FAQ – Kvalitet 10: Hur ser en själsbaserad förståelse av att “Guds sanning tillåter inte lögnen, oavsett vad det kostar” ut i mitt personliga liv?

(Videoklippet från sessionen finner du inbäddat direkt nedanför den svenska översättningen)
Klicka här för att öppna en svensk PDF-version av texten.

Svar:
Ja, det kommer ändra en hel del i ditt personliga liv, skulle jag vilja föreslå. Du vet hur världen vi lever i alltid vill höra lögnen, och när vi börjar säga sanningen istället så kommer det bli många förändringar i världen du lever i. (Skrattar) Du kommer potentiellt ha människor omkring dig som blir rejält upproriska mellan varven, du kommer se hur ditt eget liv förbättras som en följd eftersom du inte ägnar dig åt felet hela tiden, du ägnar dig åt sanningen, och det är som att närhelst du ägnar dig åt sanningen så skapar du i själva verket en lycklig framtid åt dig själv. Närhelst du ägnar dig åt lögner så skapar du en olycklig framtid åt dig själv. Så du kanske är lycklig just nu när du drar en lögn, men du aktiverar en framtid som kommer att vara olycklig; och du kanske blir olycklig just nu av att säga sanningen, men du aktiverar en framtid som kommer att vara lycklig.

Maria:      Jag känner att det är ett underbart koncept, det är som långvarig glädje, eller kortvarigt undvikande, eller hur?

Eller synbarligen kortvarig förtjänst, vilket egentligen inte är någon fördel eftersom din själ degraderas varje gång du ljuger. Så om du förstod att Guds sanning aldrig ljuger och alltid försöker exponera lögnen, så skulle du leva ett liv som gör samma sak, exakt samma sak på varje område av ditt liv. Så du skulle aldrig vilja dölja själva lögnen, så du skulle aldrig vilja ha en fasad. Du skulle aldrig vilja dölja lögnen när du är med andra. Så när andra personer vill att du ska ljuga för deras skull, så skulle du aldrig göra det.

Du skulle aldrig dölja lögnen när det gäller upptäckten av ny universell sanning. Så närhelst du hade upptäckt en ny universell sanning, även om den skulle kunna konfrontera världen du lever i, så skulle du ändå berätta om den. Och det har funnits mängder av personer i historien som har gjort det på en vetenskaplig grund, och till en början har förlöjligats och sedan har man försökt straffa dem, men med tiden så har hela världen accepterat en del av dessa universella sanningar.

Maria:      Och jag förmodar att det som är verkligt kraftfullt är att vi aldrig ljuger eller tillåter lögnen mot Guds sanning utan att ta itu med det, oavsett vad vi får betala för pris. Du pratar om personer som inte ljuger och som säger sanningen om vissa saker, men de var villiga att göra detta oavsett vad som sedan händer, på ett personligt eller globalt plan, de var villiga att stå fast vid sanningen, vad de kände till vid den tidpunkten.

Ja, det är ett så modigt ställningstagande när vi tänker på det, eftersom världen omkring oss är full av fel och full av smärta och lidande, och den vill tro att den inte är orsak till detta. Den vill tro att något annat är orsaken – den vill tro att Gud är orsaken; den vill tro att någon annan person är orsaken; den vill tro att naturen är orsaken, eller vadän den har för tro; den vill tro att det inte är den själv som är orsaken, att mänskligheten själv inte är orsaken.

Så när vi exponerar Guds sanning om de här sakerna och faktiskt börjar säga nej, nej, nej; mänskligheten är orsaken till all den här smärtan och lidandet som sker på planeten, och här är skälet till varför den är orsaken, om personen inte vill höra det så blir de arga och försöker försvara sitt ställningstagande. De är till och med villiga att ta till mord och till och med krig för att förhindra att vissa sanningar kommer ut.

I den stunden behöver vi vara villiga att betala priset: priset för att förbli i harmoni med sanningen är att felet kommer att angripa dig – det är priset. Men ur Guds perspektiv så är det i slutänden ett vackert pris, när väl felet har exponerats och frigjorts från oss, för nu har vi möjligheten att röra oss framåt i kärlek och röra oss framåt i sanning och förstå och ha mer lycka; men till en början, om vi inte har det perspektivet – att oavsett vad priset blir så kommer jag att förbli i harmoni med sanningen – så finns det ingen chans att det sker förändringar.

Det är därför Den mörka tiden inträffade – vi genomlevde nästan 2 000 år, eller som minst nästan 1 500 år av människans historia där religiöst förtryck av sanningen orsakade att mänskligheten inte förändrades och växte under nästan 1 500 år, det är därför den inträffade, på grund av att sanningen trycktes undan. Människor ville ha lögnen, människor ville säga lögnen och höra lögnen. När vi väl är modiga nog att säga nej, oavsett vad priset blir, så kommer vi att konfrontera detta, så kan förändringar börja ske.

Det fanns personer på vetenskapliga och religiösa områden mot slutet av Den mörka tiden som började konfrontera det här religiösa felet och trosföreställningen som baserades på felet i att vilja ha lögnen, och när de väl hade börjat konfrontera den mördades många av dem, många sattes i fängelse för resten av livet, många fick sina liv helt förstörda, men de höll fast vid det faktumet att de gjorde det som var rätt och de levde i harmoni med Guds sanning. Skönheten i att göra så här blev för dem att de gick över till andra sidan i ett väldigt gott tillstånd av kärlek i andevärlden, så de behövde inte genomlida helvetena i andevärlden, men det uppstod också för oss, mänskligheten, fördelar med deras mod; vi fick kollektivt fördelar av deras modiga ställningstagande när de höll fast vid sanningen och inte tillät lögnen. Det är det här som är det vackra med det hela; när vi gör det så får andra människor fördelar tack vare vårt modiga ställningstagande.

Maria:      Javisst, och jag tänker på ett exempel ur ditt personliga liv, där du verkligen har varit villig att säga sanningen i din familj och exponerat en del fel och oärlighet kring vad som hade hänt, och under en tid lade alla i familjen skuld på dig, ingen ville tala med dig, även om det inte var du som var förövaren, du hade bara berättat sanningen om en annan…

Jag gjorde det inte, jag sade bara sanningen om det …

Maria:      Javisst, och alla…

Och de ville skjuta budbäraren av sanningen …

Maria:        Ja,i ett antal år. Ändå så tillbringade du helt nyligen lite tid med din familj, och de personer som var inblandade har faktiskt slutat skuldbelägga dig, alla utom en kanske, och flera av dem har faktiskt kunnat fatta bättre beslut baserat på att de haft mer information om sina liv. Men de har också börjat arbeta igenom vissa känslor som de haft som de undvikit genom att undvika sanningen.

Ja, och det var min underliggande önskan från början – att hjälpa dem gå igenom saker. De höll fast vid saker som jag tyckte var skadliga för deras liv och som skadade deras liv – eftersom varje gång vi håller fast vid ett fel och inte hedrar sanningen så skadar vi vårt liv – och sedan när detta hade korrigerats så blir deras liv bättre. En del av dem har tagit till sig förändringen i att veta sanningen på ett bättre sätt än andra har gjort, och de som har tagit till sig förändringen i att kännas vid sanningen har fått uppleva en fördel i sina liv, genast eller med tiden när de tagit till sig sanningen, så har de fått en fördel i sitt liv.

Maria:      Men det jag ser är att det behövdes mycket tillit från ditt håll till att den här principen att inte tillåta lögnen verkligen skulle föra med sig förändring. Du var tvungen att ha mycket mod och mycket hängivenhet i detta.

För mig var det heller inte ett så svårt beslut som man kanske föreställer sig, eftersom även om jag visste att jag kanske skulle förlora hela min familj, och under en tid gjorde jag det, så skulle jag ändå ha upplevt det som mycket svårare att inte säga sanningen. Det skulle ha haft en förfärlig inverkan på mig personligen, men jag skulle också bara ha haft mycket svårare för att göra på det viset.

Maria:        Vilket ser ut att indikera att du hade en själsbaserad förståelse av den här sanningen från Gud.

Precis. Jag märker att om människor tycker att det är enklare att ljuga så betyder det att det inte finns någon själsbaserad förståelse av den här sanningen inom dem. Om de märker att lögner slinker ur dem, så betyder det att de inte har förstått kraften i sanningen och de fördelaktiga effekterna som sanningen kan ha på deras liv.

Maria:      Där du istället hade en känsla av att det skulle kosta mycket mer att ljuga än att säga sanningen, till och med när uttalandet av sanningen innebar att du förlorade hela din familj och skuldbelades av din familj under en tid. I själva verket kostade det mer att ljuga.

För mig, men också för min relation till Gud, men också för dem. Det var ett högre pris för dem att betala eftersom om sanningen inte hade exponerats så skulle det ha gått mycket mer tid där lögnen fick råda och sedan när sanningen till slut upptäcktes, även om det skulle ha varit i andevärlden som de till slut upptäckte den, så skulle det ha varit förödande för de inblandade personerna.

Maria:      Så det indikerar att du redan hade en själsbaserad förståelse av att Guds sanning inte tillåter lögnen.

Det är sant, det stämmer, javisst.

Maria:      Okej, så några andra saker som vi har räknat upp här som exempel på hur vårt liv skulle se ut med den här själsbaserade förståelsen. ”Jag hedrar Gud genom att alltid uppge och leva efter Guds sanning i alla situationer”.

Ja. Så i situationer där alla accepterar att jag gör det så är det ganska lätt. (Skrattar) Så du vet när jag känner mig helt bekväm med att göra det och alla omkring mig känner sig helt bekväma med att jag gör det, så är det ganska lätt. Nu finns det ingenstans på jorden där det är möjligt. Det finns platser i andevärlden så snart vi blir eniga med Gud i kärlek där vi bara kan sätta oss ner med alla våra vänner och vi befinner oss alltid i Guds sanning och i vår personliga sanning, och det är ett så enkelt liv, bara ett lätt liv, men att leva här på Jorden är mycket svårare eftersom de flesta personer som vi har mött vill ha lögnen, eftersom de vill undvika sin egen emotionella, smärtsamma upplevelse.

Som en följd av detta blir det mycket svårare att säga sanningen då, och i synnerhet att säga Guds sanning blir extremt svårt. När du säger din egen sanning är det inte så svårt för då kan de säga; ”Men det är bara din sanning”, men när du säger till folk att ”Nej, det är faktiskt Guds sanning om situationen”, då blir det mycket svårare, eftersom nu gör de vissa antaganden. De säger i princip att: ”Du säger till mig att det här är Guds sanning, du säger till mig att du har någon slags särskild kontakt med Gud och att du kan tala om för mig vad Guds sanning är, det är vad du säger till mig”. Och därför projiceras det långt mer negativa känslor på dig när du säger till folk: ”Nej, det här är en sanning som jag har lärt mig om universum, det är Guds sanning.”

Det är därför de som har upptäckt någon av Guds sanningar, vare sig den är fysisk, emotionell eller andlig till sin natur, alltid i allmänhet har behövt genomgå en tid av mycket motstånd på Jorden. Så till och med om de har varit forskare som har upptäckt ett fysiskt faktum om universum, så har de ofta fått utstå en del angrepp. Skälet till det är att det finns en stor önskan hos människor på jorden att bara undvika att förstå sanning, eftersom de försöker undvika sina egna, personliga emotionella upplevelser.

Tills det här förändras kommer det vara ganska arbetssamt ur ett kärleksperspektiv att leva i ett tillstånd av sanning på planeten. Men utan människor som är villiga att göra det, så kommer det aldrig att hända; såvida människor inte är villiga att göra det, så kommer det aldrig förändras. Så det behöver finnas människor som är villiga att göra det och det är där som det kommer behövas mod.

Maria:      Okej, så jag skulle också emotionellt känna smärtan i att mänskligheten ignorerar eller förnekar Guds sanning.

Ja. Så det jag skulle göra är att jag skulle uppriktigt undersöka följderna av att leva med lögnen. Det vi ofta hör i världen omkring oss är att det här är ett normalt liv, och alla tror i allmänhet att det här är det normala sättet att göra saker och ting på – till och med när det är fullständigt kärlekslöst och helt utan harmoni med sanningen, så tror de att det är normalt. Men när vi väl förstår just den här gudomliga sanningen – att Guds sanning alltid försöker avslöja lögnen – så godtar vi aldrig det som normalt, som inte är normalt ur Guds perspektiv. Med andra ord säger vi: ”Nej, det här är inte normalt, det är människans skapelse, inte Guds skapelse.” Det här är vad människor har bestämt sig för att skapa på grund av sitt förnekande av sanning”, och vi exponerar det.

Vi säger: “Nej, skälet till att vi har den här smärtan och lidandet och den där smärtan och lidandet, kollektivt och individuellt, är inte för att vi godtar sanningen, det är för att vi godtar och tror på och emotionellt älskar lögnen. Det är skälet till att vi har den här smärtan”. Och vi behöver hedra det, vi behöver hedra det faktum att smärtan kommer fortsätta, lidandet kommer fortsätta medan vi fortsätter att hedra lögnen. Och om vi kan se till att vi gör det och alla gör det så kommer så småningom ingen av oss godta till slut att livet vi för närvarande lever som är fullt av smärta och lidande i själva verket är det liv som Gud skapat åt oss att leva.

Maria:      Ja, och det leder förmodligen till nästa punkt här, vilken var att: “Jag känner den emotionella smärtan när jag personligen ignorerar eller förnekar Guds sanning”.

Ja, så med andra ord, istället för att försöka avleda oss själva från smärtan, det vi gör istället är att vi erkänner smärtan och vi erkänner källan till att den skapades, vilken är vi själva eller mänskligheten på kollektiv nivå. Så istället för att säga: ”Åh, det är Gud som bär skulden för den här smärtan”, eller ”Det finns ingen smärta”, så säger vi: ”Nej, det finns smärta, vi har smärta och lidande. Verkligheten är att många av oss upplever smärta varje dag – fysiskt, emotionellt och andligt; vi upplever i allmänhet smärta varje dag”.

Det vi gör är att vi erkänner att den här smärtan existerar och att smärtan existerar på grund av att vi inte har godtagit Guds sanning om vissa saker, förmodligen många saker eftersom vi har mycket smärta. Och istället för att säga till oss själva att någon annan bär skulden för det, och istället för att säga till oss själva att vi egentligen inte har så mycket smärta alls när vi har det, så hedrar vi sanningen och vi erkänner vårt ansvar och det är en del av att inte ljuga för oss själva.

Maria:      Okej. Jag behöver inte tvinga mig själv att leva i Guds sanning, det sker automatiskt.

Ja, och det här är också något vi behöver förstå. Om jag tvingar mig själv att säga sanningen, men inte har en känsla av att vilja säga sanningen, så säger det mig att det inte sker automatiskt för mig att säga sanningen. Och om det inte sker automatiskt, så finns det en emotionell orsak i mig som baseras på ett fel som gör att det inte sker automatiskt. Jag kommer någon gång behöva hitta den emotionella orsaken och frigöra mig från den, om jag vill att sanningssägandet ska ske automatiskt, det är vad jag behöver göra. Fram till den tidpunkten så måste jag försöka säga sanningen och jag kommer ofta misslyckas. (Skrattar)

Vi behöver erkänna att varje gång en person försöker säga sanningen men misslyckas och istället slutar upp med att ljuga, så beror det på att de av någon orsak inte har känslan inom sig av att vilja säga sanningen, och vanligen är orsaken att de är rädda för vad sanningen ska avslöja, vad lögnen som sanningen avslöjar ska resultera i; de är rädda för känslorna som kommer höra samman med det.

Maria:      Javisst, jag skulle ha placerat mig själv i den kategorin du just pratade om, där jag märker att jag behöver tvinga mig själv att säga sanningen, på grund av alla de här rädslorna. På sistone märker jag att jag säger sanningen automatiskt, sedan blir jag helhispig, ”Hoppsan!” (Skrattar) ”Det där hände automatiskt”, och jag är inte van vid det, jag är fortfarande lite rädd för hur alla kommer reagera på det.

Och det visar på att det sker en förändring i själen när vi kommer till den punkten att vi kommer på oss själva med att säga sanningen även när vi tänker: ”Åh, jag vet inte om jag borde ha gjort det där”. (Skrattar) Det betyder att förändringen har börjat ske på själsnivån där vi nu verkligen börjar värdesätta sanningen och värdesätta avslöjandet av lögnen, och värdesätta det faktum att avslöjandet av lögnen exponerar felet, exponerar de sorgsna och negativa känslorna. Och vi värdesätter det så mycket att det nu är inuti oss, så vi kan inte undvika det längre.

Maria:      Det verkar kräva mer att generera en lögn, eller det verkar som att det emotionellt känns som ett slöseri med tid att ljuga, för det känns som att sanningen ändå kommer att upptäckas och jag kommer inte ens att komma någonstans om jag inte möter sanningen om mig själv öga mot öga, så varför ens försöka göra något annat?

Ja, du kommer till en plats som till och med ligger ännu längre fram, där det är så befriande att bara säga sanningen hela tiden att du inte ens vet hur en lögn ska konstrueras längre. (Skrattar) Så du vet inte ens hur det går till längre.

Maria:     Det skulle kräva mer att konstruera lögnen.

Ja det skulle kräva långt mer än att bara säga sanningen. I själva verket kräver lögner långt mer när vi uttalar dem, både på kort sikt och på lång sikt, än vad sanningen gör, men det känner du inte såvida du inte har detta emotionellt inom dig. Medan alla de här felen finns inom dig emotionellt och du säger: ”Nej, nej, var rädd för sanningen, var rädd för känslan som kommer att visa sig i dem”, eller i dig, så  tror du inte på något av det där. Det är bara när du väl har frigjort dig från alla de känslorna som du börjar säga: ”Wow, det går så lätt att säga sanningen, det är ett så härligt liv, jag vet inte varför jag inte gjorde det hela tiden förut”.

Maria:      Och jag har märkt att mycket av mitt ljugande inte nödvändigtvis var orden jag sade, utan framtoningen, fasaden jag visade upp för världen. Det är den här delen som halkar ur mig på allvar, där jag bara: ”Åh”, där mitt verkliga jag precis kom ut, eftersom jag inte bryr mig om den här fasaden längre. Men jag är ganska skräckslagen över hur alla kommer reagera på det, eftersom jag är så ovan vid det. Jag skulle inte ens ha sagt att jag sade, eller det känns mer som en lögn när vi visar upp en annorlunda version av oss själva för alla.

Ja, japp. Och det är det som är skönheten med det, när vi väl arbetar oss igenom det här emotionellt, så börjar vi känna oss dragna till att säga sanningen, och vi kommer till den punkt där det är omöjligt att formulera en lögn, än mindre uttala den. Sedan har vi också lögnradarn, då när vem som än ljuger för oss så vet vi att de just har hittat på det, och vi behöver inte ens konfrontera dem med det om vi inte vill, eller om de slår ifrån sig konfrontationen. Vi säger bara: ”Jag vet att de ljög”, och vi blir inte upprörda över det eller något. Men vi har bara den här radarn för det, vi vet att vi inte kan lita på det de säger under de omständigheterna.

Maria:      Javisst, vi såg på ett program där någon sade att deras enda superkraft var att kunna avgöra om någon ljög, så vi får den superkraften. (Skrattar)

Javisst. I slutänden får du mängder av superkrafter när du engagerar dig i relationen med Gud, men en av dem är den här förmågan att helt enkelt ha en radar för lögner, när någon ljuger för dig. Då blir det lätt eftersom du inte behöver tro på dem, du behöver inte tro på lögner längre och därför fattar du inte beslut eller väljer saker utifrån lögner längre och det är en vacker upplevelse. Du vet att ditt liv förändras på ett positivt vis när du inte gör det.

Maria:      Absolut. Okej, det sista paret som vi har här, så om vi har en själsbaserad förståelse av att Guds sanning inte tillåter lögnen, oavsett kostnaden, så gör vi inte motstånd mot att höra sanningen av rädsla, någonsin.

Nej. Så vi älskar sanningen, vi älskar inte lögnen. När du älskar lögnen så motsätter du dig sanningen. När du älskar sanningen så motsätter du dig inte längre sanningen, du älskar den, du önskar dig den, du vill ha den, du försöker inte undvika den. Så de flesta som har något samröre med oss älskar fortfarande inte sanningen, de älskar lögnen. De vill ha lögnen, och när du säger sanningen till dem är det som att: ”Blä”, du känner det inuti dem: ”Usch”, varje gång den där hemska känslan. Det är en indikation på att de fortfarande älskar lögnen. När du älskar sanningen känner du inte längre på det viset.

Maria:      Jag märker att det finns en växande kärlek till sanningen och kraften i den och hur vacker och kraftfull och befriande den är, men samtidigt så avslöjar den min rädsla och det är där…

Och om du är ovillig att känna rädslan så kommer du förstås uppleva en del trauma.

Maria:      Det är svårt att fortsätta kärleksaffären med sanningen innan du är villig att vara ödmjuk inför rädslan.

Precis. När du väl är ödmjuk inför rädslan och tillåter dig själv att uppleva den, så kommer du alltid att älska sanningen. När du väl tillåter dig själv att bara känna skräcken närhelst den kommer fram så kommer du alltid älska sanningen. Du kommer att älska att få den under alla omständigheter och situationer, du kommer inte undvika den på något vis, du kommer inte motsätta dig den, du kommer aldrig ta till att skjuta budbäraren av sanning, någonsin, du kommer alltid vilja ha den och du kommer att värdesätta människorna som säger dig sanningen.

I nuläget värdesätter de flesta på planeten fortfarande människor som ljuger för dem, eftersom det stödjer deras förnekande och stödjer deras emotionella beroenden. En person som säger sanningen hamnar ofta utanför eller kritiseras. Om vi befann oss i ett annat tillstånd där vi älskade sanningen, så skulle vi inte kritisera eller stänga ute människor som säger oss sanningen, vi skulle vilja ha dem i våra liv.

Maria:      Javisst, och för mig, i början igen av att känna att personerna som verkligen hedrar sanningen är som de starka ljusen i mitt liv, de är de människor som jag känner mig mer dragen till och jag känner det också som att de är de enda personer jag kan uppleva någon grad av närhet med.

Så klart, eftersom det är en annan av sanningens kvaliteter – den exponerar känslomässig närhet. Den uppmuntrar det i själva verket, och det här är något vi kommer ta upp i andra frågor.

Maria:      Okej, den sista om den tionde kvaliteten. När jag har en själsbaserad förståelse av den här sanningen så önskar jag sanning av hela mitt hjärta eftersom jag förstår dess kraft.

Ja. Det här handlar om att hedra Guds sanning, hedra det faktum att all sanning kommer från Gud, så all sanning är absolut till sin natur; den är universell i sin omfattning. Och eftersom den kommer från Gud, så har den obegränsat med kraft, den kan förändra händelser, situationer och alla möjliga saker som en följd av engagemanget i sanningen. När jag verkligen hedrar sanningen ur det emotionella perspektivet inuti mig själv, så hedrar jag Gud mera. Jag hedrar det faktum att sättet som jag kan utveckla en närmare relation med Gud på är att hedra hans sanning, hedra den universella sanningen. Det är en så vacker sak att kunna hedra den universella sanningen i det avseendet.

Även varje gång som jag kommer bort från sanningen, så inser jag att jag i själva verket inte längre hedrar Gud, jag hedrar inte Skaparen; jag hedrar inte den person som gjorde det här universumet möjligt. Jag hedrar inte den person som skapade mig. Varje gång jag kommer bort från sanningen så inser jag att jag faktiskt på vissa sätt försöker nedvärdera Gud, nedvärdera hans universella skapelser. Det är såklart ett felaktigt försök från början, det kommer aldrig fungera, men det är inställningen jag har till Gud när jag inte hedrar olika sanningar – vetenskapliga, emotionella, fysiska eller andliga – närhelst jag inte hedrar de här olika sakerna, så hedrar jag inte Gud, eftersom Gud är källan till all den sanningen. Alla de sanningarna är sanningen om universum. Maria:     Javisst, mycket kraftfullt. Tack så mycket