Samtal och frågor om ”Utestängande”

Session inspelad den 9 april 2013 i Wilkesdale, Queensland, Australien, där Maria Magdalena/Mary ställer frågor och Jesus/A.J. svarar.

Du hittar videon med originalinspelningen nedanför texten.

En svensk PDF-fil öppnas om du klickar här (den går att spara ner till din dator och skriva ut).

Svar:

Maria:      Okej, nu ska vi fortsätta vårt samtal om hur människans själ fungerar. Det här är ett samtal och några frågor om principen om utestängande. Så Jesus, skulle du vilja läsa vår beskrivning av utestängande?

Jesus: Ja, jag tror att det är bra om vi går igenom det igen. Jag sade att utestängande är den princip som, om en viss sanning om ett givet ämne finns i själen, så utestänger den fel i samma ämne från att existera i själen vid samma tidpunkt, och om ett fel finns i själen så utestänger det sanningen om samma ämne från att existera i själen samtidigt.

Att förstå utestängandet hjälper i princip individen att förstå och acceptera sin själsutvecklings aktuella tillstånd eller skick, i jämförelse med sinnets aktuella tillstånd. Det här kan till exempel påvisa för individen att deras själs verkliga tillstånd är att sanningen om ämnet ännu inte har kommit in i dem, inte ens när de tror att den har kommit in i dem. Det här kan också förklara för personen varför de fortfarande tycker att det är svårt att agera i harmoni med sanningen som de har trott sig själva om att ha accepterat redan, eftersom den ännu inte finns i själen. Själen fungerar inte som sinnet när det gäller sanningens existens. När det gäller sinnet kan sanning och fel existera samtidigt i sinnet om samma ämne. Tankar kan upplevas antingen från omgivningen utanför en eller komma från själens inverkan vilken kan vara helt disharmonisk jämfört med en annan i sinnet. Det utestängandet säger är i princip att den hjälper oss att beskriva tillståndet i vår själ just nu, i just det här ögonblicket i tiden.

Maria:     Det är så jag ser det, som en ögonblicksbild: ”Det är så här det är”.

– Ja, så i princip säger den att skälet till att vi inte är mer utvecklade än vad vi är just nu, är att sanningen som vi trodde hade kommit in i oss inte har kommit in i oss. (Skrattar) Och felet som vi trodde hade lämnat oss har ännu inte lämnat oss, och det är därför vi är i det tillstånd vi är i just nu. Utestängandet säger att medan felet är kvar kan inte sanningen komma in och medan, om någon sanning är kvar, så kan inte felet någonsin komma tillbaka in i den igen, i själen vill säga. Själen själv har den vackra förmågan att inte absorbera fel… sinnet kan det förstås, men själen kan det inte, när sanningen väl är där.

Maria:      Javisst, och det jag gillar med, eller hur jag liksom visualiserar det, är att om du har en behållare och om en del av den är fylld med fel så kan inte sanningen nå just dit… ingenting annat kan fylla just den platsen förrän vi gör plats för det, och detsamma gäller för sanningen. Om sanningen fyller ut den platsen om just det ämnet så kan inte felet existera där samtidigt heller.

– Inte i själva själen.

Maria:     Inte i själva själen och det är …

– Det kan existera i vårt intellekt eller vårt sinne, eftersom sinnet bara är en del av själen, det är inte själva själen, det är bara ett organ i själen. Det kan existera i vår hjärna, som hör till vår andekropp eller fysiska kropp.

Maria:     Jag tycker att det är litegrann …

– För en reinkarnerad person, eller vi behöver inte kalla det reinkarnerad, en person som besöker jorden en andra gång, det är en svår sak, eftersom själen innehåller all denna sanning som sinnet inte är villigt att uttrycka.

Maria:      Ja, jag tycker det är svårt att relatera till att ha ett sinne i min själ som kan ha fel och sanning inom sig; för mig har själen bara sanning eller fel.

Nej, jag säger att sinnet finns i andekroppen. Sinnet i det här fallet är de intellektuella tankarna som finns inuti andeformen, vilken är helt oberoende av själens sinne.

Maria:      Okej, så låt oss skilja på detta, eftersom vid ett tillfälle i samtalet sade du att sinnet är som ett organ i själen.

Sinnet är ett organ i själen.

Maria:     Japp, men för tydlighetens skull, eftersom du just…

Nu talar jag om sanningen i sinnet, där vi ibland pratar om felet om sinnet och vad alla vanligen tror. Vi behöver skilja på de två sakerna. Sanningen om sinnet är att det är ett organ i själen, och det är omöjligt för det sinnet att innehålla något annat än vad själen bestämmer. Det är sanningen om det sinnet. Men det intellektuella sinnet är kapabelt att resonera i andekroppen, det är en del av funktionen hos hjärnan i andekropen, och just den hjärnan är kapabel att ha tankar som är fullständigt ur harmoni med själens sinne. (Skrattar)

Maria:      Det är här jag tror jag kommer av mig lite, eftersom vi har två sinnen och för mig finns det inget sinne, det är en del av min själ som resonerar, men det baseras helt på mina känslor, mina aspirationer, mina önskningar, de sakerna.            

Ja. För enkelhetens skull kan vi säga att själen har en funktion som är helt oberoende av intellektet, där istället andekroppens sinne har ett eget intellekt och kan uttrycka och absorbera information oberoende av själen.

Maria:      Och för att definiera utestängandet så säger vi att var som helst i själen …

Vad som helst i själen.

Maria:                    Eller på vilken plats som helst i själen, om det finns fel som tar upp den platsen så kan inte sanningen vara där. Om det finns sanning så kan inte felet vara där.

Det stämmer. Vi kanske kan ge ett exempel. Om jag just nu har en känsla av att jag har ett lågt självvärde, om det är sant så kan jag inte tänka mig fram till att vara värdefull. Först måste jag frigöra orsakerna ur min själ till att jag har ett lågt självvärde, och sedan kan den delen av själen absorbera en känsla av att ha ett värde. Det är oberoende av ifall jag tycker att att jag är värd något eller inte.

Maria:      Ja, och det är här jag ville förtydliga. Det finns en resonerande del av vår själ som antingen har rätt eller fel, och den kan ha saker som står i konflikt med varandra, och sedan har vi vår andekropp och vår fysiska kropps hjärna och sinne och det är den delen av oss som kan försöka tänka oss igenom…

…igenom någonting…

Maria:     … till att få ett bättre självvärde.

Det stämmer, men det kommer inte lyckas. Det kommer aldrig lyckas, och det är skälet till att de flesta religiösa former på Jorden inte lyckas. De förmodas främja kärleken, och ändå har de flesta av dem varit orsak till de flesta av de krig vi någonsin har upplevt under de senaste 2 000 åren. Skälet till det är att kärleken ännu inte har rört vid själen, det är bara ett intellektuellt koncept och många av dem säger till och med det. De säger till och med att kärleken är ett intellektuellt koncept, och så länge den förblir ett intellektuellt koncept för dem, så kommer den aldrig röra vid deras hjärta, som det heter, eller deras själ, och därför kommer de aldrig agera kärleksfullt under vissa omständigheter. De kommer vara villiga att dra ut i krig under vissa omständigheter. Om omständigheten är att: ”Du dödade min son”, då kommer jag dra ut i krig. Om omständigheten är att: ”Du tror något annat än vad jag tror”, så kommer jag dra ut i krig. Och de kommer dra ut i krig utan att fundera över kärlek, eftersom kärleken ännu inte har vidrört deras själ. Det är bara ett intellektuellt koncept och det är det som är problemet. De har andra känslor inuti sin själ, vilka är sanna. De har känslor av raseri och känslor kring en person som har en annan religiös tro, till exempel, eller så har de rasande känslor kring någon som har skadat deras familj. Det är de känslorna som är sanningen, som styr deras handling, och om vi ser på vad deras handling är så kommer de dra ut i krig. De styrs av de rasande känslorna inuti sin själ, de rättfärdiganden som i själva verket pågår inuti deras själ. De kan tro att de är en trevlig person och tro att de älskar och tro att de är en schysst individ som aldrig skulle överväga att skada någon annan och i sin vardag kanske de agerar på det viset, men när det dyker upp en tryckkokar-situation där deras familj eller någons religiösa tro angrips, så återgår de till själens verkliga förståelse, vilken är att: ”Jag är rasande på personen som har den här idén, så jag tänker döda dem”. Och det är deras förståelse. Det här är ett exempel på hur sinnets tänkande om att det är kärleksfullt inte har någon inverkan alls på dem, ingen inverkan.

Maria:      I dina anteckningar har du sagt att principen om utestängande hjälper oss att förstå varför vi fortfarande tänker, agerar och känner som vi gör även efter att vi har tagit emot något annorlunda i vårt intellekt.

Det stämmer. Allt vi har gjort är att vi har hört det, och det har hamnat i vårt minne. Det är allt vi har gjort, och även om det verkligen är ett minne från händelsen så har det inte kommit in i vår själ och förändrat den; det är bara ett minne av vad vi har hört. Så när någon säger till dig att ”Gud är kärlek” så blir det för de flesta bara ett minne av vad de har hört, de flesta på planeten tror inte på det. Deras själ agerar fullständigt annorlunda (skrattar), och detsamma gäller för de flesta av våra andra föreställningar. Vi har bara hört dem, vi har dem ännu inte som verkliga inställningar i vår själ.

Maria:      Och mycket arbete som många av oss har gjort i cirklar med naturlig kärlek eller till och med i psykologisk praktik har handlat mycket om att försöka tänka oss in i ett annat tillstånd, och den här principen säger oss att det är omöjligt.

Det är omöjligt, det är omöjligt. Det finns människor som har trott sig själva om att vara i ett tillstånd i 2 000 år, men så snart vi pratar lite med dem så återgår de direkt till samma beteenden som de skulle ha, under de omständigheterna.

Maria:     Och det är för att känslan fortfarande finns i deras själ.

Det stämmer. Så länge känslan som styr handlingen fortfarande finns i själen, eller känslan som utestänger handlingen fortfarande finns i själen, så kommer du återgå till det beteendet. Det finns i själva verket inget alternativ, och det är faktiskt en bra sak, eftersom det är på det viset vi lär oss vad som verkligen finns där. Om du till exempel är ute och går eller kör en bil och någon tränger sig före dig eller knuffar dig, och du blir arg och upprörd, så är det ett exempel på kärlek som ännu inte har rört din själ på det området. Den har ännu inte rört din själ eftersom din reaktion säger dig att den ännu inte har rört din själ. Du kan tänka dig bortom detta, men den första reaktionen är den reaktion som din själ har, och det är sanningen om vad som verkligen pågår i din själ. Utestängandet säger dig att det är omöjligt för dig att faktiskt placera en annan sanning därinne, såvida du inte frigör felet i den känslan. Om du inte frigör felet så kan ingen annan sanning komma in i dig, i själva verket. Du kan tänka: ”Jag är en kärleksfull person. Jag är en kärleksfull person nu, jag ska göra kärleksfulla saker nu”, och tio år senare knuffar någon dig och du blir arg igen (skrattar) eftersom ingenting har förändrats i din själ. Om du inte ska bli arg i den situationen så måste någonting först förändras i din själ.

Maria:      Japp, okej. Är det allt du skulle vilja säga om utestängande idag?

Ja. Jag tror att vi har gått igenom problemen med hur när vi tror något inom oss, så förhindrar det en annan föreställning från att komma in i oss, oavsett hur mycket vi försöker tänka oss ifrån det. Det här är orsaken till mycket förvirring rörande religion på planeten, eftersom det finns en regelbok för de flesta religioner. ”Du måste detta”, eller budord kan vi kalla dem. ”Du måste göra detta, du måste göra det där, du måste göra det här och du måste göra det där.” De flesta människor utövar de sakerna men de känner dem inte. På grund av det så känner de fortfarande inte att de utövar dem och förr eller senare så gör de det, de är olydiga och sedan känner de sig skyldiga och sedan behöver de känna sig ledsna för det, och de behöver be till Gud för att de ångrar sig för att de känner sig ledsna över att de inte agerade på ett visst vis. Och allt det händer på grund av den sak som orsakade det som fortfarande finns i deras själ, och tills den kommer ut ur dem så är de utestängda från förändringar. Deras tillstånd fortsätter att vara exakt som det är just nu, tills något frigörs ur deras själ så att något nytt kan komma in i den.

Maria:      Okej, ja, vi ska fortsätta att prata om nästa princip om en minut, men de här två principerna, utestängande och nästa är absorption, och kanske efter att vi har pratat om absorption så kan vi kanske klargöra skillnaden mellan de två, för jag känner att det finns utrymme för lite…

Om vi när utestängandet sker i princip säger att utestängandet är aspekten med: ”Vad är mitt aktuella tillstånd, varför är det mitt aktuella tillstånd? Det är mitt aktuella tillstånd eftersom det finns saker i min själ som utestänger mig från förändringar.” I fallet med andra exempel som vi skulle kunna ge, så har alla personer som önskar förändras och som inte förändras en orsak till att de inte förändras i sin själ. Det de behöver göra är att hitta den orsaken. När de väl finner den orsaken så kommer de att förändras, och utestängandet säger dig att det här måste vara fallet, eftersom förändringen är ett automatiskt resultat av att du hittar orsaken och frigör den från själen. Det här är orsaken till att många som använder sitt intellekt för att följa Guds sanning inte är särskilt framgångsrika, och skälet till detta är att de försöker agera på ett visst sätt, ett förändrat sätt, genom att använda sitt sinne, samtidigt som deras själ säger: ”Gör inte det, gör inte det, gör något annat”. Själen säger i själva verket: ”Gör inte det där, det är fel”. Även om deras sinne säger: ”Det är rätt”, så säger deras själ: ”Gör inte det där. Det är fel.”

Försätt en person i en situation där deras barn skadas av en annan person. Genomsnittspersonen återgår till att bli rasande, genomsnittspersonen återgår till att försöka skydda barnet med våld. Varför är det så? Eftersom den känslan fortfarande finns i deras själ. För att det ska ske någon förändring så behöver den känslan komma ut ur deras själ, och det är det utestängandet är. Utestängandet är att medan du har den känslan i själen så kan ingenting förändras. Det är ditt tillstånd och det kommer att vara ditt tillstånd så länge som du behåller det tillståndet i din själ. Det är och kommer att förbli på det viset, potentiellt för alltid. Självklart så är det sannolikt inte möjligt. Med tillräckligt mycket tid så inser någon förr eller senare att: ”Kanske jag behöver förändras”. (Skrattar) Men i praktiken kan du ta många tusen år på dig att förändras på ett enda område, om du inte förstår att orsaken till att du inte förändras är att du har en föreställning i din själ som du inte är villig att förändra.

Det avrundar i princip vårt samtal om utestängande. (Skratt)