bara vara det du är i stunden när du har så mycket potential att bli någonting helt annat, om du bara välkomnar processen som Gud har utformat åt dig från första början att välkomna. [01:36:59.00]

Geoff:             Det leder vidare lite, för jag tror att vi alla har en längtan efter ett syfte, och att veta att det finns ett syfte. Richard Dawkins sade att han tror att universum arbetar utifrån en empatilös likgiltighet; det är inte särskilt trösterikt, eller hur? (Skrattar)

Jesus:              (Skrattar)

Geoff:             Jag föreställer mig att det finns en slags orsak till min personliga utveckling, och det tror jag vi alla gör, vi vill veta att det finns en orsak och när vi dör så kommer inte allt bara att lösas upp. [01:37:35.00]

Jesus:              Varenda andemänniska vet förstås att allt inte bara försvinner när du dör. Det är en omedelbar förändring som du gör så snart du går över, vanligen. Du inser att: ”Åh, mitt liv är inte upplöst och jag är fortfarande här och jag har fortfarande samma tankar och jag har fortfarande samma minnen. Min kropp är lite annorlunda, jag undrar hur det kommer sig?” Men du ser i princip ungefär likadan ut, så de flesta accepterar ögonblickligen den enda sanningen när de går över, vilken är att det inte finns någon död för själen, om vi kallar det så, eller ingen död av det som människan idag kallar för sitt medvetande. Men lösningen är att gå vidare med det hela, känner jag, att verkligen njuta av ditt liv, inte bara vara rädd för en övergång eller rädd för döden eller rädd för att leva livet här eller i andevärlden för den delen.

Geoff:             Vi har också ödmjukheten där vi är öppna, inte bara för sanningen utan även för känslan; det verkar som att alla går omkring och gråter i den processen, men som du säger så leder det till en rikare upplevelse av livet.

Jesus:              Ja.

Geoff:             Som flickan på seminariet som hade genomlidit sexuell misshandel i unga år, och nu var hon, på grund av den upplevelsen och den känslomässiga skadan, oförmögen att ha en relation med en man förrän hon har tagit itu med den känslan; det är en hel livsupplevelse som förnekas henne. Jag kan se hur du säger att det är detsamma med vår relation med Gud; vi gör samma sak med de emotionella skadorna, eftersom hon sedan konstruerade en hel hög förutfattade meningar om män under tiden hon hade de skadorna. Det var orsaken till att hon inte kunde få någon kontakt med män, eftersom ”män är bara ute efter det här, de är bara ute efter det där”, och det är tankar som andra kvinnor inte har. De är uppenbarligen felaktiga, men i hennes tankevärld är de sanningar.

Jesus:              Precis. Det är här jag tycker att det stora misslyckandet ligger med new age-religionen. Du vet hur new age-religionen fokuserar på att: ”Allt är sant. Din sanning, min sanning, det spelar ingen roll”. De har den uppfattningen, men verkligheten är att det visst spelar roll, för sanningen, Guds sanning, kommer alltid göra dig fri, den gör dig fri. De andra så kallade ”sanningarna” slutar upp med att surra fast ditt liv till en plats av rädsla, där vi lever det mesta av våra liv med att rättfärdiga men aldrig riktigt uppleva våra liv fullt ut, och det tycker jag är ganska ledsamt. Det är här jag tycker att religiösa synsätt och läror, även new age som jag känner är en religion, till och med vetenskapen är en religion, allt detta som jag skulle klassificera som religiösa synsätt eller föreställningar definierar i slutänden våra möjligheter, medan Gud har utformat det så att våra möjligheter är oändliga. Jag tycker att det är ett ledsamt faktum om människornas liv på Jorden; eftersom vi begränsar oss själva så mycket genom vår emotionella upplevelse, så stänger vi till slut ner alla de potentiella möjligheter som vi har.

Geoff:              Och som vi har att ge till andra också.

Jesus:              Javisst. Men javisst, det är en enastående resa. Jag har märkt att varenda person som verkligen finner och upptäcker vägen med Guds sanningar, och verkligen välkomnar den och inser vad den är, fascineras från den stunden och för alltid därefter. Det finns andemänniskor i andevärlden just nu som är fullständigt fascinerade, som vet långt mer än någon person på Jorden någonsin uppfattar sig veta, och ändå är de fullständigt fascinerade över vad de fortfarande kan upptäcka. Javisst, det är det jag älskar mest med det hela. Gud har designat ett system som fascinerar oss i en evighet.

Geoff:              Vi behöver bara vara som barn och upptäcka det som barn.

 Jesus:             Och absorbera det och vara ödmjuka inför processen. Javisst. Det var bra.

Geoff:              Tack så väldigt mycket.

Jesus:              Tack för att du tog dig tiden, Geoff.