Samtal och frågor om “Undertryckande”

Session inspelad den 15 april 2013 i Wilkesdale, Queensland, Australien, där Maria Magdalena/Mary ställer frågor och Jesus/A.J. svarar.

Du hittar videon med originalinspelningen nedanför texten.

En svensk PDF-fil öppnas om du klickar här (den går att spara ner till din dator och skriva ut).

Svar:

Maria:      Det här är den sista sessionen i vårt samtal om ”Hur människans själ fungerar”. Vi har kommit till vår sista princip som heter ”undertryckande”. Det är inte på något vis ett heltäckande samtal om allt du behöver veta om människans själ, utan det är bara slutet av den här serien med samtal mellan Jesus och mig, i april 2014. Det kommer mer, men det här är den sista delen av den här serien. Så vi ska prata om principen undertryckande.

Jesus: Först kan vi läsa min definition av undertryckande. ”Undertryckande är principen att en person som använder sin vilja för att trycka undan någon känsla i själen, kommer också trycka undan hela själen, och därför kan han eller hon inte uppleva alla känslor fullt ut, vare sig känslan som undertrycks är smärtsam eller njutbar, och oavsett om känslan som önskas är njutbar eller ej. Själen klarar inte att svara med känslighet på alla känslor, när viljan används av individen för att undertrycka någon viss känsla. Det här gäller i synnerhet alla känslor som har en liknande smak eller kvalitet som känslan som trycks undan.

Vi kan prata lite grann om det först, eller hur?

Maria:      Ja. I grund och botten säger du att om vi trycker undan en känsla, så dämpar vi egentligen alla emotionella upplevelser i själen.

– Ja.

Maria:      Så ett kraftigt motstånd kring en viss sak, gör att min kapacitet att uppleva några andra känslor dämpas på grund av detta?

– Det stämmer, även om själva känslan inte hör ihop med de andra känslorna som du skulle vilja uppleva. Det är den viktiga biten.

Maria:      Mitt undertryckande av rädsla, väldigt starkt, begränsar i själva verket min kapacitet att känna någon annan, njutbar känsla, som glädje eller iver, eller någon av de sakerna.

– Det stämmer. Faktum är att det ofta finns en dualitet för vissa känslor. För till exempel rädsla, nu när du har tagit upp området med rädsla – så orsakar undertryckandet av rädsla automatiskt undertryckandet av önskandet. Det här är en intressant aspekt med önskande och rädsla, och hur de förhåller sig till varandra. För de här två känslorna är som motsatta ändar av pendeln, om du trycker undan en av dem så är det högst osannolikhet att du kommer kunna använda den andra fullt ut.

Faktum är att alla önskningar trycks undan av själva rädslan som trycks undan, så ju mer du trycker undan rädsla inom dig, desto mer kommer du i själva verket märka att de flesta av dina rädslor också är undantryckta, och du får den här saken där till och med synbarligen orelaterade känslor inte kan upplevas, på grund av din önskan, eller att du använder din vilja, för att undertrycka något. Det är en väldigt kraftfull sak att förstå om själen. Det Gud försöker lära oss  om just den här aspekten av själen, är att Gud försöker säga oss att: ”Tryck inte undan någonting. Så snart du trycker undan något så lagras det inuti dig, och sedan har det en inverkan på resten av din existens. Du behöver lära dig att inte trycka undan någonting.”

Uppenbarligen finns det kärleksfulla och kärlekslösa sätt att ta itu med känslor. Om en person som har mycket ilska i sin själ bestämmer sig för att inte trycka undan sin ilska, och istället går ut och mördar en massa, då är de uppenbarligen fullständigt ur harmoni med kärleken, och ur harmoni med alla Guds lagar på det området. Det är inte det vi föreslår. Det vi föreslår är att de behöver känna sin ilska utan att agera på den, vilket i själva verket är förnekandet av ilskan.

Maria:      Ja, det var det jag var på väg att säga. En person som går ut och mördar en massa, kan vi verkligen säga att du har slutat med undertryckandet? De agerar på ett annat sätt för att undvika det, eller hur?

Det stämmer. De använder andra beroenden som de vill ägna sig åt, för att fortsätta att inte möta det faktumet att de har massor av rädsla som de inte tillåter sig att känna, vilket betyder att de har mängder av rädsla som de trycker undan. Det är det här som är så sorgligt med många människor som också trycker undan känslor. Det är att när du trycker undan en känsla så kommer du automatiskt att skapa ett beroende som gör att undantryckandet av känslan kan ske.

Det här är en annan aspekt av undertryckandet som vi behöver förstå, att beroenden står i direkt relation till vår önskan om att undertrycka rädslor. Våra beroenden orsakas inte av att vi är rädda. De orsakas av vår önskan om att undertrycka känslan av rädsla som vi har. Vi behöver förstå hur de förhåller sig till varandra.

Undertryckandet är en väldigt viktig aspekt av hur vår själ fungerar som vi behöver förstå, om vi någonsin ska utvecklas ur ett känslomässigt perspektiv.

Maria:      Ja, för det känns för mig lite som att känslor är skapade för att flöda. Det är så i sitt mest harmoniska tillstånd. Vi låter det flöda genom oss. Vi agerar inte på det, vi undertrycker det inte. Ibland medan det flödar och vi inser att det är i harmoni med kärleken, så kan vi välja att agera på det, men inte innan vi har tillåtit känslan att flöda i själen, och tillåtit uttrycket av den känslan.

För mig verkar det till och med som att alla de andra principerna som vi har talat om händer naturligt. Du pratade i vårt senaste samtal om himmelska andemänniskor som inte behöver ha någon nedskriven teori, därför att allt är en självklarhet för dem. Om vi kunde förstå bara den här principen med undertryckandet, och komma ut ur undertryckandet, så verkar det som att alla de andra principerna skulle komma fram naturligt, och vi skulle också ta itu med mycket. Vi skulle göra framsteg. De saker som utestänger andra saker skulle börja röra på sig.

Ja. Jag känner inte att det är så helt och fullt.

Maria:     Jättebra.

För det finns problem som, till exempel problem med motstånd som kan finnas även om vi inte trycker undan något. Vi behöver förstå att de här områdena av själen, eller hur själen fungerar, att du kan i själva verket inte använda en aspekt av dem och hoppas att allihop botas. De behöver förstås och användas kollektivt. De kan inte användas individuellt och praktiseras på ett själsbaserat vis, utan att det finns något slags motstånd i andra riktningar. Även om det är viktigt att kännas vid att undertryckandet har en stor inverkan på folk, i själva verket en enorm inverkan på folk här på Jorden, så bara för att vi kommer ifrån undertryckandet så betyder det inte att vi kommer ut ur motståndet.

Maria:      Nej. Du har rätt. Jag har som en konstig sak med hela det här samtalet, från att vi först satte oss ner för att göra det då jag tyckte det var svårt att skilja på olika principer, eftersom de alla verkade vara samma sak för mig. Så ja, jag skulle inte idealisera aspekten med undertryckandet, jag håller med om det.

Du har märkt genom din egen erfarenhet att undertryckandet har den inverkan att det undertrycker andra känslor, inte bara känslan som du försöker trycka undan. Jag märker att det här händer mycket i folk, i synnerhet hos människor som har haft en svår barndom, kanske med övergrepp. Vare sig övergreppen har varit verbala, emotionella, fysiska eller sexuella till sin natur så finns det i allmänhet en stor mängd undertryckande av vissa minnen, tankar och känslor. Så snart de gör det så märker de också att de blir ganska avtrubbade inför det mesta av sitt liv, och under det mesta av sin existens. Det är en naturlig konsekvens av att försöka undertrycka ett område av sitt liv. Nyckeln är att lära sig att inte undertrycka det. Jag vet med en del personer att det är ganska svårt, med tanke på det faktum att det har skett många väldigt traumatiska händelser i deras liv.

Både du och jag har torterats till döds, till exempel, så att gå igenom minnena av det är ganska svårt, och det finns en tendens att försöka undertrycka de minnena. Självklart finns det en kunskap om att om vi försöker trycka undan det minnet, så kommer alla möjliga aspekter av vårt liv börja tryckas undan som en följd. Det här är ganska svårt om du har gått igenom väldigt traumatiska händelser. När du trycker undan de traumatiska händelserna så behöver du använda mängder av energi, och massor av viljestyrka.

Maria:      Jag var på väg att säga – ta upp härnäst – att det i själva verket är utmattande att leva med undertryckandet…

Väldigt utmattande.

Maria:      … för vi agerar för att trycka undan hur känslor förekommer naturligt i vår själ, och dominansen av vår själ nästan, där vi agerar för att försöka trycka undan den, det blir så tröttsamt, bara.

Faktum är att det är en stor orsak till dödsfallen på planeten, med tanke på att nästan alla personer som dör av ålder dör av undertryckandet, vilket är ett intressant uttalande om vi tänker närmare på det. Det jag säger i grund och botten är att genom aspekten med undertryckande, försöket att trycka undan vissa känslor inom oss, så slutar det med att vi dör. Att stänga ner hela vårt känslomässiga flöde som sker i andekroppen, som ska hålla vår fysiska kropp vid liv, skulle orsaka att vi dör. Det här är huvudorsaken till att folk dör av ålder.

I princip alla dödsfall på planeten orsakas av undertryckandet. Det är ett så stort problem, och vi lär oss undertryckandet från väldigt, väldigt unga år. Ofta lär vi oss undertryckandet på våldsamma vis. Med andra ord, när ett barn börjar uttrycka sina känslor, utan att trycka undan dem, så försöker den vuxne i allmänhet tvinga barnet. En del, många gånger med våldsam kraft, smäller till barnet, eller, om det inte är verbala övergrepp så blir det fysisk misshandel, där de försöker styra tillbaka barnet till undertryckandet.

Det här orsaken till att det mesta av mänskligheten har problem med undertryckandet, orsaken till att det är en så svår sak att greppa för de flesta när de första börjar känna sina känslor. De känner att de kan välja sina känslor, och det kan du inte. Hela det här konceptet med att du kan välja dina känslor, och överleva och verkligen växa, är fullständigt felaktigt ända från början. Men du kan förstå varför de flesta av oss är så fokuserade på att göra det, eftersom det är något som vi lär oss från så unga år.

Vi lär oss att göra det från stunden då vi föds, och vanligen innan dess. Våra föräldrar trycker redan, genom sitt exempel, undan sina känslor, så i livmodern lär vi oss redan att trycka undan våra känslor. När vi gav vår mor en spark så kanske hon undertryckte den känslan snarare än att säga: ”Åh, där är min baby”, och bara kännas vid det. Hon kanske säger: ”Arrrghh!” och känner lite ilska över att bli sparkad på blåsan, och så finns det lite undertryckt känsla redan för det barnet. Sedan när vi föds, då blir det ganska intensivt, mängden press som genomsnittspersonen tar emot om att trycka undan, så det är inte att undra på att vi har sådana problem med det här på planeten.

Maria:     Ja, vi belönas som barn, eller hur, för att trycka undan?

Helt och hållet.

Maria:        ”Här, här får du en klubba. Åh, titta ut genom fönstret, titta på pippin.” Och: ”Wow, jag får sötsaker och jag får uppmärksamhet om jag håller tyst och slutar gråta.”

Det stämmer.

Maria:      Vi lär oss nästan motsatsen från vår relation till föräldrna till vad som är sant med Gud. Om vi tillåter våra känslor så får vi mer kontakt med vår verkliga förälder, men i barndomen så var det ofta omvänt, eller hur?

Ja, och vi använder som vuxna, som föräldrar, godiset och piskan, ”moroten och piskan”, som uttrycket är. Vi använder båda sätten för att undertrycka våra barn, så våra barn, när de blir vuxna, använder själva samma metoder.

Det är därför vi har så mycket problem med droger, alkohol, matbaserade beroenden och alla de sakerna, vilka alla är verktyg som användes i barndomen i allmänhet för att undertrycka känslor. Att ta till droger och alkohol kanske inte skulle ha varit, men det är det definitiva resultatet av en förälders underliggande önskan om att undertrycka ett barns känslor. Barnet känner sig uppenbarligen fullständigt styrd, och fullständigt manipulerad. När de sedan blir vuxna så söker de någon slags utlopp för känslan av att styras och manipuleras, genom någon typ av substansmissbruk.

Nästan all slags självmisshandel, och jag skulle klassificera rökning, alkohol, droger, fetma och många andra slags självmisshandel som vi har på planeten, har i allmänhet orsakats av att våra föräldrar velat att vi ska undertrycka våra känslor. Det är ett så stort problem, och det orsakar enorma medicinska problem på planeten. Massor av problem med vad vi skulle klassificera som botbara sjukdomar orsakas av problemet med undertryckande, så det är ett enormt problem som vi behöver ta itu med. Det kommer att vara, om vi vill bli eniga med Gud, ett enormt problem inom oss som vi behöver ta itu med.

Jag kommer ihåg i början av min utveckling i det här livet igen, att jag inte ens visste vad jag kände. Om någon frågade mig: ”Känner du dig lycklig? Ledsen?”, eller vad det än var så fanns det gånger när jag visste att jag kände mig ledsen, men det var sällsynt. För det mesta hade jag ingen aning om vad jag kände. Jag visste inte när jag var lycklig. Jag visste inte när jag var ledsen. Jag visste inte när jag var arg. Jag visste inte när jag var rädd. Jag visste inte någonting. Jag hade ingen självmedvetenhet om någon känsla.

Maria:      Personligen så frågade jag inte ens. Jag tänkte inte ens: ”Vad känner jag just nu?”

Jag var expert på att trycka undan, med alla möjliga tekniker. Min favorit var att arbeta för mycket. Många människor har det problemet, eller hur? Där de bara arbetar, arbetar, arbetar, arbetar, de dör nästan av att arbeta, utan förmågan att njuta av något. Jag tror det var en period i mitt liv där jag inte tog semester på sju år. Jag arbetade 120 timmar i veckan i genomsnitt, vilket betyder att jag inte fick mycket sömn, och jag tog inte någon semester på sju år. Det är för att jag ville använda det som ett verktyg att trycka undan med. När jag väl bröt mig igenom de hindren började jag känna saker.

Det är det som kommer krävas av en person som befinner sig i ett kraftigt undertryckande. De kommer behöva ha tid. De kommer behöva sakta ner sitt liv, och få tid till att analysera sitt liv. Det enda sättet att göra det på är genom din vilja. Du måste i själva verket använda din vilja för att fatta beslutet att göra det.

Maria:     För innan dess så använder vi vår vilja till att undertrycka, eller hur?

Ja.

Maria:      Det blir en fråga om vilja igen, eller hur? Att vi måste växla från att använda vår vilja till att trycka undan, till att ens önska veta vad vi trycker undan, eller hur vi trycker undan, eller varför vi trycker undan.

Ja. Vi kan säga vad gäller undertryckandet att det finns som lager av det. Kom ihåg att hela skälet till att vi trycker undan drivs av emotionellt motstånd. Hela orsaken till undertryckandet är inte en intellektuell tanke, eller någon slags idé eller koncept. Det är ett djupt inpräntat, emotionellt tillstånd som får oss att trycka undan, men för att bli öppna för orsakerna till att vi trycker undan så behöver vi gå igenom processen där vi först blir medvetna om att vi trycker undan något. Vad är det sedan vi trycker undan? I vilka situationer trycker vi undan något? Det är här vi kan använda vårt sinne väldigt logiskt för att undersöka saker på ett tydligare vis.

Självklart är det så att om det finns en känsla inom dig av att du inte vill göra det, så kommer du inte göra det. Men min rekommendation till folk är att… se här, människans hela samhälle har ett enormt problem med undertryckande, så du behöver bli medveten. Från totalt förnekande av undertryckandet, så behöver du bli medveten. Sedan behöver du börja känna orsakerna till att du trycker undan något. Det kommer att vara ett ständigt föränderligt utgångsläge.

Du kan inte förvänta dig att gå från ett fullständigt undertryckande till inget undertryckande alls på en vecka. Det kommer inte gå till på det viset. Du kan inte heller förvänta dig att gå från fullt undertryckande av en slags känsla, och öppenhet för samma slags känsla, till att sedan förvänta dig att du kommer vara öppen för alla känslor, för det kommer inte fungera på det viset heller. Vi har ofta en del känslor som vi är mycket mer investerade i att undertrycka än andra känslor, så vi behöver känna igen det, och det enda sättet som vi kan känna igen det på är genom en väldigt tydlig, logisk analys av vårt eget beteende, våra aktiviteter och vårt liv.

Det är det enda sättet för oss att komma igenom den här fasen. Det är användningen av vår vilja, återigen. Det är här det kokar ner till att: ”Hur använder vi vår vilja i vårt vardagsliv?” Det jag märker att många gör är att de säger: ”Jag vill lära mig vad jag trycker undan.” Då frågar jag dem: ”Tja, vad gör du varje dag för att ta reda på det?” ”Åh, inget.” De åker iväg för att arbeta åtta timmar om dagen. De kommer hem, de äter middag, de kollar lite på teven, de går och lägger sig, går upp nästa dag, tar en dusch och åker till jobbet. Det finns ingen tid för självreflektion av deras eget undertryckande. Jag skulle föreslå för en sådan person att: ”Jaha, undertryckandet och att ta itu med undertryckandet har ingen hög prioritet i ditt liv. Om det inte har någon hög prioritet i ditt liv så är det ett faktum att du inte kommer ta itu med det. Du behöver förändra ditt liv på något vis för att ge det en högre prioritet i ditt liv. Du behöver ge dig själv mer tid för självreflektion, om du någonsin ska komma ur tillståndet du är i som skapades i din barndom.”

Det är här jag känner att vi behöver betona för folk att: använd din vilja, din vilja. Vi har sagt det här så mycket i det här samtalet om människans själ. Det här är orsaken, som du sade, till att vi senare kommer ha ett samtal om användningen av vår vilja. Vi behöver lära oss hur vi kan använda vår vilja bättre. Vi behöver lära oss att hedra vår vilja. Vi behöver lära oss att agera på vår vilja, snarare än att bara…

Det jag känner att många vill är att de vill ha en slags mirakelkur. Det är inte på det viset med själen. Det finns ingen mirakelkur för själen. Du behöver ta ansvar för dig själv fullt ut. Du behöver ha en ren, hjärtestark motivation i din själ att förändras. Inget annat kommer förändra dig. Det spelar ingen roll hur mycket sanning du tar emot, om du inte har den rena, hjärtestarka önskan och motivationen, om du inte har de sakerna så kommer du få kämpa. Du kommer kämpa så mycket.

Maria:      Ja. Jag ser det i mig själv ibland, och jag ser det i andra där jag liksom har idén om att: ”Åh, min själ” (Maria gör en gest som visar att själen är skild från hennes kropp.) I mitt fall har jag massor av rädsla inför sanningen om min själ, och vem jag är, som jag arbetar mig igenom. Tar mig tid till det.

Men vi har lite som den här idén att våra känslor på något magiskt vis kommer dyka upp från den här själen där vi har levt med ett sådant undertryckande och varit bortkopplade från, och sedan kommer vi veta vad allt det handlar om. ”Åh ja, den känslan kommer dyka upp, och då kommer jag veta”, utan att egentligen använda vår vilja för att säga: ”Den här själen är inte åtskild från mig. Den är jag, och jag bestämmer här.”

Och: ”Vill jag veta?”

Maria:      Vill jag veta? Det kommer inte att hamna i mitt knä på ett magiskt vis. Jag kommer behöva ta mig dit, ta reda på vad som finns inom mig genom att använda min vilja ordentligt, och kännas vid att den processen står under, som du just sade, min viljas kontroll. Jag behöver vilja det, och sedan kommer jag behöva göra det. Dessa båda saker är mitt ansvar, var och en är vårt ansvar.

Precis. Ingen annan kan utföra de handlingarna åt oss. Det finns inte en enda person som kan hjälpa oss att känna vårt eget jag. När jag säger det så räknar jag inte med oss själva. Vi är den enda personen som kan känna vårt eget jag. Vi behöver vid någon punkt prioritera det här bättre. Om vi någonsin ska växa närmare Gud så kommer vi behöva prioritera det här mer. Det betyder att vi kommer behöva ge oss själva lite mer tid. Det betyder att vi kommer behöva lägga om vårt liv så att vi kan göra framsteg. Det är därför… jag tror, för många år sedan pratade jag med en grupp människor, ungefär 100 människor, för fem eller sex år sedan, om att skapa ett utrymme för själens framåtskridande. Du behöver utforma ditt liv så att du kan komma ut ur undertryckandet och in i att känna motstånden du har mot att utvecklas. Då kommer du att göra framsteg.

Det jag känner är att många människor nästan förväntar sig att det ska finnas någon magisk lösning, så när du säger till dem att: ”Ja, du behöver arbeta lite med det här”, så kan du känna från dem att de inte vill göra den arbetsinsatsen. De vill bara ha ett magiskt piller som de kan ta. De vill att någon inom medicinbranschen ska göra ett piller åt dem som de kan ta.

Maria:     Eller en process.

Eller en process. De vill träffa en psykolog och sitta där med dem, och han gör allt arbete åt dem, eller de vill att någon annan ska göra det åt dem, deras partner, deras vänner, deras arbetskamrater, deras kollegor, deras läkare, deras psykolog, vem det nu än är som de letar efter. De vill det eftersom de inte vill behöva göra det själva. Det är ett av våra motstånd. Det är ett av områdena. Om du har det motståndet, så skulle jag säga till dig att: ”Försök ta itu med det först, för om du inte tar itu med det så kommer det orsaka så många problem med din utveckling”.

Maria:      Jag tycker det är helt fantastiskt, det du just sade, att om du är villig att hitta dina motstånd, och du tar dig tid till det, och du sitter med det och använder din vilja, så kommer det bli framsteg.

Det stämmer.

Maria:      Jag vet att jag fortfarande hatar att sitta med mitt motstånd, många gånger, eftersom jag i det läget känner att: ”Näe, det här är skälet till att ingenting händer. Jag vill inte vara i det här. Jag vill att det rör på sig.”

Och jag vet inte hur många gånger jag behöver gå igenom att arbeta mig igenom ett motstånd för att verkligen komma ihåg nästa gång att om jag bara sitter där med motståndet, så kommer det börja förändras. Skälen till att jag inte vill växa, om jag tillåter mig att uppleva dem emotionellt så kommer jag börja växa.

Och vi har haft samtal, eller hur, där jag har sagt att: ”Ibland vill jag bara knyta fast dig och säga till dig att göra ingenting, känn bara. Gör ingenting.” Eftersom jag känner att det finns så många distraktioner i livet som vi har här på Jorden. Genomsnittspersonen på Jorden har skapat ett liv med distraktioner, där varenda stund är upptagen av något. Vi har alla de här prylarna nu. Om du inte ser på teve samtidigt som du skriver sms, samtidigt som du lyssnar på musik och gör dina läxor som barn, så är du inte riktigt i kontakt. Det finns inte tid att göra en enda sak, och det är det som är problemet, för det finns så många redskap som vi kan använda nu som beroenden för att behålla undertryckandet av vår själ. Det är bara när du ger din själ utrymme, när du ger dig själv utrymme och tid som du kommer börja lägga märke till vad som verkligen pågår i din själ.

Några av gångerna önskar du att du kan ta bort allt från en person, placera dem i ett vadderat rum och säga: ”Nu känner du och gör ingenting, och jag ger dig mat tre gånger om dagen”. Och sedan bara göra det två gånger om dagen, bara för att hjälpa i gång den också.

Maria:     Jag var på väg att säga: ”Kan alla måltiderna vara choklad?” (Skratt)

Ja, hjälp bara personen att komma ut ur tillståndet där de hela tiden har en önskan om att trycka undan sitt känslomässiga liv. Uppenbarligen kan du inte göra det och vara i harmoni med kärleken, eftersom vi har hela saken med personers fria vilja.

Maria:      Precis. Och deras vilja, och dominansen från deras själ, kan innebära att de sitter i en vadderad cell och ordnar ett sätt att spela luffarschack det närmsta halvåret. Du behöver ha en känslomässig vilja att gå till din känslomässiga, vadderade cell och bara skapa utrymme för känslorna att komma upp, eller hur?

Samtidigt som det finns verktyg och tekniker som vi kan använda som hjälp att komma ur motstånden, och ut ur undertryckandet, så är det väldigt, väldigt svårt, såvida inte själens vilja används aktivt till att vilja det, för en person att hålla igång något momentum i att göra detta. Verkligt framåtskridande kan bara ske kontinuerligt när vi håller igång momentum i att konfrontera allt vårt motstånd, och allt vårt undertryckande. Då blir själens naturliga process, som vi ser i ett barn, en del av dig som vuxen. När det väl händer så kommer du naturligt gå igenom processerna känslomässigt som du tidigare med kraft tryckte undan eller stod emot.

Jag känner att genomsnittspersonen inte hedrar det faktum att de aktivt använder sin vilja till att trycka undan, och genomsnittspersonen hedrar inte det faktum att de inte tar ansvar för sin egen själ för att sluta med undertryckandet. Jag känner att det är de två områden som folk behöver titta på, om de någonsin ska komma ut ur tillståndet med undertryckandet.

Maria:      Ja, och det här är återigen det du pratade mycket om igår, när vi pratade om motstånd, om personens ansvar att se de här sakerna, och att agera, att ta ansvar för vad vi väljer och hur vi använder vår vilja.

Ja. Även om vi inte har skapat problemet med undertryckandet inom oss, och för de flesta av oss är det definitivt fallet – skapandet av undertryckandet orsakades av vår omgivning och vår uppväxt med föräldrarna – även om vi kanske inte har skapat det, så är vi definitivt ansvariga för att hålla kvar det. Det är det här vi behöver inse. Vi håller ofta kvar det andra har skapat, och nu har vi ofta föreställningar om att det fortfarande finns något värde i att fortsätta med undertryckandet.

Det här är tvärtom, totalt tvärtom mot hur Gud har utformat din själ, så du kommer av naturliga skäl få uppleva ganska mycket smärta medan du trycker undan något. Ofta försöker vi trycka undan det. Vi försöker bli avtrubbade för det, och vi kommer till en punkt där vi är avtrubbade inför nästan allt, till och med, i vår önskan om att trycka undan. Det står under vår egen viljas kontroll. Även om andra personer kanske har skadat oss när det gäller aspekten med undertryckandet, så kan vi inte skylla på dem för att det tillståndet hålls kvar. Vi behöver se att bara vi kan komma ut ur tillståndet där vi trycker undan, och vi kommer behöva ta en del steg med hjälp av en rätt så stark vilja för att göra det. Vi kommer behöva använda vår vilja på ett väldigt bestämt vis ibland, på oss själva.

Jag hade ett samtal häromdagen med Tristan, min son. Han sade att han hade haft väldigt mycket undertryckande och att han har använt videospel för att trycka undan saker. Så det han bestämde sig för att göra – och han lade mängder av pengar på de här videorna, jag skulle inte bli överraskad om han lade tusentals dollar eller till och med mer än så på videorna och maskiner för att spela dem på förstås – och det han sade var att han gav bort dem allihop till ställen som tar hand om barn och allt sådant. Han gav bort alla sina spel och allt, bara så att han kunde konfronteras av det faktumet att han använde de här verktygen till att trycka undan saker. Det kräver ibland den sortens handlingar innan du faktiskt står ansikte mot ansikte med en del av de motståndskänslor du har att möta.

Så det finns den aspekten, vilket är aspekten med att använda vår vilja till att trycka undan, och sedan förändra vår vilja, och sedan använda vår vilja till att inte längre trycka undan, och använda vår vilja till att skapa ett liv så att det blir svårare att trycka undan. Det här är ett aktivt sätt som vi kan använda vår vilja på.

Maria:      Ja. Hur är det när vi helt enkelt inte förstår principen om undertryckandet?

Ja. Jag antar att vi då kan säga att det är en okunnig situation som många befinner sig i, eller hur? För mig finns de här två problemen. Det är: ”Hur använder jag min vilja på ett positivt eller negativt vis?” Och sedan: Jag visste inte att jag kan använda min vilja” – den sortens diskussion.

Maria:       Ja, och även: ”Jag visste inte att om jag trycker undan en känsla så kommer alla andra…”

…så undertrycker jag allting. Jag visste inte alla de här sakerna om själen”. Det är här jag känner att utbildning är en väldigt viktig aspekt, när det kommer till att lära sig om hur själen fungerar. En av orsakerna till att vi har lagt så mycket tid på just de här samtalsområdena är att vi känner att majoriteten människor inte är så väl utbildade i hur deras själ fungerar. De vill tro att den fungerar på ett annat vis. De vill tro att du kan förändra något intellektuellt, och plötsligt så kommer något förändras. De vill tro att det är lättare än vad det faktiskt är. De vill tro att de inte behöver känna sin smärta. De vill tro de här sakerna. De vill tro att de kan trycka undan, utan att känna att det kommer någon konsekvens för den handlingen. De vill tro att de kan ha ett motstånd, och att de fortfarande kommer kunna växa. Ingen av de sakerna är sanna. Ändå vill de tro dem.

Så det här handlar om att utbilda oss själva. Vi behöver gå igenom det här materialet om och om igen, känner jag. Om vi verkligen vill komma bort från undantryckandet, och vi verkligen vill komma in i framåtskridandet, i synnerhet närmare Gud, så kommer vi behöva tillåta oss själva att bli utbildade i alla de här aspekterna med vad som händer med själen om vi inte gör dem.

Mitt förslag till folk är att: ”Se här, många av er hör förmodligen det här materialet, och många av er kommer möjligen inte hålla med om så mycket av det. Men det jag föreslår är att medan du inte håller med om det, så kommer du märka att det blir väldigt, väldigt svårt att komma närmare Gud. Om du åtminstone kunde ha en liten gnutta tilltro, och en liten gnutta tillit till vad som sägs till dig om framåtskridandet, och om hur det kan ske faktiska framsteg, och hur själva den mänskliga själen fungerar, och om du kunde tillåta dig själv att ha ett öppet sinne och verkligen se på allt det här materialet och granska det, så skulle du ha en chans att använda den tilliten som en metod för att verkliga kunna, potentiellt, göra framsteg.”

Mitt förslag är: Utbilda dig själv. Om inget annat så utbilda dig själv om din egen själ. Den är din. Den kommer vara med dig under resten av din existens. Du behöver veta om den och utbilda dig själv i hur den fungerar. Även om du inte tror på någon annan av Guds sanningar så förstå åtminstone hur din egen själ fungerar. Testa det åtminstone. Gå igenom lite experiment för att se om det vi säger om just de här aspekterna av själen verkligen fungerar.

Jag känner att det är så här vi också kommer ut ur tillståndet där vi är okunniga om undertryckandet. Hur vi kommer ut ur tillståndet där vi är okunniga om undertryckandet är genom att verkligen utbilda oss själva och ha lite tillit till att när vi trycker undan en känsla, så kommer vi att trycka undan mängder av andra saker. När vi trycker undan en känsla, även om det är rädsla, så kommer vi trycka undan bra känslor som önskandet, och kärlek, och våra uttryck och sådana saker. Alla de kommer också tryckas undan.

Vi behöver förstå att vår själ inte byggdes för att trycka undan känslor. Den byggdes av Gud för att uttrycka känslor, så om vi trycker undan känslor så arbetar vi i själva verket aktivt emot hur själen har byggts för att fungera. Det här är något vi behöver inse, och förstå. Jag känner att knappt någon på planeten förstår det just nu. Många vi pratar med tror fortfarande, och ibland tror du fortfarande, eller hur, att du kan trycka undan en sak, så kommer allting bli bra på andra områden av ditt liv. Det fungerar inte.

Maria:     Det fungerar inte.

Vi behöver, vid något tillfälle, börja förstå just de här sanningarna. Det enda sättet vi kan göra det på är genom att utbilda oss själva, och sedan utföra den andra handlingen, vilket är att experimentera med koncepten vi har fått presenterade för oss om hur själen fungerar, för att se om de är sanna eller inte.

Maria:      Därför att det kommer feedback. Vi lär oss snabbt. Även genom att skapa lite utrymme åt oss själva, och känna och experimentera med principerna som vi har gått igenom, så inser vi snabbt att de inte är så främmande, och att de här sakerna i själva verket har pågått hela tiden. Det är bara att vi inte alltid har velat ha medvetenheten om det.

Ja. En annan sak som jag känner att vi behöver nämna är att Gud skapade alla människosjälar med de här funktionerna.

Maria:     Inga undantag.

Inga undantag. Vi får rätt så ofta mejl från folk: ”Min situation är unik.” Jag beklagar, men jag kan inte hålla med om att din situation är unik. Jag tror att din personlighet är unik, absolut, men din situation, nej. Det har funnits många människor genom historien som har varit i liknande situationer som du, och varenda en av oss har skapats med förmågan att känna. I själva verket är människans själ designad för att uttrycka känslor. Den designades för att uttrycka känslor. Det betyder varje människosjäl, inte bara din själ, eller min själ. Det finns inte en hel grupp själar som inte har den förmågan. Varenda människosjäl har försetts med de här funktionerna. Det skulle vara väldigt grymt av Gud att inte ge varje människosjäl den här förmågan, om du tänker logiskt på det.

Gud har gett förmågan att uttrycka och känna känslor som ett sätt att njuta av livet, till varenda människa som någonsin har levt eller kommer att leva på den här planeten. Vi behöver sluta tänka på oss själva som: ”Mitt fall är unikt, och jag tycker att det är svårt att känna känslor, och det beror på min personlighet”. Nej, det beror inte på din personlighet. Det beror på dina skador av undertryckande som får dig att tycka att det är svårt att känna och släppa ifrån dig känslor. Du behöver använda din vilja, i synnerhet om du är vuxen. Du behöver använda din vilja för att sluta hålla kvar vid det här tillståndet. Gå in i det barnlika tillståndet som du kan vara i som vuxen, och var en väldigt intelligent och rättfram vuxen i det tillståndet.

Det vi förmodligen behöver göra är att föreslå för folk att: ”Sluta tänka på dig själv som ett speciellt fall och börja se på dig själv som: ’Ja, jag är en av Guds skapelser, Gud skapade mig med alla de här funktionerna i min själ, och allt jag behöver göra är att lära mig hur jag ska använda dem. Allt jag behöver göra är att lära mig hur jag trycker undan dem, och hur jag har ett motstånd mot dem, och hur jag stänger ute dem, hur jag motsätter mig kärleksdominansen i min själ, och hur jag försöker hindra mig själv från att absorbera ny sanning. Jag behöver ta fullt ansvar för det, eftersom det är en förmåga som alla själar har.’”

Enda gången som det här inte gäller är om det är en person med intellektuella funktionsnedsättningar, eller någon annan nedsättning som inte möjliggör att de förstår det här. Ibland förstår de mer om själen än vad genomsnittspersonen gör, ironiskt nog, men till och med de människorna får lära sig om hur själen fungerar när de kommer till andevärlden. Så småningom får varje person lära sig om hur själen fungerar. Förr eller senare så kommer du behöva förstå hur själen fungerar, vare sig du bestämmer dig för att utvecklas närmare Gud eller inte.

Du kommer behöva veta hur din själ fungerar, för om du inte gör det så kommer du också få kämpa med att göra framsteg på den andra vägen, den som inte inbegriper Gud. Du kommer fortfarande kämpa, men du kommer definitivt kämpa när det gäller att utvecklas närmare Gud, för Gud har mängder och åter mängder av känslor som Gud känner för dig. Gud vill att du känner dem, och om du har ett motstånd mot processen så kommer du aldrig känna dem, aldrig någonsin. Vi behöver förstå att om vi vill utvecklas på vägen närmare Gud, så är det en avgörande del av vårt framåtskridande att förstå, och att förstå hur vår själ fungerar när det gäller känslor. Jag tror att det här kan vara en bra plats förmodligen att avsluta samtalet på.

Maria:     Det är en jättebra plats.

Vi hoppas att du har tyckt om vårt samtal om människans själ och hur den fungerar. Vi hoppas att det här hjälpt dig att förstå mycket bättre vad som händer inuti dig själv, som får dig att komma in i ett tillstånd där du har ett motstånd, eller komma in i ett tillstånd där du trycker undan saker, eller komma in i ett tillstånd som får dig att inte kunna gå framåt mot Gud. Det är det vi hoppas att vi har uppnått med det här samtalet.

Jag skulle vilja tacka Maria för den här andra halvan av samtalet, och Luli för den första halvan av samtalet, för att ha gått igenom de här principerna med mig. Vi skulle också vilja tacka Igor som har varit bakom kameran som är riktad mot mig, och Lena som är bakom kameran som är riktad mot Maria, för inspelningen av informationen. Vi har en tredje kamera i den där riktningen, som ingen står bakom, eftersom vi har en lustig videoswitch som gör att vi kan få ett lite mer live-aktigt samtal. Förhoppningsvis har du tyckt om det faktum att vi har haft något bättre teknik under de här samtalen.

Jag tänker att nästa anhalt för det här samtalet kommer vara att vi pratar om aspekter av känslor, och sedan hur de här punkterna med hur människans själ fungerar passar in i samtalet om känslor, och hur vi kan arbeta oss igenom känslor. Förhoppningsvis kan ni vara med oss i vårt samtal om känslor också någon gång i framtiden, och det vi kommer göra är är att vi samtalar om känslor. Vi kommer också samtala om hur känslor påverkas av hur människans själ faktiskt fungerar. Vi hoppas att du kommer tycka om det samtalet också. Nu skulle vi vilja avsluta, och tack för din tid, älskling.

Maria:      Tack så mycket.

Vi ser fram emot att träffa er igen i ett annat samtal.