Samtal om session ett, nedskrivna kommentarer som inledning

Session inspelad den 9 april 2013 i Wilkesdale, Queensland, Australien, där Maria Magdalena/Mary ställer frågor och Jesus/A.J. svarar.

Du hittar videon med originalinspelningen nedanför texten.

En svensk PDF-fil öppnas om du klickar här (den går att spara ner till din dator och skriva ut).

Svar:

Maria:      Till att börja med så har du förberett lite anteckningar om hur människans själ fungerar. Du samtalade med Luli under den senaste sessionen, vilken var väldigt bra, och jag såg över detta imorse. Jag tyckte att några av anteckningarna som du gjort här är väldigt informativa. Kanske om vi bara kunde gå igenom de anteckningarna stycke för stycke, och prata om några av punkterna som vi kanske inte tog upp under den första sessionen? Jag skulle väldigt gärna göra det med dig.

Jesus: Låter bra.

Maria:     Känns det bra om vi börjar nu?

– Absolut, jag läser det första stycket. ”Gud skapade ett idiotsäkert system med själen; Gud designade inte samma system för sinnet. Det här beror på att sinnet är en del av de fysiologiska funktionerna i själen, snarare än att det är själva själen. Sinnet är en egenskap i själen. Själen har många andra egenskaper och funktioner, varav en del är långt viktigare att utveckla än sinnet, och varav en del är långt mer kraftfulla för att avgöra vad Guds sanning är, än vad sinnet har kapaciteten att absorbera. Själen omfattar i slutänden sinnet men har många fler egenskaper än bara sinnet.”

Maria:      För mig finns det mycket i det stycket (båda skrattar) men vi kanske skulle börja med den allra första meningen. Jag vill fråga dig; du sade att Gud har gjort ett idiotsäkert system med själen. Vad menar du med det? Så att, vad är det idiotsäkert emot?

– (Skrattar) Det är nästan som att antyda att alla som har en själ är lite som en idiot, potentiellt lite som en idiot, men så är inte fallet. Men javisst, när jag säger att Gud har gjort ett idiotsäkert system, så är det väldigt smart hur Gud har utformat hela universum. Gud designade universum på så vis att Gud först tog fram alla lagar som styr universum; så innan universum började existera hade lagarna redan upprättats. Majoriteten av de lagarna och de mest kraftfulla av de lagarna styr människans själ. Det betyder att Gud, innan Gud skapade universum, visste att Gud skulle skapa människans själ. Faktum är att universum har skapats för att människans själ skulle existera. Det är som människans lekplats, så vi behöver först förstå att Gud har gjort en stor uppsättning lagar som styr den mänskliga själens potentiella existens, sedan skapade Gud människans själ, och sedan skapade Gud universum som människans själ kunde använda som en lekplats.

Maria:      Okej. Så det du säger är att Gud i själva verket gjorde allt det här för människosjälen.

Det stämmer.

Maria:      Gud skapade ramverket eller lagarna som skulle reglera själens upplevelse. Är det det du menar?

Inte bara själens upplevelse utan de reglerar universums hela funktion där själen lever och interaktionen mellan dem och universum. Gud skapade en lång rad mycket komplexa lagar för att göra detta. Det betyder att Gud har gjort hela systemet idiotsäkert, med andra ord så kan vi inte göra misstag med människans själ som inte kan korrigeras. Jag menar vi kan göra misstag, definitivt, som behöver korrigeras, men vi kan i själva verket inte göra misstag där människans själ på något vis förstör universum, och vi kan inte göra misstag där människans själ inte regleras av lagen. Med andra ord regleras alltid människans själ av lagen och vi kan inte undvika det, vi kan inte komma undan från det, och alla lagar upprättades i förväg, innan universum ens började existera. Vad det innebär är att själen själv är ett integrerat system som Gud har skapat, som interagerar med universum och i synnerhet interagerar med universums lagar, eftersom det finns vissa delar av universum som bara skapas när själen interagerar med lagens ramverk på ett visst vis. Det betyder då att det är omöjligt att ta sönder människans själ, med andra ord är det omöjligt att skada människosjälen så mycket att den inte kan lagas, och i det avseendet har Gud gjort ett idiotsäkert system.

Det spelar ingen roll hur mycket idioter vi är, och hur mycket vi vill bryta mot lagarna, vill komma bort från ramverket. I slutänden är människans själ en oförstörbar del i maskineriet som Gud har gjort som ingenting kan förstöra, så långt vi känner till, förutom Gud själv. Också, även om kroppen kan förstöras och delas upp i olika element och även om andekroppen teoretiskt sett kan göra samma sak, så är det högst osannolikt att det här kan hända med människans själ, och när jag säger högst osannolikt så vet vi inte, eftersom det aldrig har hänt, men i det här läget så finns det ingen dokumentation om att någon enda människas själ någonsin har förstörts eller tagits tillbaka till de element den utgörs av. På grund av det kan vi säga att Gud har skapat en idiotsäker människosjäl, en själ som inte kan förstöras, en själ som oavsett vilka misstag vi gör, så kan vi inte fullständigt bryta ner själva själen. Med andra ord kommer själen alltid behålla sin existens efter att den skapats.

Maria:      Okej, du sade några saker där som jag skulle vilja fråga mer om. Du sade i princip att själen aldrig kan förstöras, inte ens om vi ville förstöra den så kan det inte hända. Sedan beskrev du något som lät som att …

Såvitt vi vet.

Maria:     Såvitt vi vet, ja.

Vem vet om det någon gång i framtiden är så att Gud har en process för människosjälar som inte har tagit emot Guds kärlek? Jag vet inte. Men än så länge har det inte funnits någon enda människosjäl som någonsin har förstörts och återgått till sina elementära delar. Med andra ord så kan människans själ, oavsett hur dålig den blir, oavsett hur självdestruktiv den blir, och oavsett hur mycket avsikter den än har att agera utan att vara i harmoni med kärleken, så kan den fortfarande inte förstöras. I det avseendet är den idiotsäker.

Maria:      Faktum är att det nästan verkar vara tvärtom, eller hur? Oavsett vad vi gör så verkar universum och lagarna som vi interagerar med trycka fram oss mot att växa, eller hur?

Tja, de trycker fram oss mot att korrigeras. I själva verket så har Gud skapat universumet så att varje ramverk, om vi kallar det så, det universella ramverket som är lagarna, vilket vi klassificerar som lagar, som reglerar människans själ och reglerar själva universum och interaktionen mellan själen och universum, vilket är en väldigt viktig faktor; de här lagarna kan inte brytas och därför så är de alltid aktiva. De påför sig själva på människans själ så att oavsett hur långt bort människosjälen kommer från att vara i harmoni med dem, så försöker lagarna korrigera tillbaka människosjälen till att vara i harmoni. Detta är det vackra system som Gud gjorde, det är ett så idiotsäkert system. Det spelar ingen roll hur mycket vi leder människosjälen bort från att vara i harmoni genom att använda vår vilja; ramverket med lagar i universum där vi lever drar oss, eller försöker dra oss, tillbaka till att vara i harmoni, så det är ett självkorrigerande system. Så småningom, med tillräckligt mycket tid, så kommer varenda enskild individ i universum att dras tillbaka till att vara i harmoni med de universella lagarna.

Maria:      Japp, så utifrån vad du sade tidigare och vad du säger nu, så låter det som att själen agerar inuti ett system som är universum, och de universella lagarna som Gud har …

Tja, själen verkar inom de universella lagarna, och universum och själen är i princip resultaten av de universella lagarna. Själen är den mest komplicerade av alla Guds skapelser. Människans själ är det mest komplicerade; den är långt mer komplex än människokroppen, den är långt mer komplex än andekroppen, den är långt mer komplex än självaste universum, faktiskt.

Maria:      Javisst, så det är det här jag vill fråga dig om, eftersom i introduktionen sade du, du beskrev i princip för mig, det låter som två system. Ett är systemet med Guds universum som själen är en del av, och sedan beskrev du själen som ett system i sig.

Ja, det är till och med mer än det eftersom det finns delar av universum som ännu inte har skapats, men som själen har potentialen att skapa genom lagarnas reglerande system. Så de två systemen är egentligen ‒ (1) lagarna som styr interaktionen mellan själen och universum och ‒ (2) universum självt, varav själen är en del.

Själen har förmågan att skapa nya universa på sin väg, så om vi klassificerar inte bara alla universa som har skapats vid det här laget, utan alla universa som potentiellt kan skapas, med tanke på regleringen av lagarna, så säger vi att själen är mer komplicerad och komplex än alla de sakerna, eftersom den har förmågan att faktiskt ge frö åt eller skapa de sakerna. Men två faktorer finns här: faktorn med själva själen, och universum som har skapats där själen leker regleras alla av de universella lagar som Gud har upprättat före skapandet av både universum och själen.

Maria:      Javisst, och jag förmodar att jag frågade om… i ditt uttalande sade du att det finns ett idiotsäkert system för själen och utifrån vad du just sade, så låter det som att det finns ett idiotsäkert system som sker…

Universellt (skrattar)

Maria:     … universellt …

Det stämmer.

Maria:      …där själen är verksam och påverkar genom skapandet av nya dimensioner och sådana saker.

Ja.

Maria:      Och idag så kommer vi prata mer om hur människans själ fungerar och vi kan nästan kalla det för ett system, eller är det ett sätt som människans själ fungerar på och är det den här universella saken…?

Det finns lagar som fastslår hur den fungerar; alla principer som fastslår själens funktioner är lagar. Allt som Gud har designat har lagar som styr dess funktioner, från själen, det mest komplexa som Gud har skapat, och Guds mindre komplexa skapelser, ända ned till de enskilda elementen. Allihop, ända ner till de enskilda subatomiska partiklarna, har skapats och regleras av lagarna som omger dem; ingen av dem kan fungera utanför lagen. Ingen av dem är verksam utanför de lagar som Gud har upprättat.

Maria:     Coolt.

Mänskligheten har ännu inte upptäckt de flesta av de lagarna. Vi tror att vi har upptäckt de flesta av dem, men i själva verket har vi ännu knappt upptäckt en bråkdel av de lagar som fullt ut reglerar systemet i sin helhet, som själen och universumet där den lever.

Maria:      Så vad är det idiotsäkra systemet? Universumet där den lever eller själva själen?

Båda; båda är idiotsäkra system. Allt Gud skapar är ett idiotsäkert system, och vi är arroganta när vi säger att Gud har gjort ett misstag, för Gud gör inga misstag när det gäller något av de system som Gud skapar. Gud skapade själen. Gud gjorde inte något misstag med själen och allt som ser ut som misstag är i själva verket utövandet av vår vilja i en riktning som inte är i harmoni med lagen, och då dyker misstagen upp men de är vår egen skapelse (skrattar), inte Guds skapelse.

Maria:      Men i ditt uttalande att det är idiotsäkert, så sade du att det är idiotsäkert vad gäller förstörelse? Vi kan inte förstöra universum, vi kan inte förstöra själen.

Det är till och med idiotsäkert ifråga om det vi skapar, eller försöker skapa, utanför lagen. Lagen genomdrivs ändå och därför uppstår en korrigering; det blir en smärtsam upplevelse som själen får erfara, och allt det sker som en följd av att vi försöker agera utanför lagen. Det är omöjligt att agera utanför lagen. Vi behöver ge upp det konceptet, och all smärta som människans själ upplever på individuell eller kollektiv nivå är följden av att individen eller kollektivet har agerat på sätt som inte är i harmoni med lagarna som är fasta och oflyttbara och ingenting kan ändra de lagarna. Ingenting utom Gud kan ändra de lagarna.

Maria:      Det här är den andra aspekten av hur det är idiotsäkert. Vi kan inte ta sönder lagarna, vi kan inte bryta mot lagarna, vi kan inte ta sönder vår själ, vi kan inte…

Vi kan inte manipulera lagen, vi kan inte manövrera oss runt lagarna som vi kan göra här på Jorden, vi kan manövrera runt dem lite grann; manövrera oss runt lagarna – det kan vi inte göra. Vi kan i själva verket inte ta sönder själen på något fysiskt vis eller känslomässigt vis eller andligt vis, och alla koncept där vi kan göra det bygger på något imaginärt koncept som vi människor har skapat när vi lever utan att vara i harmoni med själva lagarna. Det är bara ett anmärkningsvärt system och ju mer tid vi lägger på att undersöka människans själ desto mer anmärkningsvärt framstår det som.

Maria:      För det låter som att du säger att det inte bara är ett idiotsäkert system, du kan inte lura systemet, du kan inte kringgå systemet. Då är antagligen allt du har talat om idag, vilket är systemet egentligen, eller hur själen fungerar, själens system kanske vi kan kalla det; de sakerna är oflyttbara. Med tanke på vad du just sade om lagarna så är de förmodligen alla där eftersom de är vällämpade och fungerar bra.

Jo, de är också där för att de är kärleksfulla. Alla Guds lagar är kärleksfulla, så det betyder att varje enskild lag som Gud någonsin har skapat, som är en del av hela universums funktion och människosjälens funktion, alltid är kärleksfull. Alla de principer vi kommer samtala om är också kärleksfulla. Det betyder inte att vi kommer prata om principerna på ett fullständigt vis, för uppenbarligen så är vi, mänskligheten, i en process där vi upptäcker mer och mer och mer av själen och varefter vi upptäcker fler saker om själen så är det sannolikt att vi kommer upptäcka fler lagar som styr själens funktioner. Därför kan vi inte bara säga att det här är alla kända lagar som styr hur själen fungerar, utan de är de lagar som vi kommer prata igenom mer ingående här idag. Det är inte många som känner till dem på Jorden, få, om någon, känner verkligen till de här lagarna eller förstår principen bakom lagarnas funktioner. Det är bara i andevärlden i de högsta sfärerna och dimensionerna som de flesta har förstått hur just de lagarna fungerar i viss grad, och jag säger inte att det är en fullständig förståelse.

Maria:      Okej, så om vi fortsätter, för vi har bara pratat om den första meningen – det finns mycket här. (Skrattar) Du skulle på sätt och vis säga att sinnet kanske är en separat del i själens system och kanske om du…

Tja, ja, jag skulle inte kalla det separat, jag skulle kalla det för en egenskap hos själen. Själen är en väldigt, väldigt komplex organism som har, som vi nämnde, ett flertal lagar som styr den och reglerar hur den fungerar, fysiskt, emotionellt och andligt, och sinnet är bara en egenskap eller ett ”organ” i själen. Det är lite som att vi kan säga att i kroppen har du en lever, du har njurar, du har en bukspottkörtel, du har en gallblåsa, du har alla dessa organ, och ett av organen är hjärnan.

Ja, jämförelsen med själen visar på stora likheter. Ett av själens organ, kan vi tänka på det som, är själens hjärna. Det här är vad vi klassificerar som sinnet och det är inte vad de flesta tänker på som sinnet. De flesta är inte alls medvetna om själen, och det de ser på som sinnet, om de har utvecklats åtminstone delvis, så tänker de att sinnet är hjärnan. Om de är lite mer andligt medvetna så tänker de att sinnet är andekroppens sinne, och ingen av de sakerna är sinnet. (Skrattar) Själens verkliga sinne är ett organ i själen, och det skulle existera även om inte andekroppen eller den fysiska kroppen existerade. Det sinnet är en underordnad del, kan vi kalla det, av själva själen. Själen har långt mer kraftfulla organ än sitt eget sinne, och den kan uttrycka sig själv långt mer kraftfullt genom andra egenskaper i själen än genom sitt eget sinne.

Maria:      Jag vet att det är något du gick igenom ordentligt med Luli så jag vill inte upprepa eller gå igenom det, men jag antar att en del av de frågor jag tänkte på är några av följderna av sinnets dominans på planeten och så vidare. Kanske jag skulle be dig läsa följande stycken så kanske vi kommer till den punkten.

Okej. ”Till exempel…” och det här är ett exempel på hur själen har många fler egenskaper än bara sinnet, ”…så är ödmjukhet en långt viktigare egenskap att utveckla än att utveckla intellektet. Orsaken till det är att om en person inte är ödmjuk inför ett enstaka ämne så kan inte deras sinne absorbera någon ny sanning om samma ämne. Sinnet som inte drivs av ödmjukhet som finns i själen, står alltid i opposition till eller är oenig med det som ofta är logiskt uppenbart för en ödmjuk person. Dessutom så kommer sinnet, utan ödmjukhet i själen, att drivas till att försvara sin egen ställning till och med när den ställningen uppenbart inte är i harmoni med kärlek, logik och sanning.”

Det jag i princip säger är att människosjälens egenskap ödmjukhet är långt viktigare att utveckla än egenskapen intellektet, därför att utan ödmjukhet kan intellektet i själva verket inte utvecklas alls. (Skrattar) Med andra ord måste ödmjukhet komma innan vi utvecklar intellektet, med en viss ansträngning. Vi kan till exempel säga att du ville ta dig an ett musikinstrument. Om du inte är ödmjuk inför det faktum att du inte vet hur man spelar på det i början, och att du behöver gå till någon som lär dig det, eller läsa en bok för att lära dig det, eller åtminstone lära dig med någon slags metod, vanligen kommer det från en annan källa än dig själv, och du är ödmjuk nog att faktiskt gå igenom den processen, så är det högst osannolikt att du kommer lära dig särskilt mycket när det gäller det musikinstrumentet. Självklart så är många människor som är självlärda i själva verket ödmjuka inför interaktionen med andemänniskor, och en andemänniska lär dem allt de behöver veta, men det är samma process, det är fortfarande samma process. Någon behövde vara tillräckligt ödmjuk för att absorbera den informationen och därmed agera på den innan de faktiskt kunde lära sig själva informationen. Gå igenom de handlingar som behövs för att lära sig spela ett musikinstrument; detsamma gäller varenda typ av ansträngning som du någonsin kan föreställa dig.

Maria:      Det jag tycker är fascinerande med det här, är det faktum att vi lever i en värld idag som upphöjer sinnet och utvecklandet av sinnet och de som är väldigt intellektuellt kapabla och ändå, när vi bortser från andra verkligt viktiga egenskaper i vår själ, så hämmar vi i själva verket tillväxten av vårt sinne. Vi kan också ställa till det för oss så att vi blir besvikna genom att försöka använda sinnet för att växa och lära oss, när vi inte har utvecklat andra kvaliteter som skulle göra den processen mycket lättare och faktiskt garantera att vi lyckas.

Det stämmer. Det är en väldigt viktig faktor om att förstå att själen har de här andra egenskaperna, inte bara intellektet eller sinnedelen av själen. Själen har i själva verket andra egenskaper som är långt mer logiska att utveckla först, än att utveckla själva sinnet. Det jag känner händer ofta på Jorden idag är att de flesta fokuserar på att utveckla sitt intellekt, och fokuserar inte på utvecklingen av de här långt viktigare aspekterna av själen, och därmed så hämmas deras intellekt i hög grad.

Det är i det läget som vi kommer på hämmade tankar som hela tanken bakom: ”Om du angriper mig så ger det mig rätten att angripa dig”. Det är ett hämmat sätt att tänka. Om vi var i kontakt med vår själ, och vi var i kontakt med kärlek och ödmjukhet så skulle vi säga: ”Wow, det är en ganska ologisk sak, för om jag angriper dig, om jag slår dig i ansiktet eller något och du bestämmer dig för att ta fram en kniv och attackera mig, så kommer någon av oss förr eller senare att eskalera angreppet ända tills vi dör”, och det är en ganska meningslös process efter det. Det här är uppenbarligen väldigt ologiskt, och ändå är det många på Jorden idag som skulle gå ed med all kraft, även dö, för sin rätt att attackera en annan person för det de har gjort mot dem. Det är uppenbarligen inte i harmoni med verklig logik men många människor tycker att det är logiskt. Det beror på att det finns andra aspekter av själen än deras intellekt som brister ordentligt i sin utveckling.

Vill du att jag läser nästa?

Maria:     Ja, fortsätt du.

”Ett annat exempel är kärlek. Kärlek är en långt viktigare egenskap att utveckla än att utveckla intellektet. Sinnet är heller inte kapabelt att uppleva känslor av kärlek. Sinnet är fullständigt okapabelt att förstå vissa delar av universums funktioner om inte själen förstår kärlek, både naturlig kärlek som kommer inifrån människan och gudomlig kärlek som kommer från Guds själ. Det spelar ingen roll hur mycket det pratas om det med ett sådant sinne. Själen som står bakom sinnet kommer inte ha kapacitet nog att förstå sanningen om hur universum verkligen fungerar om inte själen tar emot gudomlig kärlek från Gud. Sinnet kommer inte ha kapaciteten att förstå naturlig kärlek, om inte själen har utvecklat sin egen naturliga kärlek i någon mån.”

Det här är ett annat exempel på hur det finns egenskaper i själen som är långt viktigare än att utveckla själva intellektet. Det som i själva verket händer, och det vi har märkt händer i vår egen upplevelse, är att ju mer ödmjuka vi är och ju mer kärleksfulla vi blir, desto mer förstår vi. Intressant nog, om du utvecklar vissa aspekter av själen snarare än intellektet, så utvecklas intellektet automatiskt som en biprodukt av utvecklingen på de andra områdena. Det beror på att själen i sig dominerar över intellektet, över sinnet.

Maria:      Japp, och vissa kvaliteter i själen, vissa aspekter av själen som ödmjukhet och kärlek, när vi utvecklar dem så förbättrar det i själva verket funktionen hos många andra av själens aspekter.

Det stämmer, även för sinnet.

Maria:      Även för sinnet, javisst, medan om vi fokuserar på sinnet så kan vi fokusera, fokusera och försöka, men som du just sade så, ifall vi inte arbetar på de här andra sakerna så är det begränsat. Medan om vi fokuserar på ödmjukhet och kärlek och får dem att växa, så begränsar vi inte någon annan del, i själva verket möjliggör vi själens andra funktioner.

Det stämmer, och vi inte bara möjliggör dem, utan vi gör det möjligt för dem att växa snabbare. Med andra ord får vi en starkare förmåga intellektuellt sett att ta in ny information, när vi väl har utvecklat andra aspekter av själen. Det jag i synnerhet märker är ganska tydligt i andra människor, är att om personen inte är ödmjuk eller inte har kärlek så är det väldigt, väldigt svårt för dem att förstå en del koncept på ett intellektuellt plan, och mycket, mycket svårt för dem att visa upp logik i den större delen av sitt liv. Det beror på inverkan från själens utveckling på andra områden än intellektet, och hur det har en inverkan på intellektet. Intellektet är vad vi kan kalla för effekten av den kausala förändring som sker i själen på andra områden, så en persons intellekt förbättras i sin funktion när väl andra delar av själen förbättras i sin funktion.

Maria:      Javisst, och det är fascinerande att begrunda att personer som har gjort stora intellektuella upptäckter, ja alla de jag kan komma på just nu, var väldigt ödmjuka i början, och utvecklade också sig själva på andra områden som musik; de var inte begränsade enbart till…

De hade sitt fokus på önskan, vilket är en av själens aspekter.

Maria:      … och det faktum att de inte visste och att de behövde upptäcka något, vilket är ödmjukt i sig.

De lärde sig hela tiden, så det var ”ödmjukhet inför att lära sig”, de ville experimentera mycket, vilket är ett tecken på en ödmjuk själ. En person som inte experimenterar är inte en genuint ödmjuk person i särskilt hög grad.

Maria:      Ja, och så många av dem, personer som vi vet har gjort riktigt stora intellektuella upptäckter historiskt sett, har haft de egenskaperna.              Däremot ser vi ibland att de förlorar lite av sin ödmjukhet efter att ha gjort den upptäckten.

Och därför förlorar de egenskaperna bakom ytterligare upptäckter, vilket är en intressant sak. Det finns andra hinder inför att lära oss som börjar utvecklas i själen, och ett av de stora hindren är bristen på ödmjukhet. Medan den utvecklas så finns det ett hinder inför att ta in ny information, ett hinder inför att bli mer kärleksfull, och därmed så begränsas deras förståelse av annan information som de ännu inte har upptäckt.

Vanligen märker du att människor gör upptäckter och sedan kommer de till en punkt, vanligen när de blivit lite äldre, där de i själva verket inte längre gör några nya upptäckter. Det beror i allmänhet på att bristen på ödmjukhet har ökat. Det finns nu en del personer i historien som inte har varit på det viset så mycket, och som vi vet var ödmjuka genom hela processen. Som en följd av det gjorde de upptäckter under det mesta av sina liv, och det är följden av samma lag.

Maria:     Okej, känns det bra för dig om vi fortsätter?

Javisst.

Maria:     Om du kanske läser nästa två stycken.

Absolut.

”På så vis är inte själva sinnet kapabelt att avgöra, ta in eller förstå alla de gudomliga sanningarna i universum, utan att andra egenskaper eller kvaliteter hos själen används i samspel med och styr sinnets processer. Om en person väljer att enbart lyssna på sanningen med sinnet, så kommer de aldrig bli eniga med Gud, och inte heller kommer de någonsin förstå eller automatiskt kunna utöva Guds kärlek i vardagen, och inte heller kan de någonsin automatiskt vara kärleksfulla under alla omständigheter och i alla situationer. Sinnet i sig självt, eller påverkat av en själ som har fel när det gäller kärlek, kan vara fullständigt irrationellt och ologiskt samtidigt som det tror sig om att vara fullständigt sunt, rationellt och logiskt”. (Skrattar)

Maria:     Ja (skrattar).

Så sant som det är sagt.

Maria:      Det är det, och vi har redan varit inne på det lite grann. Jag tog med mig ett exempel, och det kommer från ett mejl som jag fick nyligen. Det här är från någon som upplever sig själv som väldigt rationell och logisk, och jag tänkte att jag kanske skulle läsa några av personens uttalanden och att vi kan visa hur ologisk någon som tycker att de är rätt så logisk kan vara. Jag skulle definitivt sätta min …

Och den här personen har lyssnat på Guds sanningar i sex år eller så.

Maria:      Japp. Personen säger: ”Jag behöver arbeta mig igenom känslan av att om 90 % av en lärares klass…” och det här är med hänvisning till dig (pekar på A.J.) ”…inte gör några framsteg efter att ha försökt i flera år, så måste åtminstone en del av det här återspegla kvaliteten på utbildningen”.

Redan där är det ett ologiskt uttalande, eftersom det är omöjligt ur ett logiskt perspektiv att de tycker att de försöker när de i själva verket inte försöker. Det är också möjligt. Men det uttalas förstås inte.

Maria:      Japp. ”Jag förstår intellektuellt att vi kan ha ägnat decennier åt att söka efter andlig sanning och gå engagerade, andliga vägar, men fortfarande inte vara redo för vad som behöver göras”.

Ja, du förstår, återigen så känner jag att det finns ett fokus på vad som behöver göras, snarare än ett fokus på att behöva bli mer kärleksfull, och det här är en del av problemet. Sinnet säger: ”Ge mig reglerna så går jag och gör det”. (Skratt) Men själen har ofta inte kapaciteten att göra det, såvida vi inte frigör vissa känslor som hindrar oss från att genomföra vissa handlingar. Det här är ett exempel på hur själen styr sinnet och ändå tror sinnet att det är det som utför en handling som själen inte är engagerad i.

Maria:      Japp, men till och med den här idén om att 90 % av en lärares klass, att om de inte gör framsteg så måste det återspegla kvaliteten på utlärningen; det verkar för mig bortse från en enormt stor ingrediens, och det är viljan hos personerna i klassen. Det deklarerar i själva verket att läraren bestämmer över studentens vilja.

Vilket uppenbarligen inte är korrekt.

Maria:     Japp. Det är ologiskt för mig.

Ja. Om vi tog den logiken, logiken som han använder här till sin fullbordan, så är Gud den värsta läraren i universum, för nästan ingen i hela universum har verkligen tagit in det mesta av den information som Gud är villig att tillhandahålla. Det betyder, i den här liknelsen, att vi i princip säger att Gud är den värsta läraren i universum eftersom nästan ingen vet något om vad Gud vet.

Maria:      Trots att Gud har skapat ett helt universum, vilket har utformats för att lära oss om oss själva och om Honom.

Det stämmer, och det föminskar också användandet av vår vilja, det förminskar också hela egenskapen ödmjukhet. Uppenbarligen har vi inte förmågan att lära oss, även om vi tror att vi har förmågan att lära oss, så har vi inte förmågan att lära oss såvida vi inte har verklig ödmjukhet. Jag känner att majoriteten människor som har ett samröre med Guds sanning ännu inte har utvecklat verklig ödmjukhet; de tror att de vet saker som de ännu inte vet. (Skrattar) Jag känner att den här kompisen sitter i exakt samma båt. Han tror att han vet saker som han ännu inte vet, och sedan skyller han på mig för att han inte förstår dem korrekt eller inte klarar att känna fördelarna med dem. Självklart kan du inte känna fördelarna med något som själen inte har vuxit inom. Visst, han säger att han förstår det intellektuellt, men jag känner att de två orden aldrig bör placeras intill varandra. (Skratt) Orsaken till att jag känner så är att när vi säger till oss själva att ”Jag förstår något intellektuellt, men…” så förstår vi det i själva verket inte intellektuellt, för den intellektuella förståelsen av något är bara möjlig när själen väl är fri att faktiskt förstå det, och därför överföra sin förståelse till intellektet. Det här är en del av problemet som folk står inför. De fortsätter säga till sig själva att de förstår något när de bara har hört det. De förstår det inte, de har inte tillämpat det i sitt dagliga liv, de har bara hört det och att höra något orsakar inte någon förändring. Det är en del av något som kan utlösa förändringar, men det orsakar inte förändring. Förändring orsakas, som vi kommer tala om senare, av att själen engageras genom en process.

Maria:      Ja, och jag förmodar att det som träffade mig mellan ögonen var en person som sade till mig, och de säger det senare i sitt meddelande till mig, att de är ganska logiska, eller de hänvisar till sin logik och rationalisering.

Javisst, men varje uttalande vi har läst så här långt är ologiskt, (skrattar) och det är ironin med det hela.

Maria:      Ja.Och för mig, jag antar att det som slog mig är att någon som har deltagit i föreläsningar under sex års tid, som talar om just de saker du talar om, om hur nödvändigt det är att själen är engagerad och hur nödvändigt det är att viljan engageras och det faktum att du aldrig kommer försöka pressa en students vilja…

Det stämmer, eller tvinga en students vilja, eller framdriva eller manipulera (skrattar) eller något.

Maria:      Eller pådriva, för hela poängen för varje student är att de använder sin vilja, med Gud och inte med dig, så då kan jag inte se hur de kan se att det är ett logiskt uttalande att säga att om 90 % av dem inte gör det så är det ditt fel. (Pekar på A.J.)

Det stämmer. Eftersom jag gör det, (skratt) och om någon följer lärorna som jag har gett dem så skulle de förmodligen i slutänden göra det om de verkligen följer det i sin själ. Du förstår, det är det här som är bekymret; de flesta tror att de följer det men de har bara hört det. De har ännu inte följt det. De försöker bara utföra handlingar utan att någon själsbaserad förändring har skett. Det vi försöker göra i just den här sessionen är att förklara för folk varför de har stagnerat. De har stagnerat, och faktum är att den här mannen har stagnerat, av just exakt den här orsaken; han förstår inte hur själen fungerar och hur han därigenom ännu inte har engagerat själens funktioner. Därför kan han inte utöva Guds sanningar även om han tror att han vill det.

Maria:      Javisst, och jag förmodar också, att uppenbarligen handlar engagerandet i själsprocessen om att utveckla ödmjukhet och att vi själva växer i kärlek, och när det inte händer kan vi tro att vi är logiska när det i själva verket inte finns någon logik. I våra uttalanden.

Nej, och i själva verket så, om vi skulle se på den här mannens uttalanden som logiska, så skulle det logiskt sett leda till att Gud är den värsta läraren i universum och det kan jag definitivt inte hålla med om. Gud är personen som nästan ingen lyssnar på, (skratt) och nästan ingen gör det Gud föreslår (skrattar) och jag skulle definitivt då inte säga att Gud därför är den värsta läraren i universum.

Maria:      Ja, för att vi vet att Gud inte bara skapat en klass eller ett klassrum, eller en föreläsningsaula, utan ett helt universum som existerar för att lära ut?

Universa (Skrattar).

Maria:      Universa, och människorna i det, oavsett deras ålder, deras ras, deras intellekt, kan börja lära sig om Gud utan att någon annan finns i närheten. I mina ögon är det en ganska fantastisk lärare, men om vi börjar mäta värdet på lärarna baserat på deras studenters vilja, så är inte det logiskt för mig. Jag kan bara inte förstå hur det är logiskt.

Javisst, och se på hur utlärandet sker på planeten. I allmänhet så sker utlärandet på planeten så att det bara genomförs när det finns ett mål i slutet. Det är här jag känner att många kämpar med Guds sanningar också, eftersom det inte finns något egentligt slutmål. Det är oändliga framsteg som är målet, så därför kommer du alltid förändras, medan de flesta är vana vid att ha en två- eller treårig kurs och sedan får de ett certifikat, och det är hela orsaken till att de gjorde det från första början. Med andra ord gjorde de det av beroendeskäl. De ville ha ett resultat i slutänden som de kunde föreställa sig, och de gjorde det enbart av den orsaken. I själva verket så, om vi har den inställningen till Guds sanning så kommer vi aldrig lära oss den, eftersom det måste drivas framåt av en önskan om att ha en relation med Gud, snarare än en önskan om ett annat slutmål än detta, som vi kan uppnå. Därför finns det inga beroenden som någonsin kommer tillgodoses genom den processen.

Maria:      Javisst, och ödmjukhet är tillståndet där vi omfamnar ett konstant lärande, konstant emottagande av ny sanning, från Gud, från de runtom oss, från allting runtom oss. Det är att leva i ett tillstånd av ödmjukhet som är en betydande del av Vägen.

De flesta har ännu inte förstått vad det betyder.

Maria:      Javisst, tja, det betyder att vi säger i all oändlighet: ”Jag vill ha mer kunskap, jag har inte allt”, så, så snart vi kommer till det här…

Det är inte bara mer kunskap, du förstår det är här vi behöver vara försiktiga, när människor som den här mannen, som har fokuserat sitt liv på att ta in mer intellektuell kunskap, i själva verket kämpar med Guds sanning. De tror att de har en andlig utveckling eftersom deras sinne säger dem det, men i själva verket så handlar den verkliga andliga utvecklingen om kärlek. Hur själen fungerar handlar helt om kärlek. Det handlar inte om intellektet, och du kan säga dig saker med intellektet som inte har någon inverkan alls på själens verkliga tillstånd. Det är bara dess utveckling i kärlek som kommer att orsaka någon förändring, och såvida du inte är villig att utveckla din själ i kärlek, antingen naturlig kärlek eller Guds kärlek, så kommer inte din själ förändras. Det spelar ingen roll hur bra läraren är för du kommer inte göra det, på grund av ditt eget motstånd och andra problem som vi behöver gå igenom med hur själen fungerar.

Maria:      Javisst, jag antar att jag känner nu att ingen kunskap är verklig såvida den inte finns i själen.

Det stämmer. Det är bara en tanke, det är bara något jag har hört, det betyder egentligen inget, och det har i allmänhet ingen inverkan eller påverkan på våra liv heller, vi har bara hört det.

Maria:      Jag har ungefär sex års universitetsstudier bakom mig, och jag brukade ofta skoja om ”De saker jag har lärt mig och glömt bort är fantastiska”. Jag har lärt mig och glömt av en massa saker, vilket visar att jag inte tagit emot det i själen. Jag memorerade och återupprepade bara.

Det stämmer, för när du verkligen har lärt dig något så finns det permanent i din själ. Du förlorar det aldrig, det försvinner aldrig; om det är sanning, Guds sanning så försvinner det aldrig, om det är fel blandat med sanning så kommer det uppenbarligen att förädlas, men javisst, om du verkligen lär dig något i din själ så försvinner det aldrig.

Maria:     Okej. Tack för det.

Du förstår, du kan inte tappa minnet av det. (Skratt)

Maria:      Yrkesmässigt sett så vet du också att de saker du har erfarenhet av – jag tror det här är skälet till att många kritiserar universitetsutbildningar, för du går igenom en mängd teori före praktik många gånger  men du vet att när du väl har haft den praktiska tillämpningen av vissa av sakerna så behåller du det.

Det är mycket lättare att komma ihåg saker, det stämmer, eftersom det nu finns i dina erfarenheter, det finns i din själs erfarenheter och det här är orsaken. Jag tycker att det är ganska ironiskt faktiskt, mycket av det människor vet om inlärning och utlärning är i själva verket där de har använt sig av själen i någon riktning utan att förstå till en början hur själen fungerar. Om du verkligen förstod hur själen fungerar så kan du lära själen snabbare och mer effektivt än vad vi för närvarande klarar att lära människors själar något. Det är väldigt viktigt för oss att förstå de här principerna eftersom det kommer påverka alla områden av vårt liv. Det kommer till och med påverka hur utbildning tas emot, om människor förstod de här principerna.

Maria:      Jag tycker det är galet när folk kritiserar dig som lärare, för jag har observerat dig. Du är ödmjuk, du hämtar in, du lever som ett exempel på det du lär ut, men du försöker också ständigt hitta punkten där människor engagerar sig utan att ändra på deras vilja, och många bra lärare gör så. Gud gör det, försöker ständigt hitta en punkt där personen engagerar sig.

Det betyder inte att läraren gjorde ett misstag med det tidigare engagemanget. Det betyder att läraren älskar dig och bryr sig om dig och vill försöka hitta ett sätt där han kan få in lite information i din själ, vill försöka komma igenom mycket av ditt motstånd och sådant du förnekar. (Skrattar)

Maria:     Ja. Hur som helst, vi fortsätter.

Ska jag fortsätta läsa nästa två?

”Sinnet styrs av själen.. Sinnet kan aldrig fullt ut styra själen eftersom själen inte är en del av sinnet och inte heller är underordnat sinnet, utan snarare är sinnet underordnat själen, eftersom det är en av själens många delar. Själen kommer alltid så småningom avgöra föreställningarna, handlingarna, tankarna och orden hos individen”. Jag tycker att det är ett ganska tydligt uttalande. ”När det gäller absorptionen av sanningen i själen och sinnet så finns det ett antal grundläggande förståelser som rör hur själen fungerar som vi behöver förstå innan vi i själva verket kan samtala om vad det betyder att leva i sanning. Min hänvisning till sanning i samtalet här nedanför handlar helt om Guds sanning, gudomlig sanning eller som det också kallas: universums absoluta sanning.”

Maria:      Okej, så det är inledningen du skrivit. Innan vi fortsätter samtala om de olika sätt som människans själ fungerar på med olika principer, så antar jag att några av de frågor jag hade kom ur detta, och du har tagit upp mycket av vad du skulle prata om…

Ja, så vi kan besvara resten av de frågorna. Jag tror det är två till du har med här: Världens allmänna idé om att sinnet är det ultimata redskapet.

Maria:      Javisst, för att uppleva världen, och det är det här som är problemet uppenbarligen, eftersom det inte bygger på verkligheten. Vi är en själ med ett sinne, inte ett sinne med en själ.

Vi kan vara ännu mer specifika, eller hur? Människans kropp, den fysiska kroppen, har en hjärna. Hjärnan styr själva kroppens fysiologiska processer. Hjärnan är inte du och den är inte ditt sinne. Sedan andekroppen, vilket är en annan kropp som är en del som skapades vid tidpunkten för din befruktning, den har också en DNA-struktur. Den har också organ och den har också ett sinne, i själva verket en hjärna, men det är inte själens sinne. Det är en hjärna som styr de fysiologiska funktionerna i andekroppen, den styr hur andekroppen fungerar och verkar. Om en person i sin fysiska kropp förlorar en del av sin hjärna, så kan andra delar av hjärnan lära sig de funktionerna. Det här är ett välkänt faktum. Det är bevis på att minnena från den upplevelsen inte kan förvaras i sinnet, för annars så skulle de ha dött helt och hållet när den delen av hjärnan dog, så det här är ett tecken på att informationen kommer från något annat håll än den fysiska kroppens hjärna. En andemänniska har också samma upplevelse. En andemänniska kan förlora en del av sin hjärna genom vissa emotionella tillstånd och därför agera som om de inte har kvar minnet av något, men när de väl får tillbaka sin funktion genom några känslor, när de väl har tagit itu med några känslor, så lyser den delen av hjärnan upp igen och därmed överförs minnena från själen till den delen av hjärnan. Det är själen som innehåller sinnet, vi behöver vara väldigt specifika med detta.

Den fysiska kroppens hjärna är inte sinnet, andekroppens hjärna är inte sinnet. Sinnet, det verkliga sinnet, hör till själen. Det är ett organ i själen, vare sig det har utvecklats eller ej så är det ett organ i själen. För de flesta är det ett väldigt svagt utvecklat organ i själen, men det är fortfarande ett organ i själen. På så vis kan det potentiellt existera utan de två kropparna. Det kan definitivt existera utan den fysiska kroppen, för vi får bevis på det hela tiden i andevärlden. Det kan potentiellt också existera utan andekroppen, sinnet kan fortfarande existera eftersom det är ett organ i själen. Med detta sagt, så betyder det att varje gång vi fokuserar på vår intellektuella utveckling snarare än på vår själs utveckling, så försöker vi fokusera på utvecklingen av ett organ snarare än hela varelsen. Det här är behäftat med faror och ofta blir de farorna mycket påtagliga. Vi ser dem i samhället när människor har fokuserat på sin intellektuella utveckling; exempelvis en forskare som har fokuserat på sin intellektuella utveckling utvecklar atombomben. Och sedan släpper de den. Det är inte en särskilt kärleksfull handling; där finns uppenbarligen aspekter av själen som ännu inte har utvecklats.

Det skulle möjliggöra inte bara upptäckten av atombomben, utan också användningen av den. Det faktum att vi kan upptäcka vissa saker är bra. Det är hur vi använder dem som styrs av andra organ i själen. Uppenbarligen har många människor använt kunskapen de hittat eller upptäckt på ett väldigt dåligt vis, fullständigt ur harmoni med kärleken och fullständigt ur harmoni med ödmjukheten eller många andra aspekter av själen som är långt viktigare att utveckla.

Det är här vi måste vara väldigt försiktiga och det här är orsaken till att världen har så mycket problem. Eftersom vi är så intellektuellt dominanta, så har vi glömt utvecklingen av andra aspekter av själen, i synnerhet två aspekter; utvecklingen av kärlek och utvecklingen av vår vilja i harmoni med kärleken. Vi har glömt av de två sorternas utveckling. Dessa två sorters utveckling är långt viktigare för oss och vår framtid och även för mänsklighetens överlevnad, än vad utvecklingen av intellektet är. Intellektet utvecklas såklart som en följd av att de andra två sakerna utvecklas, så jag säger inte att intellektet inte kommer att utvecklas; jag säger att vi kommer att få ett högt utvecklat samhälle vilket också är utvecklat inom andra aspekter av själen.

Och då hade vi den tredje frågan, eller hur, om människor som tror att de är logiska, och jag tror att vi har besvarat det på sätt och vis, eller hur? Jag ville prata om informationsflödet när det gäller logiken. Du förstår, ofta tror vi på sätt och vis att vi är logiska, men vi känner inte till känslorna som styr den sorts logik som vi uppvisar. Om du till exempel placerar en person i ett krig, så kommer de så småningom tro, om de får tillräckligt med problem och trauman, att det är okej att döda andra personer under vissa omständigheter, antingen att det är okej att försvara sig genom att döda en annan person, eller att det är okej att försvara sin hustru eller sina barn genom att döda en annan person. De kommer så småningom i allmänhet tro detta, med tanke på dagens samhälle. Nu tror de detta på grund av en känsla i sin själ som inte alls är logisk, men själen, eftersom den är öppen för den känslan, tillåter den tanken att passera igenom den och därför förvränga individens logik. För det är inte rimligt; om jag dödar dig så kommer förr eller senare någon i din närhet med samma inställning att vilja döda mig. Om jag dödar fler i din familj så kommer de förmodligen vilja döda fler i min familj, och så småningom kommer det eskalera och eskalera och förvandlas till ett nationellt krig och så småningom bli ännu värre.

Under det senaste seklet som passerat har vi haft världskrig som styrts av just det här konceptet. Som Gandhi sade: ”Öga för öga gör hela världen blind.” Där har vi en uppvisning i verklig logik. Det han sade var en uppvisning i verklig logik Varför hade en den logiken när genomsnittspersonen på Jorden har en helt annan logik? Han hade den logiken för att han hade mer kärlek i sin själ. Kärleken i hans själ styrde … han kunde se väldigt tydligt att den logik människor använde inte var logisk alls. Den var fullständigt ologisk. Det fanns ingen som helst rimlighet i den för människorasens långsiktiga överlevnad, och han kunde se det väldigt tydligt eftersom han hade mer kärlek i sin själ.

Det här är ett exempel på hur vi när vi blir mer kärleksfulla får mer kärlek i själen eller när själen utvecklas vidare; du får se saker på ett logiskt vis på ett helt annat sätt än hur andra människor ser på dem. Orsaken till detta är att när det finns en känsla i själen så tillåts bara vissa typer av information att komma in i sinnet hos individen som hör till själen hos samma individ. Om jag har en känsla i min själ av att det är berättigat att bevara mig själv oavsett vad det kostar, så kommer mitt sinne logiskt sett att anta, utifrån just den känslan, att jag kan försvara mig själv även om jag dödar någon annan.

Maria:      Ja, så i princip säger du att vår logik baseras på vad vi tror är sant, och när det finns falska föreställningar eller fel i det vi tror är sant, och vi bygger vårt resonemang på de felen, så kommer vår logik i själva verket bli väldigt ologisk.

Väldigt ologisk, rentav irrationell, och ibland till och med psykotisk (skrattar). Så illa kan det bli, och ändå tycker vi att det är logiskt. Det här är ett stort problem som folk behöver förstå, känner jag. Informationsflödet, inifrån själen till sinnet, och inifrån sinnet via intellektet till vårt uttryck, styrs fullständigt av känslorna och föreställningarna som finns i själen vid vilken given tidpunkt som helst. Det styrs inte av logik, det jag skulle klassificera som verklig logik, eftersom verklig logik alltid är i harmoni med kärleken, alltid i harmoni med sanningen, alltid i harmoni med ödmjukheten och alltid i harmoni med många andra kvaliteter som är på det viset, i harmoni med etik och den sortens kvaliteter.

De flesta har inte verklig logik. Jag har träffat människor med ett väldigt utvecklat intellektet som jag skulle anse är nästan helt ologiska när det gäller vissa resonemang och argument. Det går att resonera med dem, och när vi väl resonerar med dem om just de ämnena där de är ologiska, så blir de arga (skrattar). De blir arga, de blir kritiska, inte bara kritiska, de blir rasande och våldsamt grova, och allt det beror på att de vet att de är ologiska (skrattar), och de vet att logiken som presenteras för dem konfronterar vissa känslor inuti dem så att de svarar på det viset.

Maria:      Javisst, är det inte på grund av att de felbaserade känslorna utmanas genom uttrycken av logik, och för att det finns en rädsla för de sakerna, då läggs det in ett motstånd fram till det?

Javisst, det stämmer. Så jag känner att det är väldigt viktigt att säga att med alla själsbaserade känslor och föreställningar som inte är i harmoni med kärlekslagarna, så kommer det finnas ett motstånd mot flödet av sann, logisk information in i vårt sinne. Som en följd av detta kommer vi tycka att vi är logiska när vi är fullständigt ologiska. Vi kommer inte låta rimliga alls och vi tror att vi är rimliga och det är det här som är problemet. Vi tror att vi är rimliga när det inte finns någon logisk rimlighet alls i det vi säger när vi analyserar alla faktorer. För i exemplet du gav förut med mannen som gjorde ett uttalande om min utlärning, så hade han inte tänkt på att om han tog det logiska argumentet till sin fulla slutsats, så säger han i själva verket att Gud är den sämste läraren i universum.

Han har inte tänkt igenom det här så kallade logiska argumentet som han har, och därför är inte argumentet logiskt; det drivs av hans känslor. Vi kan prata lite om de känslor som driver det. Känslorna som driver det hela är hans eget motstånd mot känslor, hans eget motstånd mot känslor och hans föreställning att andra människor har ett problem innan han har det. Med andra ord så är hans egen arrogans och hans brist på ödmjukhet, de är alla de känslor som finns i hans själ som driver den tanken, eftersom om han tänkte på ett mycket mer ödmjukt och kärleksfullt vis så skulle han se att Gud är den bästa läraren i universum, har knappt någon kontakt med de flesta på planeten jämfört med vad som är möjligt, och det beror på motståndet i individen och hur de använder sin vilja, och varför skulle inte det även gälla min utlärning till andra? Det skulle han se automatiskt.

Maria:      Det verkar väldigt tydligt att vår förståelse av vad som är logiskt baseras på vad vi tror är sant, och om vi har fel i det vi tror är sant så kan vi inte vara logiska, eftersom vårt sinne eller vårt intellekt bara fungerar med det själen säger är sant.

Vi kan vara mer exakta i det här. Om vi har fel ur Guds perspektiv, eftersom i själva verket så är det det perspektivet vi tittar på här; om vi har fel ur Guds perspektiv även om vi har rätt ur vårt eget, så kommer vi inte vara logiska. I själva verket är det omöjligt för oss att vara det, och det är därför många på planeten som har ett mycket välutvecklat intellekt fattar väldigt okloka beslut. Det främsta skälet till detta är att de inte har utvecklat de andra aspekterna av sin själ som är viktigare att utveckla än deras intellekt.

Maria:      Vartefter meddelandet som jag fick fortsatte, så började den här mannen göra vad han kände var fler logiska antaganden om dina handlingar och ditt beteende, förutsåg till och med dina framtida handlingar, baserat på saker som inte var sanna ur Guds perspektiv och därför inte indikativa för vad du gjorde, vad du tänkte eller vad du tänkte göra.

… eller vad jag vill göra. Ja, precis. Han gör många antaganden och förmodanden som bygger på hans eget ologiska argument. Det är inte mitt logiska argument, mitt logiska argument omfattar mer kärlek och sanning och därför kommer jag inte göra de handlingar som han tror att jag kommer att göra i framtiden.

Maria:     Okej, så det här var bara lite om vår inledning.

Ja, det är förmodligen sammanfattningen av vår inledning. (Skratt) Tack!