Vad händer när vi dör – Del 1

Klicka här för att öppna översättningen i PDF-format.
Du hittar videon med seminariet i slutet av texten här nedanför (engelskt tal).

Det här dokumentet är en transkription av ett seminarium som framförts av A.J. Miller (som säger sig vara Jesus) i serien Andelivet, och som utforskar vad som händer när vi dör.

Framfört av Jesus (även A.J.) den 15 augusti 2010 i Brisbane, Queensland, Australien.

Introduktion

Jesus: Någon frågade mig just vilket ämne jag ska prata om idag (skratt). Och det finns en rad föreläsningar som jag skulle vilja börja hålla, vilket förmodligen skulle ta några månader att presentera, och allt rör vad som händer när vi dör. Och det som händer i livet i varje sfär i andevärlden, så 1:a sfären, 2:a sfären, 3:e sfären, 4:e sfären och så vidare.

Deltagare: Skulle det vara som en handbok?

Jag vet inte om det är en handbok. Bara för att ge er grunden, egentligen.

Deltagare:      Var och en av sfärerna, så vare sig vi är i den andliga världen eller på det fysiska planet så kommer de vara ungefär detsamma?

Nej, på det fysiska planet kommer det uppenbarligen vara ganska annorlunda, men det ger er en idé om vad för slags sanningar ni vanligen lär er i varje sfär i andevärlden. Ni förstår, här på Jorden kan ni lära er vad som helst när som helst. Så ni kan lära er en sanning om den 21:a sfären, och förstå den känslomässigt precis lika enkelt som ni kan lära er en känsla som handlar om exempelvis den 7:e sfären.

När jag säger ”precis lika enkelt” så är det förmodligen inte sanningen, för uppenbarligen finns det vissa känslor som ni behöver bearbeta innan ni kan få tillgång till andra. Så det finns en slags ordningsföljd i någon omfattning, men det fina med att prata med er om det är att vi också får prata med andemänniskorna som finns runt omkring er om detta. För många av andemänniskorna som följer med till de här sessionerna har många känslor kring att de inte vet varför de är där de är och alla den sortens saker, så jag skulle definitivt vilja hjälpa dem att ta itu med en del av det också – utöver att ni själva får kunskap.

Okej, så vi kan kalla den här föreläsningen för en del av Serien om andelivet som jag kommer genomföra. Och den första av sessionerna är: ”Vad händer när vi dör?” Och sedan kommer det bli: ”Vad händer ett tag efter att vi har dött” och sedan kommer det bli: ”Vad händer efter att vi har utvecklats en del” och vi kommer till 2:a sfären eller 3:e sfären och så vidare. [00:02:55.00]

För många av er så kommer ni märka – om ni utvecklas och arbetar er igenom era grejer som vi har pratat om under de senaste åren – att det som händer när ni dör kommer vara väldigt, väldigt annorlunda jämfört med vad som har hänt historiskt sett när folk dör. Tack vare själstillståndet hos människor på Jorden, om ni höjer ert själstillstånd, och vi ska prata om det här om en stund, så kommer det förstås vara väldigt, väldigt annorlunda när ni går över än vad det kunde ha varit om ni inte hade tagit itu med de känslogrupperna.

Vårt själstillstånd avgör när, var och hur vi går över

Så det vi först vill göra är att komma ihåg grunderna, och det är att här är vår själ. Vad är vår själ full av?

Deltagare: Önskningar, känslor, passioner…

Det är känslor, sådant vi känner längtan till. Men låt oss börja använda en del andra saker som den är full av, föreställningar, vilka alla är känslomässiga.

Deltagare: Rädsla.

Så vi har rädslor. De är allihop känslomässiga. [00:03:58.00]

Deltagare: Bindningar.

Bindningar. Väldigt bra, japp. Känslomässiga bindningar som vi har till andra människor, andra saker, livet och vårt liv. Många av er är till och med väldigt fästa vid er bil. Vet ni vad beviset är för det? Ni åker till en bilparkering och så drar någon en nyckel utmed sidan – då får ni se hur fästa ni är vid den. (Skratt) Så det finns bindningar där, känslomässiga bindningar.

Deltagare: Beroenden.

Beroenden, okej. Ja, föreställ er att ni är beroende av alkohol eller beroende av droger. Det är ett fysiskt beroende. Hur är det med känslomässiga beroenden? Låt oss säga att jag är beroende av att ha kontroll över mina barns liv. Det är också ett beroende. De är allihop olika beroenden som vi kan ha. Så det är olika beroenden och de har allihop en inverkan när vi går över. Vi skulle kunna fortsätta här, men vi kan benämna allt det här som en sak; allt detta är själstillståndet.

(Bildövers: Själ – känslor, längtan, föreställningar, rädslor, bindningar, beroenden, upplevelser = själstillståndet)

Alla faktorer som utgör vårt själstillstånd avgör hur, när och var vi går över

Sanningen om när ni går över baseras helt på den här enda saken, och det är att mitt själstillstånd avgör allt som kommer att hända; stunden för min bortgång och rentav hur ni går över. Ert själstillstånd styr det också. Det styr hur ni går över, när ni går över, vad som händer när ni går över och sedan vad som händer efter att ni har gått över, så det är allting.

Men ni har haft många upplevelser under livets gång. Ni har haft många vänner, varav en del har kommit och en del har gått, och ni har fått nya som dykt upp, och efter att ni träffat mig så har ni inte fått några nya! Nej, det är inte sant! (Skratt)

Deltagare: Många fler.

Du har fått många fler nya vänner som dykt upp sedan dess, eller hur?

Deltagare: Olika vänner.

Många olika vänner och alla de sakerna läggs samman till din själs upplevelser. Så ni har till och med haft upplevelser som vi skulle kunna lägga till i ert själstillstånd. Uppenbarligen så har upplevelserna vi haft varierat mycket beroende på hur länge vi lever, var vi lever och vilken slags bakgrund och uppväxt vi har haft. Alla den sortens saker har alla en enorm inverkan på våra upplevelser, och därför har de också en enorm inverkan på vårt själstillstånd.

Så totalsumman av alla de här sakerna när de läggs ihop skapar själstillståndet, och själstillståndet genererar vår egen död och det som händer efter att vi gått över. Och när jag säger ”genererar vår egen död” så menar jag det bokstavligen. Det är vårt själstillstånd som är orsak till att vår egen kropp degenererar med tiden vilket skapar dess egen död, om vi antar att vi inte varit med om en olycka, men om vi skulle vara med om en olycka så är det vårt själstillstånd som attraherar de olyckorna. [00:07:10.00]

Allt som har att göra med vårt själstillstånd attraherar vårt liv, inräknat processen när vi går över, om vi kallar den det. Så istället för att kalla det ”Vad händer när vi dör”, där vi i själva verket menar att den fysiska kroppen dör, och det är inte du som dör, det är bara den fysiska kroppen som går in i ett separerat tillstånd. Så det vi kommer göra är att bara gå igenom en del av sakerna som händer med oss fysiskt när vi dör och sedan vad som händer vad gäller vad som skapas i våra liv.

En illustration över Lawrence av Arabiens död, som beskrivs i ”Post Mortem Journal”

Deltagare: När vi satt i bilen på väg hit idag, så sade Alwyn att hon ville veta vad som hände med Lawrence av Arabien när han gick över. Vi har båda läst boken ”The Post Mortem Journal”. Han var en krigare och han dödade mängder av människor och gjorde många riktigt otäcka saker, och boken handlar om en massa väldigt upplyftande saker som hände honom när han kom till den andra sidan. Så vi pratade om det och har många frågor om detta.

Japp. Ja, sanningen är att ni har nog inte läst den första delen av hans bok.

Deltagare:      Jag minns inte den.

Javisst, för han minns den inte heller.

Deltagare:                        Åh. Okej.

I den första delen av boken beskriver han i själva verket den första tiden i andevärlden som han inte ens kan komma ihåg, för att han var i ett så dåligt skick. Han beskriver det bara från tiden då han minns och framåt, och sanningen är att han uppenbarligen fortfarande stängde av många av sina minnen till och med när han kanaliserade materialet. Så om ni läser början av boken så kommer ni märka att det finns en tidsperiod på 7 år, tror jag, där han bara är omtöcknad. Han beskriver det som ett smärtsamt omtöcknande som han inte har någon önskan att någonsin minnas och det är därför han inte berättar om det för er.

Ett exempel med en kvinnas far som dör

Deltagare: När min far dog så tyckte jag att hans död var ganska okej. Såvida jag inte har ett stort dömande mot honom, så tycker jag inte att han är en bra människa.

När du säger: ”Hans död var okej”, vad menar du med det, Laurleen?

Deltagare: Han brydde sig inte om oss men vi fanns runt omkring honom i åratal precis före hans död och när han dog. Och så vitt en betraktare kunde se så hade han vad man skulle kalla för en kärleksfull familj runt omkring sig och han fick alla de rätta sakerna, om du förstår vad jag menar. Och det faktiska, fysiska obehaget, som jag är medveten om, var väldigt kort.

Hur skapade han det? Han skapade det genom att vara en despot hela sitt liv, eller hur?

Deltagare: Javisst.

Javisst, så det var så han skapade den situationen när han gick över. Och förresten, det är inte sådan han är nu. Det var bara processen precis innan han dog. Orsaken till att han skapade det på det viset var att han var en despot mot resten av sin familj. Och vad gäller resten av familjen så var ni allihop så rädda för honom så vad annars skulle ni göra? Skulle ni inte ha varit där? [00:10:59.00]

Deltagare: Jag förstår att jag själv, nu när detta hände, jag trodde att jag bara var okej men jag fortsatte försöka göra honom nöjd.

Precis. Hela familjen försökte fortfarande göra honom nöjd. Och det är vad som ofta händer med despoter, de skapar en miljö genom attraktionslagen där familjen är så rädda för dem att alla omger dem när de dör, men ingen av dem känner egentligen något för dem.

Deltagare: Ja, jag trodde att jag gjorde det. Vare sig jag gjorde det eller inte så trodde jag att jag gjorde det.

Jag menar på ett kärleksfullt vis, de känner mycket rädsla och de känner många andra känslor. De känner ofta mycket ilska också mot honom över vad de har gjort mot deras liv och alla de sakerna, vilket han, förresten, känner i samma stund som han går över.

Deltagare: Ja, jag tror han gör det nu.

Japp. Så vi vill vara väldigt, väldigt försiktiga. När jag säger att er själsattraktion till och med skapar hur ni dör, så är det sanningen i hans fall. Ni förstår, det är hans själsattraktion, vilket är att han har blivit en arrogant, autokratisk, manschauvinistisk man under sitt liv, vilket sedan attraherade en rad kvinnor som befann sig i ett rädslobaserat tillstånd och som behövde hjälpa och stödja honom. De hjälpte honom och gav honom stöd även genom hans död. Men i samma stund som han går över till andevärlden så kommer han få ett väldigt annorlunda liv jämfört med detta.

Så även om hans själstillstånd skapade det livet fram till den stunden, så var det också själstillstånden hos andra som böjde sig för honom. För sanningen är att om ni alla hade följt era passioner och önskningar ordentligt, så skulle ingen av er ha varit där när han dog; ingen av er. Ingen i er familj hade varit där. Ni hade alla sagt: ”Han var en så hemsk man”, och många av er skulle ha varit väldigt arga och upprörda. De flesta av er har fortfarande inte förlåtit honom, så det fanns ingen förlåtelse i det läget, och om ni vore ärligare om era känslor så skulle ingen av er ens ha gått dit, och det skulle också ha varit en sannare återspegling av hans eget tillstånd – ironiskt nog. [00:12:58.00]

Deltagare: En fråga om när själen lämnar kroppen?

Finns det några frågor fram till den här punkten med döden, i princip, och själstillståndet?

Ett exempel med personer med demens

Deltagare:      Bara en fråga om människor som har demens, som inte är helt i den här världen längre. Var är de? Klarar de i det läget att göra något själva vad det gäller att förändra sitt själstillstånd?

Sanningen är att för många av dem så är de redan mycket i sovstadiet, så de upplever redan mycket av sitt sömnliv. Men de flesta av dem är också väldigt rädda för döden, och på grund av rädslan för döden så har de skapat ett långt liv på Jorden där andra personer behöver ge dem stöd och ta hand om dem, eftersom de är helt skräckslagna för att dö. Deras skräck för att känna sina egna känslor har skapat deras dementa tillstånd, och på grund av den skräcken så lever de ofta i många år; en del av dem har långa liv efter att de har fått demens. Det är en ledsam återspegling av först vårt förnekande av känslor som mänsklig ras, men sedan också vår rädsla för döden för många av dem, om de hade mindre rädslor för döden så skulle inte det tillståndet hålla i sig så länge alls.

Deltagare: Så de skulle fortfarande kunna få hjälp av himmelska andemänniskor eller av våra böner?

Det är väldigt svårt att hjälpa en person med demens, till och med i andevärlden, på grund av hur djupt deras rädsla sitter, och djupet på deras rädsla för att möta sin egen personliga sanning. Så en person med demens står inför många hinder när de går över på grund av sina rädslor som de har skaffat sig i livet.

Vi ska prata om specifika fall vad gäller vad som händer dem när vi väl har lite översikt över vad som händer generellt, därför att varje fall, när vi går över, är väldigt, väldigt olika eftersom själstillstånden uppenbarligen är väldigt olika. Så varje fall med någon som går över kommer också vara väldigt annorlunda. [00:15:35.00]

Ett exempel med en kvinnas son som går över

Deltagare:      Hej, A.J. Min son gick över den 4 januari i år.

Japp. Hur gammal var han? Är det okej att jag frågar?

Deltagare:      Han hade just fyllt 21.

21.

Deltagare:      I sömnen. De behövde göra en obduktion för de hade ingen aning om hur han dog.

Han gick liksom bara bort utan några …

Deltagare:       Fridfullt.

Javisst, och synbarligen utan några problem?

Deltagare:      Nej, inga problem. Han var väldigt frisk. Han var en aning intellektuellt handikappad, funktionshindrad. En kärleksfull person. Det är därför jag är förvirrad över själstillståndet.

Japp. Först av allt så ser du på döden som ett problem, där jag inte ser på den som ett problem. Det finns många vackra upplevelser som händer när vi går över. Jag föreslår att din son, som är delvis handikappad, förmodligen skulle föredra sitt liv i andevärlden mycket mer än han skulle föredra det på Jorden.

Deltagare: Jag har fått det kanaliserat för mig.

Javisst, och därigenom så har händelser skett genom hans önskan. Så kom ihåg att en del av hans själstillstånd är hans känslor och önskningar. Det jag känner hände med honom är att han inte kom tillbaka till sin kropp när kroppen vaknade. Så det som händer i det fallet är att din kropp försöker vakna och du kommer inte tillbaka till den medan den vaknar: då kommer du automatiskt gå över. Och det finns faktiskt antydningar om detta i Padgett Messages – för de av er som har läst Padgett Messages – kommer ni ihåg att Helen sade till Ned, herr Padgett, att hon var rädd att hon skulle hålla honom kvar för länge i andevärlden och att han då inte skulle kunna återvända till sin kropp. Så jag känner att det är vad som har hänt med din son. Han stannade kvar för länge i andetillvaron, han gjorde det av misstag, men han hade det trevligt. Hans fysiska kropp vaknade och han var inte i kontakt med den och under de omständigheterna går strängen av. [00:17:40.00]

Deltagare: Just det. Jag var förvirrad för han var väldigt glad över sitt liv här.

Javisst. Jag känner från honom att det var ett misstag; han visste inte att han behövde komma tillbaka då. Där fanns en dragning från hans kropp men eftersom han hade det så roligt så svarade han helt enkelt inte på dragningen från kroppen. Nästan alla svarar på kroppens dragning så att de vaknar direkt, men din son gjorde inte det, möjligen på grund av hans handikapp, i själva verket. Han har det kul.

Deltagare: Ja, det slår jag vad om att han har. (Skratt)

Nej, han vill inte komma tillbaka hit. ”Ledsen mamma, men det är så det blir nu!” (Skrattar) Javisst, och det är just detta, vi ser på döden som ett problem. När jag säger: ”Själstillståndet skapar vår död” så tänker vi: ”Åh, det måste betyda att jag hade ett förfärligt själstillstånd som gick över när jag var 21”. Nej, det måste det inte. Det kan betyda helt andra saker. Det finns många barn som går över som uppenbarligen inte har förfärliga själstillstånd, men de går över på grund av en attraktionslag. [00:18:51.00]

Deltagare:      Jag har varit lite omtumlad på grund av en DVD från er som jag har tittat på, där ni sade att föräldrarnas själstillstånd eller föräldrarnas känslomässiga tillstånd i själva verket skulle kunna skapa ett barns död.

Det är väldigt sant.

Deltagare: Men du säger också att vi inte borde bära runt på den skulden, vi måste titta på vårt tillstånd.

Bara titta på själen. Så vad har det triggat igång eller fört med sig upp för dig? Det triggar igång en del av dina känslor om själva döden, och det triggar igång en del av dina känslor om hans liv på Jorden och vad det skulle ha varit jämfört med vad det kunde ha varit om han hade haft ett klart intellekt. Där finns lite problem med att lägga skulden på dig själv som du har över hans funktionshinder. [00:19:35.00]

Deltagare: Nej, inte…

Det var ingen fråga. (Skratt)

Deltagare: När jag tänker på det känslomässiga tillståndet jag befann mig i när hans befruktning skedde, ja.

Och allt du behöver göra är att gå in i de känslorna. Javisst, bara tillåt dig att känna dem. Där ligger en stor del av din sorg, i själva verket. Och han mår bra. Du behöver inte oroa dig för honom alls. Han är mer orolig för dig än vad du behöver oroa dig för honom, faktiskt. (Skrattar) [00:20:03.00]

Deltagare: Och kan jag också säga att jag har haft ett antal drömmar som har varit väldigt levande, där jag har varit med honom.

Javisst, du förstår, jag skulle inte kalla det för drömmar. Jag skulle kalla det för upplevelser i sovstadiet.

Deltagare: Just det.

Och det är detta som de flesta inte inser på Jorden, att varje gång ni går och lägger er på kvällen så tillbringar ni tid med människor i andevärlden. Tack vare din kärlek till din son så kommer du uppenbarligen tillbringa en hel del tid med honom i sovstadiet [00:20:30.00]

Deltagare:      Jag har faktiskt bett honom, innan jag somnar, och det är när jag är som lägst så han verkar komma till mig och nästa dag kan jag faktiskt se en enorm förbättring.

Han försöker muntra upp dig, javisst. Det skulle hjälpa honom mycket om du kunde tillåta dig att känna din sorg helt och hållet, för just nu upplever han det som att han dras tillbaka till dig hela tiden.

Deltagare: Ja, och jag känner det. Jag vill inte skapa det. Jag behöver frigöra det.

Javisst. Det är inte sakerna i huvudet. Det är sorgen som han försöker göra det lättare för mamma med, så om du bara kan frigöra den sorgen och inse att han bara har det bra och att du får tillbringa massor av tid med honom i sovstadiet. Senare så kommer du ändå minnas allting när du utvecklas, så du kommer inte behöva oroa dig så mycket över det faktum att han har gått över. Tillåt dig själv att frigöra några av de sakerna.

Deltagare: Precis. Tack så mycket.

En del andemänniskor är inte medvetna om att de har gått över när de dör

Deltagare: Hur kommer det sig att en del andemänniskor inte inser att de faktiskt har gått över när de kommer dit?

Ja, din förståelse för att du har gått över handlar helt om dina föreställningar. Så om du inte har någon bestämd föreställning om andevärlden alls och du har starka band till Jorden, och du har starka band till ditt jobb och starka band till människor här, så kanske du inte ens inser att du har gått över. Om du inte kände till all information som du redan känner till, så kanske du inte inser att du har gått över alls, eftersom du många gånger dras tillbaka till folk på Jorden genom ditt själstillstånd, och vi ska prata närmare om det här när vi pratar om den 1:a sfären. Men du dras tillbaka på grund av ditt tillstånd till folk på Jorden. [00:22:16.00]

Så du skulle vara som du är nu, gå omkring, ofta har du plagget du föredrar att ha på dig, eller klädseln du föredrar att ha på dig, eftersom det är vad din klädsel är; en återspegling av vad du önskar. Och du går omkring och går fram till folk och börjar prata med dem, och ingen av dem ser dig ens och du säger: ”Vad är det som pågår? Vad är det för fel på allihop? Alla beter sig helt förvirrat, ingen ser mig längre”. Och det finns många förvirringsbaserade känslor och det beror på våra föreställningar innan vi går över.

Så glöm inte att när ni går över så är det enda som har förändrats att du inte längre har någon koppling till din fysiska kropp. Det är det enda som förändras. Nu är du kopplad till din andekropp. När jag säger ”kopplad till” så har du alltid varit det, men nu fungerar alla dina sinnen, som syn och hörsel, genom andekroppen. Så allt som händer är en upplevelse i andekroppen för dig, men ofta dras du till samma personer, men de lever fortfarande på Jorden.

Så du går fram och pratar med dem och de lyssnar inte på dig och då blir en del personer väldigt frustrerade och arga: ”Vad är det för fel på dem?” och sedan går de till jobbet och där sitter någon annan på deras stol och: ”Vad händer här? De har tagit mitt jobb ifrån mig”. (Skratt) Och de projicerar förstås massor med ilska på människor också i det här läget. En del av dem går till och med så långt att de försöker få föremål att flyga genom rummet, för att skrämma personerna så att de lämnar platsen. [00:23:59.00]

Deltagare: Så hur är det med personen som går över till en riktigt mörk plats, inser inte de att något är annorlunda?

De flesta av dem inser det inte på grund av deras eget mörka tillstånd innan de går över. Så om du till exempel har haft en djupgående tro på att det inte finns någon Gud, att det inte finns något efterliv, att det inte finns några helveten, att det inte finns några sådana saker, och sedan går du över och ditt personliga tillstånd är ett helvetiskt tillstånd, men helvetet ser inte ut som det eld- och svavelfyllda helvete som den kristna religionen har lärt dig. Det är mörkt och sunkigt och luktar illa och är kallt och allt sådant. Du skulle bara tro att du på något vis har hamnat på en ny plats på Jorden som du inte vet något om, och du kan inte komma därifrån och det är vad många av dem känner.

Sanningen om reinkarnation

Deltagare: En del religioner tror att vi i själva verket, när vi går över, har en övergångsperiod och sedan flyttar vi oss till en annan kropp. Så hur ser du på reinkarnation?

Du menar vad är sanningen om reinkarnation? (Skratt) Jag talar jättegärna om för dig vad sanningen om reinkarnation är, men det är inte en del av vad som händer. Det som händer är att det inte finns någon riktig reinkarnation som folk framställer den på Jorden idag, och det är i själva verket fysiskt omöjligt att reinkarnera förrän en person når en dimension i andevärlden som är högt utvecklad. Ingen som har gått över historiskt sett har någonsin gått över i det tillståndet, så det finns ingen reinkarnation i det tillståndet som folk har pratat om det idag; ingen alls. [00:25:50.00]

Och i själva verket, när du kommer till den 3:e sfären i andevärlden så kommer du få höra det ganska definitivt. Men i de första två dimensionerna i andevärlden så finns det många andemänniskor som tror på reinkarnation. Vad många av dem försöker göra efter att de har gått bort är att reinkarnera. Hur de gör det är att de håller utkik efter en befruktning, och om de kan komma in i det barnets kropp jämte barnets själ så gör de det. Så många barn som föds idag föds i själva verket överskuggade som en följd av det försöket, på grund av föreställningarna om reinkarnation. Och det här är också den största orsaken till de sjukdomar barn föds med. För nästan varje barn som har en sjukdom antingen före födelsen eller vid födelsen eller strax därefter, ända upp till 2, 3, 4, 5, 6 års ålder, så är nästan alla de sjukdomarna följden av en anknuten andemänniska på grund av att föräldrarnas tillstånd inte har förhindrat den anknytningen. Så det barnet agerar ofta som en person som har gått över, eftersom de i själva verket överskuggas av den andemänniskan. Då tycker folk att det ger stöd åt hela synen på reinkarnation. ”Åh, han verkar vara som min farfar”, eller vad det kan vara. Sanningen är att farfar under den mesta tiden överskuggar honom och i själva verket bestämmer mycket av det han gör.

Jag har haft många upplevelser med det här och jag har berättat om er för det tidigare, med barn som har leukemi, eftersom de flesta barn med leukemi i själva verket går över på grund av att andemänniskor överskuggar dem och skapar deras cancer, eftersom andemänniskorna själva hade cancer när de gick över. Så de flesta sjukdomar som barn föds med är på det viset.

Det var ett väldigt kort svar. Det finns en hel föreläsning som jag har hållit i om reinkarnation som ni kan lyssna på och som berättar sanningen om reinkarnation så som den verkligen går till. Ni kan ladda ned den från internet. [00:28:12.00]

Upplevelser i sovstadiet och andevärlden

Ett exempel på en mor med demens

Deltagare: Min fråga handlar om döden och demens, men om du hellre vill fortsätta så är det okej.

Kör på.

Deltagare: Min mamma var en av 8 flickor och 3 pojkar, och hon har en väldigt kraftig demens. Hon kan inte ens sätta samman ord till meningar. Det fanns mycket ilska där ett tag, vilket berodde på att två av hennes systrar, som har dött, uttryckte sin ilska genom henne. De hade inte demens, men den syster som dog senast hade haft demens under en längre tid. Och det som hände med mamma, nästan i stunden då hon dog, vilket var i andra änden av världen, hon blev bara väldigt sömning, och sköterskorna trodde att hon var på väg att dö i 3 dagar och sedan vaknade hon till igen. Och jag tänkte att det kanske vara var hon som tillbringade tid i andevärlden med sina systrar. Men vad hände?

Personen med demens går ofta in i och ut ur andevärlden i cykler, även om de kanske vaknar till emellanåt, och det är därför vi vanligen börjar se det hända under en tidsperiod. Personen är i själva verket utanför sin kropp vid olika tidpunkter eftersom de inte kan få tillräckligt bra kontakt med sin hjärna, de är så vana vid att göra det. Och din mamma, som uppenbarligen tryckte undan sina känslor kraftigt under hela sitt liv, vilket stänger ner delar av hjärnan, vilket sedan betyder att hon inte längre kan använda dem. När hon inte längre kan använda dem så finns det en tendens att lämna kroppen så att hon kan uppleva saker i andevärlden.

Du känner ofta personens själ och andekropp lämna kroppen och sedan komma tillbaka och sedan lämna den när du är med dem. En del av er som är läkare kommer i själva verket känna den processen ske ganska ofta. Och vad som

i allmänhet händer är att deras kroppar lätt kan tas över i det tillståndet, också, av andra andemänniskor. Det är oftast familjebaserade andemänniskor men ofta uppstår också hela mellanhavanden med andemänniska mot andemänniska genom kroppen. Så vi har två andemänniskor som grälar med varandra genom kroppen och sådana saker. Det är därför många demenspatienter blir rätt så våldsamma emellanåt, och sedan har ni de som blir väldigt slöa, även om det är mer sällsynt. Men ofta har andemänniskor en kraftig influens på sitt tillstånd från den stunden och framåt. Frågar du specifikt om vad som händer med din mamma, Karen? [00:30:33.00]

Deltagare: Bara vad gäller den där sömnigheten under 3 dagar, som hörde samman med hennes död?

Javisst, det som händer många gånger när en person har demens och en annan av deras syskon går över, så samtalas det mycket i andevärlden och de lämnar ofta sin kropp och kommer tillbaka. Det var inte din mamma i det här fallet, eller hur? Det var en annan syster som upplevde det här? [00:31:04.00]

Deltagare: Ja, den dementa systern dog och min mamma blev väldigt, väldigt sömning under några dagar.

Och hon har demens också, eller hur?

Deltagare: Mycket, ja.

Så javisst, vad som hände i det här fallet skulle jag säga är att de träffades i andevärlden, pratade mycket och allt och kanske, tror jag, hennes syster kände lite att det inte var så skrämmande att gå över som hon hade föreställt sig att det skulle vara, och hon samtalade med din mamma om det men din mammas skräck fick henne att vilja komma tillbaka till sin kropp ändå. Och din mamma är ganska skräckslagen inför döden.

Deltagare: Javisst. Jag tror att hon kommer leva i åratal med sin demens.

Hon har inte gått över än, eller hur?

Deltagare: Nej, jag tror att hon kommer hålla sig kvar.

Hon är skräckslagen inför att gå över. Hon är hellre kvar i sin demens så länge hon kan.

Deltagare: Jag håller med.

Javisst. Bara sätt dig ner hos henne och prata med henne om att hon inte behöver vara rädd för att gå över.

Deltagare: När jag tror att hon är i sovstadiet?

Javisst, när du känner att hon kanske är med dig. Är hon här nu i Australien?

Deltagare: Ja.

Javisst. Så sätt dig hos henne. Du känner när hon inte är riktigt närvarande i sin kropp. Hon är i sovstadiet då. Be henne komma till dig och prata med henne om att hon inte behöver vara rädd. Det ger henne i själva verket lite mer frihet, även om hon inte är glad över vart hon tar vägen i andevärlden; det är en del av hennes problem. [00:32:40.00]

Deltagare:      Så vi vet det i sovstadiet? Är sovstadiet exakt samma plats där du går över till andevärlden?

Det är inte exakt där du hamnar, men i sovstadiet ser du andra personer som är i samma tillstånd som du själv och ser deras kroppar. Och efter ett tag börjar du känna dig rädd för du har en tendens då att titta i en spegel och se din egen kropp, och du blir skrämd av ditt eget utseende. Så du blir väldigt rätt och säger: ”Jaha, vart ska jag ta vägen då? Jag såg vart de där andra personerna tog vägen, vart ska jag ta vägen?” och du blir väldigt rädd för allt det också.

Och det som skulle hjälpa din mamma mycket är att veta hur hon kan utvecklas i sovstadiet. Om du kan prata med henne om hur hon kan utvecklas så minskar det hennes rädsla för sitt tillstånd. Sanningen är att hon inte gör sitt tillstånd på Jorden mörkare genom att stanna kvar här, men hon underlättar det inte heller eftersom hon inte heller växer.

Deltagare: Jag tänkte att hon hjälpte sig själv i sovstadiet, men det var bara jag som ville tro det.

Javisst, jag känner att de flesta med demens har enorma mängder motstånd mot döden på grund av deras rädsla för sina känslor. Och när de ser sig i spegeln kan de se hur de känslorna influerar deras andekropp och de blir så rädda för det. Och sedan ser de vart andra personer med likadana andekroppar tar vägen och efter att de fått all den informationen så vill de inte dö alls. Så de stannar bara kvar i det dementa tillståndet så länge de kan.

Och ofta har de andra andemänniskor som håller liv i dem i det läget, eftersom det är vad de vill. De vill hålla sig levande så andra andemänniskor hakar bara fast i detta och håller dem levande, och fortsätter att hålla dem levande, de använder deras kropp för att uttrycka sitt raseri och så vidare och det är därför vi ser mycket våld hos patienter med demens. [00:34:35.00]

Många andemänniskor är förvirrade över sin plats i andevärlden

Deltagare: Var det en andemänniska som pratade med mig, för precis nyligen fick jag känslan där jag ville fråga alla mina vänner och min familj vad som händer när vi dör. Jag har aldrig haft den önskan förut men nu, plötsligt, så kände jag en önskan om att veta.

Ja, en av orsakerna till att jag har den här föreläsningen är att många andemänniskor som följer med till de här föreläsningarna har ingen aning om varför de är där de är. De har ingen aning alls, och många av dem befinner sig i mörker. De förstår inte varför. Några av dem befinner sig inte i mörker men de förstår helt enkelt inte varför de inte kom till Jesus i himlen och alla de sakerna. De har många frågor om alla de sakerna, förstår ni, så det är därför jag ville prata om det här ämnet och en rad ämnen som en följd av det. [00:35:32.00]

Deltagare: Javisst, för jag började fråga alla för bara en månad sedan. Det kom bara för mig att fråga folk, och jag får så många olika svar att det är rätt fantastiskt, och så många människor kände bara att döden är slutet, i synnerhet min familj, det är bara färdigt.

Javisst. Ja, vad de anbelangar så kan många av dem inte komma tillbaka till Jorden för de har inte ens energi nog att göra det, så de befinner sig på rätt så mörka platser i andevärlden. Så vi kommer prata om allt detta som en del av processen här.

Ett exempel med en kvinna som är rädd när hon vaknar på morgonen

Deltagare:  Jag har velat fråga det här ganska länge.  Jag vaknar på morgonen och känner mig väldigt ängslig, ganska ofta rädd och ledsen och jag har länge undrat om det beror på mitt själstillstånd?

Jag känner att för din del är det en kombination av faktorer. En är att många av oss behöver ta oss förbi ett antal mörka andemänniskor på vägen tillbaka till kroppen, och den processen varje morgon är ganska så skrämmande. I synnerhet om du föreställer dig att du har hundratals mörka andemänniskor omkring din kropp som väntar på att du ska komma tillbaka till din kropp. Ofta finns det ganska mycket rädsla som hör samman med detta.

Men det kan också handla om att du kommer ihåg dina egna upplevelser i sovstadiet. Och många av er har nu ganska så bra upplevelser i sovstadiet. Många av er är inte medvetna om det här men ni har ganska bra upplevelser i sovstadiet och kontrasten mellan upplevelsen i sovstadiet och upplevelsen i vakenstadiet är så stor att ni ibland inte vill komma tillbaka hem till er kropp. Och du känner dig lite rädd för att återgå till dina dagliga rutiner på Jorden på grund av vad som händer i andevärlden. [00:37:15.00]

Så lösningen för alla de här sakerna är att känna din rädsla när du vaknar, tillåt dig att få kontakt med vad den handlar om och bearbeta det, bara frigör det.

När vi blir eniga med Gud så kommer vi minnas alla våra upplevelser i sovstadiet.

Ni kommer till en punkt där ni njuter av livet här så mycket som ni skulle njuta av livet i andevärlden, och faktum är att när ni är eniga med Gud så är det som en sömlös värld. Er upplevelse i sovstadiet och era upplevelser i vakenstadiet kommer att bli ihågkomna som ett kontinuerligt flöde. Ni vet hur många av oss somnar och vi tappar medvetandet och sedan när vi vaknar så kommer vi ihåg att vi har haft en dröm eller två, men vi minns inte så mycket annat? Tja, ni kommer minnas allting.

Så ni kommer ihåg hur ni flyter iväg från kroppen, och ni tar er upp till det här området av andevärlden, vilket för stunden vad gäller tillståndet är ett tillstånd från den 1:a sfären, och det är den upplevelsen i sovstadiet där människor kan komma och hälsa på er och ni kan hälsa på folk. Ni kan kolla in saker på andra sidan av världen, ni kan göra alla möjliga saker. Och ni kommer att minnas alla de upplevelserna. Sedan när ert tillstånd på Jorden växer så kan ni vara i 2:a sfären och göra allt det eller den 3:e sfären och så vidare. Så ni kan föreställa er hur ni successivt till och med kommer att se er egen utveckling, vad gäller er omgivning. Så allt det här är vackra saker som kan hända när ni kommer ihåg, eller tillåter er att komma ihåg. [00:38:39.00]

Att använda sovstadiet för att skaffa bevis för andevärlden

Deltagare: Jag vaknar trött varje morgon.

Som om en buss har kört över dig varenda morgon?

Deltagare: Kanske en stor bil.

Bara en stor bil. (Skratt) Inga problem.

Deltagare:      Men jag vill veta; det är inte bara människor som redan har gått över som vi träffar i sovstadiet, eller hur?

Nej.

Deltagare:      Det kan vara alla som sover.

Alla som sover.

Deltagare:      Jag vill ha lite bevis, som att jag tänker att varför kommer jag inte tillbaka med lite bevis?

Så varför skaffar du inte lite bevis?

Deltagare:      Okej.

Du skaffar bevis genom att välja din avsikt innan du går och lägger dig, om att ge dig själv lite bevis för hela processen. Och se vad som händer. Men många av er har redan haft upplevelsen där ni träffar någon som ni känner att ni redan har träffat, när ni definitivt inte har gjort det. Men, det har ni definitivt gjort, för ni har träffat dem i sovstadiet. Så många av er tänker i ert vakenstadium: ”Åh, jag måste gå hit”, och så går ni dit och plötsligt träffar ni någon som ni tycker att ni känner men det gör ni inte. Hur gick allt det till? Det hände genom att vi stämde träff i sovstadiet. Och mycket av ert liv bestäms i själva verket av beslut som ni fattar i sovstadiet. [00:39:55.00]

Det är möjligt att vara otrogen och utföra andra kärlekslösa handlingar i sovstadiet

Deltagare:      Så vi kommer förmodat att följa våra önskningar när vi är i sovstadiet så vi kan träffa någon som vi kanske är intresserade av att träffa?

Ja. Många av er är otrogna i sovstadiet. Jag menar allvar.

Deltagare:      Jag undrade över det. (Skratt)

Det är själstillståndet som gör det möjligt för er att göra sådana saker. Så om ni inte är lyckliga i ert äktenskap på Jorden och ni har träffat er själsfrände i sovstadiet och sedan har ni inte tagit itu med känslan av moral, så kommer ni vara väldigt frestade att träffa dem i sovstadiet och bara hoppas att ni kommer ihåg det. (Skratt) Och ibland gör ni det, eller hur? Som att ibland har ni drömmar som ni känner att de är på riktigt. Ni har haft en minnesvärd sexuell upplevelse eller vad det kan vara. Och många av dem är upplevelser i andevärlden. Många gånger vill vi inte komma ihåg dem i vakenstadiet, och det är därför vi inte kommer ihåg så mycket av våra upplevelser i sovstadiet. [00:41:00.00]

Sanningen är att ni har precis samma kapacitet att göra gott eller ont i sovstadiet som ni har i vakenstadiet, beroende på ert själstillstånd. Så många av oss ställer till med lika mycket problem i sovstadiet för andra som vi gör i vakenstadiet. Många av oss gör det, och allt det handlar om hur vi mår i slutänden.

Ett exempel med en kvinna som vaknar trött varje morgon

Så många gånger när vi kommer tillbaka till Jorden så är orsaken till att vi känner oss väldigt trötta att vi njuter lite mer av upplevelsen i andestadiet än vad vi vanligen gör, och det som händer på Jorden är inte vad vi skulle vilja göra. Men vi är inte redo att konfrontera rädslorna vi har över att förändra vårt liv. Så det som händer när det inträffar är att vi kommer tillbaka till vår kropp och plötsligt så känner vi oss överväldigade av alla rädslorna för det vi inte konfronterar i vårt eget liv just nu, och då känner vi oss utmattade när vi går upp ur sängen. Sanningen är att när ni kopplar ihop era upplevelser i sovstadiet med era upplevelser i vakenstadiet på så vis att ni önskar göra samma saker i båda upplevelserna och ni hedrar era önskningar och passioner i båda upplevelserna, så kommer ni känna en glädje över att komma tillbaka till er kropp, snarare än en utmattning. Och självklart, när ni tar itu med era känslor som får er att känna er trötta över ert vakenstadium, så kommer ni förstås inte vara trötta i vakenstadiet.

Så för stunden är en av mina känslor att jag och Maria fortfarande inte är nära varandra så som vi brukade vara. Känslorna jag har är att i vårt förenade själstillstånd och i sovstadiet så är vi nästan tillbaka i ett förenat tillstånd. I vakenstadiet är vi fortfarande som två separerade poler, så varje gång jag vaknar upp på morgonen så är det första som slår mig känslan av att vara långt, långt bort från Maria. Det är den första känslan, så om ni bara tillåter er att sörja över det, som att ni känner igenom det precis då i det läget. [00:43:16.00]

Vart människor tar vägen under sovstadiet i andevärlden

Deltagare: Om vi har gjort hemska saker på Jorden, upplever vi då sovstadiet i helvetena? [00:43:39.00]

Javisst. Inte lika mycket, dock. Det finns ett område, vi kan kalla det för ett skymningsområde, antar jag, ibland kallar vi det skymningszonen på Jorden. Det finns ett område i andevärlden dit vi går i sovstadiet, och vi är i ett Jord-baserat tillstånd, så vi är inte medvetna om vilket vårt verkliga tillstånd är ens i det tillståndet.

Det finns en del riktigt bra exempel på det i boken: ”The Life Elysian”, och boken ”Through the Mists”, där bokens författare som är i andevärlden träffar sin pappa i sovstadiet. Och mitt förslag är att läsa igenom dem ordentligt, för de förklarar mycket om sovstadiet – och hans pappa hade lite mer andlig medvetenhet i sovstadiet än vad han hade i vakenstadiet, eftersom han uppenbarligen är medveten om många saker som han inte var medveten om när han var på Jorden. En sak som ni är medvetna om är att ni inte kan dö, så i sovstadiet har ni mindre rädslor över döden än vad ni har i vakenstadiet vanligen, eftersom ni kan se i sovstadiet att ni inte kan dö, så de har många olika känslor.

Så vanligen är en persons tillstånd i sovstadiet lite bättre än tillståndet i vakenstadiet, för det första, och för det andra så finns det ett område i andevärlden – Aphraar berättar om det i de böckerna jag nämnde att det är som att sovstadiet i någon mån är en del av alla sfärerna, men folk i sovstadiet kan inte besöka de sfärerna, men folket i de sfärerna kan besöka sovstadiet. Så i sovstadiet kan ni besöka en väldigt, väldigt ljus person, en väldigt kärleksfull person, eller så kan ni också träffa en väldigt helvetisk person, en väldigt mörk, elak person också. Så det beror bara väldigt mycket på vilka attraktioner ni har på vart ni tar vägen. En del personers attraktioner är väldigt annorlunda i deras själ jämfört med deras sinnen. Så det finns många religiösa människor som aldrig skulle dras till något som, säg en bordell, på Jorden, men i sovstadiet dras de till de sakerna på grund av sina känslor. Så många gånger händer det också i själva verket. Så vår upplevelse i sovstadiet är inte riktigt densamma som vår Jord-baserade upplevelse, på grund av vad vi tillåter oss att göra och även vilken medvetenhet och kunskap vi har i det stadiet, jämfört med medvetenheten och kunskapen vi har i vakenstadiet. [00:46:24.00]

Att komma ihåg upplevelser i sovstadiet efter att vi har gått över

Deltagare:      Och med minnena som jag har nu från sovstadiet, om jag går över nu, kommer jag då inte längre till de platserna där jag brukar vara? [00:46:42.00]

Nej, det som händer med dina minnen är väldigt mycket som jag har beskrivit det ur ett emotionellt perspektiv. När du har en emotionell önskan om att komma ihåg saker så kommer du minnas saker när du går över. Så det betyder att om du har en önskan när du går över, eller om du inte ens har en medvetenhet om att något har hänt dig i sovstadiet som jag pratar om, så kommer det inträffa en rad händelser som leder fram till en punkt där du börjar minnas.

Det här beskrivs också i boken Through the Mists om ni vill läsa den boken. Aphraar går igenom den rad av händelser som ledde honom till olika minnen, vilka så småningom ledde honom till hans mor. Han trodde att han inte var med sin mor, hans mor hade dött 40 år tidigare tror jag det var, vid hans födelse, och han trodde att han aldrig hade träffat henne. Men i samma stund som han träffade henne dök alla minnen från hans upplevelser i sovstadiet upp, alla de gånger han tillbringat med henne i sovstadiet, och till och med vilket namn hon hade i sovstadiet, och hans namn, så de visste allting automatiskt.

Så sanningen är att när ni går över till andelivet så kommer ni så småningom till en punkt där ni får kontakt med ett minne. Det här händer redan er allihop i en lite mindre omfattning på Jorden. Så om ni tar er till er födelseplats, där ni kanske har tillbringat era första 10 år i livet, till exempel, så kommer en lång serie med minnen som ni aldrig kunnat komma ihåg innan ni åkte till den platsen komma upp. Det är därför det är väldigt, väldigt kraftfullt på vägen med Guds kärlek att besöka platser där du varit, eftersom de är ingångsportar till dina minnen vilket gör att du kan bearbeta känslor. Så om ni exempelvis har levt under en väldigt traumatisk tid i England, som för 34, 40 eller 50 år sedan precis efter kriget, och ni växte upp i en viss typ av miljö, och ni ännu inte har fått kontakt med de känslorna och inte ens kan minnas händelserna, så är mitt förslag att ni åker tillbaka till England om ni har råd att göra det, och besöker de platserna och känner, för det kommer finnas kontaktpunkter där. [00:49:01.00]

Och det är det här som händer i andevärlden när ni går över. Fler och fler kontaktpunkter dyker upp och för en del personer så sker det väldigt snabbt, men för en del personer så sker det under tusentals år, på grund av mörkret i deras eget tillstånd. Ju ljusare ditt tillstånd är desto snabbare händer det. Ju mer kunskap du har om det desto snabbare händer det. Så för Aphraar hände det under de första veckorna efter hans övergång. Genom sin önskan gjorde han många olika saker och leddes hem till sin mamma. Och när han träffade sin mamma så kom alla de andra sakerna tillbaka till honom därigenom, och det hände redan under de första veckorna efter hans bortgång. Men det händer inte på det viset för alla.

Att bearbeta känslor i vaken- och sovstadierna

Deltagare: Ganska regelbundet går jag igenom lite grejer i vakenstadiet, och jag känner mig inte mycket bättre och sedan vaknar jag upp morgonen efter och mår mycket bättre. Betyder det att vi har gjort saker i sovstadiet eller tar det bara ett tag för din kropp att…?

Javisst, det som händer är att en del känslor i vakenstadiet stoppar dig från att ta itu med känslor i sovstadiet, och när du frigör en känsla i vakenstadiet så öppnar det upp en serie av minnen för dig. Sedan börjar du bearbeta de känslorna i sovstadiet, vanligen, och du kan vakna upp och må riktigt bra efter det, och sedan exponerar det vanligen en massa saker även i vakenstadiet. Så det kommer vara en cykel som pågår.

Många av era oläkta känslor hör ihop med sovstadiet, och det ni har observerat i sovstadiet. Så, jag har exempelvis sagt det här flera gånger förut, att om ni har sett er partner vara otrogen i sovstadiet så blir det en av känslorna där, när ni börjar gå vägen med Guds kärlek; ni kommer arbeta er igenom det i sovstadiet, och så småningom kommer det en medvetenhet till er i vakenstadiet, om det inte redan har gjort det. [00:51:14.00]

Andeguider väcker oss ofta mitt i natten

Deltagare: Det andra som händer mig hela tiden är att klockan 2 eller 3 eller 4 på morgonen så tänker jag väldigt klart. Det är som att jag bara vaknar och allting är väldigt uppenbart.

Javisst, många människor väcks av sina andeguider, vanligen mellan klockan 2 och 4.

Deltagare: Javisst, det är så det känns, ja.

Många av er är med om detta. Det är den stunden då ni har som mest förmåga att ta emot intryck som gäller ert emotionella tillstånd och känslor ni trycker undan. Så eftersom ni är som mest avslappnade, ni har gått igenom lite REM-sömn och nu är ni vanligen i djupsömnen och under den fasen, om andemänniskor väcker er i den fasen, så har andemänniskor med Guds kärlek förmågan att förse er med mycket som handlar om era känslomässiga skador och tillstånd, men även kommunicera med er bättre och då gör de ofta det under de timmarna. [00:52:11.00]

Deltagare: Rörande detta, är det därför vi ofta har de livligaste drömmarna efter den tidpunkten? Jag vaknar ofta upp mellan de tidpunkterna och sedan slumrar jag till igen, och det är förmodligen då jag har de livligaste drömmarna.

Många av er väljer redan er själs avsikt att få drömmar som visar er vad ni inte tar itu med i vakenstadiet. Och ja, efter den tidpunkten så kan de vanligen väcka er, ni somnar, sedan väcker de er och håller er i den fasen där ni kan drömma och när ni drömmer så exponerar det, om ni tillåter det, sakerna som ni inte tar itu med i vakenstadiet. Så det är ett väldigt kraftfullt sätt att arbeta sig igenom hela grupper med känslor som ni förnekar i vakenstadiet.

Ett exempel med en kvinna som kommunicerar med sin expartner i sovstadiet

Deltagare:   Jag hade den här upplevelsen för några år sedan då jag skiljdes från någon, och jag uttryckte aldrig en del saker till dem och det blev bara som en enorm önskan inom mig att säga de sakerna till dem; det var snälla saker. Och så var det under ganska lång tid, och sedan hade jag en dröm och vi träffades, jag sade allting jag hade att säga, och tackade honom och allting, och det var det. Jag kände aldrig den önskan igen. Den bara försvann. Det var väldigt levande och väldigt fint.

Javisst. Det som hände där är att du träffade dem i sovstadiet, sade det du ville säga, nu känner du dig tillfreds, det fanns inget längre någon drivkraft att göra det i vakenstadiet. Mina känslor är samtidigt att du skulle kunna tillåta dig att ta itu med orsakerna till varför du inte gjorde det i vakenstadiet. [00:53:52.00]

Deltagare: Jag hade ingen kontakt med honom. Jag visste inte var han fanns eller någonting.

Du visste inte var de var.

Deltagare: Javisst.

Japp, så det attraherar ofta saker i sovstadiet.

Frågor från andemänniskor om vart vi tar vägen under nära döden-upplevelser respektive när vi går över

Deltagare: Det finns mängder av andemänniskor här som influerar den här frågan. När vi har nära döden-upplevelser så kommer många till en fantastisk, kärleksfull plats. Så det finns en grupp andemänniskor i närheten som är väldigt förvirrade, som har gjort det, som nu är väldigt förvirrade över var de är nu.

Det är en väldigt bra fråga och det är viktigt att jag besvarar det här även för andemänniskornas skull. När du har en nära döden-upplevelse så lämnar du kroppen och vanligen, eftersom det är en stund då du potentiellt går över, så är det många höga andemänniskor som omger dig i just det tillståndet. Och när jag säger många, så kan det finnas andemänniskor ända från 2:a sfären till de himmelska sfärerna som omger dig, men ofta är många himmelska andemänniskor involverade i processen när någon går över. Och det de gör är att de omger dig i det här lite förändrade tillståndet, där de kan vårda dig igenom dödsprocessen, kan vi kalla det.

Många kommer sedan tillbaka till sin kropp på Jorden, och förmodar att det här visar deras verkliga tillstånd, vilket inte är något giltigt antagande. Därför att i det läget så har du bokstavligen haft tiotals, om inte fler, människor som omger dig, skyddar dig medan du går över. Skälet till att detta görs, och det är en kärleksfull sak som görs, är att varje gång en person går över så omges de av andemänniskor som bistår dem genom övergångsprocessen från deras Jordeliv till andelivet.

Övergångsprocessen går ofta igenom en mellanfas, som vi ska prata om under de kommande samtalen. Ni kan föreställa er att mellanfasen är som ett sjukhus nästan, som ligger på rätt så vackra platser, en ganska fin plats, finare än Jorden. Det är den översta delen av den 1:a sfären, som är finare än Jorden, ett slags förstklassigt paradistillstånd. Och sedan, på grund av känslorna av eufori som personen som ska gå över har, så antar de att det är en återspegling av deras eget tillstånd. Men det är det inte. Det är en tillfällig plats som sker för varenda person där det är möjligt att ske, och det finns tillfällen då det inte är det, där andemänniskor bistår dem i övergångsprocessen mellan döden från Jorden och livet i andevärlden. [00:56:42.00]

Så vi kan inte anta det bara för att vi har haft en härlig upplevelse i vår nära döden-upplevelse att vårt faktiska tillstånd för oss eller attraherar oss till samma plats när vi faktiskt går över. Det är många andemänniskor som har haft en nära döden-upplevelse på Jorden, och sedan gör de antagandet att de går över till samma plats där de haft de upplevelserna, och det är en felaktig representation av det som verkligen händer dem. Det som händer när de går över, som vi kommer förklara om en minut om vi kommer dit idag, är att deras själstillstånd attraherar dem till deras verkliga plats efter en övergångsperiod.

Att känna igen själstillståndet genom andekroppens tillstånd

Så låt mig fråga andemänniskorna, Brian, om du kan besvara de här frågorna, upplevde de allihop en övergångsperiod där de under några dagar kände att de var på en okej plats, som ett slags sjukhus? Eller kom de omedelbart till en mörkare plats som deras själ drogs till? [00:57:47.00]

Deltagare:      De flesta av dem hade den sorts upplevelse du beskrev, vackra trädgårdar, till och med snälla människor, allt är mycket ljusare. Allt är till och med mycket mer medkännande.

Precis, och när de sedan började se sitt tillstånd i spegeln, vad hände då?

Participant:    Skrämdes. Åh hjälp. Chockerande.

Javisst. Så vad hände?

Deltagare:      Väldigt skrämmande faktiskt.

Så föreställ dig att du inte är medveten om det, men du är i själva verket deformerad. Som att hela din kropp, ditt ansikte, allting ser deformerat ut, vilket är en spegling av ditt själstillstånd; beroende på hur deras tillstånd är, men för de flesta personer så är deras kropp ganska så deformerad när de går över. För de flesta så ser deras andekropp äldre ut än 100 år gammal eller ännu värre än så när de går över. Och när jag säger ”de flesta”, så menar jag att 99,9 % av befolkningen går över i det tillståndet.

Så föreställ dig att du välkomnas till en plats med trevliga omgivningar, det finns inga speglar någonstans, och du är omgiven av snälla, vackra ansikten, och alla verkar vara kärleksfulla mot dig, de är verkligen medkännande och snälla och förstående, det är de personer som bistår dig under övergångsprocessen och de är i ett bra tillstånd. Och sedan emellanåt, eller i själva verket ganska ofta, så ser du en person som ser väldigt ful ut och du kanske frågar personen som är med dig: ”Åh, varför ser de ut så där?” och personen som är med dig säger: ”Det beror på deras tillstånd och vad de gjorde på Jorden”. Och du säger: ”Jag är glad att inte jag är i det tillståndet.” Sedan efter ett tag så inser du att du kanske i själva verket är i det tillståndet, eftersom en del av de personerna tittar konstigt på dig. [00:59:42.00]

Deltagare:      En del av andemänniskorna nickar just nu.

Javisst. Så kanske en del av de personerna tittar konstigt på dig, och sedan får du en önskan om att titta på ditt eget tillstånd. Och när du tittar på ditt eget tillstånd, det är då du får chocken. Men det är också i den stunden du inte längre stannar kvar på platsen där du har välkomnats i andevärlden. Och det som händer nu är att du genom din själ automatiskt attraheras till platsen som matchar ditt själstillstånd. Så platsen du dras till i andevärlden kommer nu att matcha ditt eget utseende. Så om du ser 200 år gammal ut och huden faller av ditt skelett…

Deltagare:      (Skrattar).

Nej, det är inte roligt, för många av de här andemänniskorna har haft den upplevelsen, så vi behöver låta bli att skratta åt dem.

Deltagare: Det är inte roligt.

Javisst. Många av de här andemänniskorna har sett sitt kött falla av skelettet, i andestadiet menar jag, deras andekropps kött, kan vi kalla det, faller av skelettet och hålor för ögonen som de knappt kan se ifrån. Det är hemskt. Det är som att de är flera hundra år gamla men fortfarande lever, och när de väl såg det tillståndet så kom de till samma plats i andevärlden där alla andra är i samma tillstånd. Om ni kan föreställa er chocken från detta så kan ni få någon slags föreställning om hur de flesta chockas när de går över. Hur mår de, Brian? [01:01:08.00]

Deltagare: Ja, det är en liten grupp bland dem som gråter just nu, och de är tacksamma över att få höra historien.

Ja. Det jag skulle vilja säga till dem är att de inte behöver stanna kvar i det tillståndet.

Deltagare: Javisst, den lilla gruppen har förstått det. Det finns i deras själar nu.

Toppen. Så deras tillstånd är bara en återspegling av känslorna och deras föreställningar och deras önskningar och passioner som inte är i harmoni med kärleken, och de kan förändra de sakerna. De kommer få massor av hjälp att förändras, när de vill ha den hjälpen. Överallt i andevärlden finns det bokstavligen tusentals människor som vill ha hjälp. Så det finns många ljusa andemänniskor runtom dem som vill hjälpa dem, men sorgeprocessen är en del av förändringen.

Deltagare: Javisst, de gråter.

Javisst. Du vet den känslan, Brian, som du fick av chocken. Det skulle vara väldigt bra om du skrev ner något om det, för de flesta på Jorden har ingen aning om hur i hur hög grad de kommer få en chock.

Deltagare: Den chocken just nu, javisst. Okej.

Och sanningen är att om vi visste hur mycket vi kommer få en chock, så skulle de flesta av oss hellre vilja ha den förändringen nu än senare, så ser sanningen ut. Många av er går igenom era egna chocker nu, över hur ert verkliga tillstånd är jämfört med vad ni trodde att det var. Föreställ er nu att gå över utan den kunskapen. Föreställ er att ni går över med känslan av att ni kommer få det bra. Din kropp ser bra ut, du har varit en vecka eller två i en härlig upplevelse i sovstadiet som ser ut att vara densamma som i din nära-döden-upplevelse om du har haft en, och sedan så börjar plötsligt saker förändras när du ser dig själv. [01:02:59.00]

Har de några fler frågor, Brian? De gråter rätt så mycket.

Deltagare: Javisst, men de känner också att de kan hjälpa en del av de andra nu också. [01:03:10.00]

Javisst, lösningen är att vi alla inser att vårt tillstånd inte är som vi bedömer att det är, utan snarare dömer Guds lagar vårt tillstånd och Guds lagar förändras inte. Och det är något vi verkligen behöver ha i åtanke. Här nere på Jorden kan ni förfalska saker rätt så mycket. Se på vad vi gör. Om du är en kvinna så kanske du tar på dig en snygg och fin klänning, och sminkar dig lite grann. Nu ser du ganska annorlunda ut jämfört med hur du såg ut för 10 minuter sedan, och det är ett sätt att förfalska oss själva. Men det finns ett annat sätt som vi använder ganska ofta, och det är att vi har en del väldigt mörka önskningar och känslor i vår själ som vi vägrar kännas vid i vårt vakenstadium. Och föreställ dig att stå ansikte mot ansikte med hur de har skadat din kropp i sovstadiet strax efter att du har gått över. Föreställ dig den processen; det är en väldigt konfronterande process.

Ett exempel med en kvinna som upplever skam i närheten av A.J.

Deltagare: Alltid när jag kommer hit så känner jag mig väldigt blyg inför att ens ha kontakt med dig, ögonkontakt eller att säga hej eller något, för jag känner det som att du ser något väldigt fult – alla mina känslor som du ser – och jag känner mig så obekväm eftersom jag vet att allt det är där.

Ja, det obehaget är en återspegling av känslorna du behöver läka. Jag håller med. Sanningen är; ja, det är sant. En person som befinner sig i ett tillstånd med mer kärlek kan se en person som inte är i harmoni med det tillståndet. Och du kommer kunna se det i andra också när du utvecklas i kärlek. Men en person i det tillståndet av kärlek dömer inte detta. Och det är därför som så många av er känner er fria i att dela med er av era livshistorier och ert tillstånd med mig, eftersom ni kan känna att jag inte dömer tillståndet eller historien.

Och det är samma sak i andevärlden. Orsaken till att de här personerna blev lite chockade över vart de hamnade så småningom när de gick över, var för att de först var på en mottagningsplats där alla behandlade dem vänligt eftersom alla där var kärleksfulla, och eftersom alla var kärleksfulla så kan alla behandla dem vänligt och de kände att det inte fanns något dömande. De kände inget dömande från dem och det var bara när de verkligen ville se sitt eget tillstånd som de genast drogs till den plats där de hörde hemma. [01:05:49.00]

Deltagare:      Så när du står där så lär du ha en väldigt ful utsikt.

Jag har inte det dömandet.

Deltagare:      Har du inte det? (Skrattar)

För jag känner inte att ni är fula.

Deltagare:      Jag förstår.

Förstår du?

Deltagare: Nej.

Ja, hur skulle jag kunna känna att ni är fula när jag också kan se er rena själ och hur den känns för mig och er potential? Och hur kan jag känna att ni är fula när jag vet alla känslorna ni har inom er, varav de flesta har orsakats av andra personer och era val som inte var i harmoni med kärleken som också har orsakats av andra människors inflytanden. Förstår du? Jag känner mig inte alls dömande över det. Och hur skulle jag kunna känna mig dömande när jag själv har varit i ert tillstånd? Som jag sade till er, innan jag påbörjade det här, i det här livet, så har jag varit i helvetena och det tillståndet. Om jag hade gått över i det läget så skulle jag också ha gått över till en ganska mörk plats och varit ganska ful, så hur kan jag döma en annan person för att de är i det tillståndet då? [01:06:59.00]

Att bistå andemänniskor i ett mörkt tillstånd

Deltagare:      Bara vad gäller andemänniskor, om vi skulle läsa Padgett Messages eller om vi läste väldigt vackra texter av den sorten på kvällen, läser de det också då? Eller skulle det vara till hjälp om vi läste högt för dem?

Javisst, många andemänniskor läser tillsammans med er. Allt ni behöver göra är att bjuda in dem att läsa med er. Problemet som många av dem har är att eftersom de inte är på en plats som är som den har beskrivits, så behöver de hjälp med att göra övergången från var de befinner sig till det som beskrivs, och det räcker inte att bara säga till en person att: ”Gå mot ljuset”, som många new age-människor säger.

Ni kommer märka att, om ni lyssnar på inspelningarna som jag har lagt ut på internet där jag har pratat genom medier till andemänniskor, så försöker jag alltid få kontakt med deras känslomässiga tillstånd och vad som pågår med dem känslomässigt, och varför de är i det specifika tillståndet de är i. Och jag försöker alltid lämna dem med lite positiva saker som handlar om vad de kan göra åt det tillståndet. Så det jag försöker göra är att hjälpa dem att göra övergången mellan var de befinner sig nu och var de skulle kunna vara om de önskade det. Många av dem har inte ens önskan att vara där och det jag försöker göra då är att jag försöker hjälpa dem, att uppmuntra dem att ha en önskan om att vara där. [01:08:34.00]

Det här är problemet med en stor del av medialiteten på Jorden. Mycket av medialiteten på Jorden är så självfokuserad att vi ber andemänniskor ge oss information, och många av andemänniskorna som försöker ge oss information är i själva verket i ett värre tillstånd, eller lika dåligt tillstånd som vi själva, så det är egentligen meningslöst att försöka få information från dem. Och när du vet en sanning om något i andevärlden som du tror bestämt på, så kan du ha en kraftfull inverkan på deras liv och hur de kan utvecklas och sedan kan de bistå dig i den utvecklingen. Så mina känslor är, försök att känna var de befinner sig nu och hjälp dem att komma till platsen där de åtminstone vill försöka komma till ett bättre tillstånd, hur deras tillstånd än är.

Ibland omges en del av er av andemänniskor, genom attraktionslagen. Låt oss säga att du har misshandlats sexuellt som barn och du är ett medium; en del av er omges av män som har misshandlat kvinnor på Jorden. Det kärleksfulla att göra skulle vara att hjälpa de männen, och det är en del av vår egen process med att arbeta oss igenom våra känslor;

att hjälpa de männen att komma till ett bättre tillstånd i andevärlden. För i stunden så hjälper de andra män att misshandla fler barn, och om vi kan hjälpa dem att komma ut ur det tillståndet och in i det nya tillståndet så lättar vi plötsligt på trycket för mängder och åter mängder av barn på Jorden just nu genom hur vi agerar med de andemänniskorna. Så det är väldigt viktigt att fokusera på hur ni kan bistå de här andemänniskorna när ni känner dem i närheten. Och det finns massor ni kan göra. Mycket mer kan göras än det som görs just nu. [01:10:13.00]

Deltagare: Om vi bildade grupper med syftet att göra det?

Absolut, det är en underbar sak att göra. Jag vet att med Padgett så fokuserade vi på Padgett i att försöka ge världen sanningen. Men vi hade en stor önskan om att hjälpa andemänniskor, och vi föreslog för honom att han fokuserade en gång i veckan på att hjälpa andemänniskor som var mörka andemänniskor, och det gjorde han, och många av de dokumenterade meddelandena i Padgett Messages är meddelanden från andemänniskorna som han hjälpte under den tiden.

Det är en underbar sak som ni kan göra, och ärligt talat så är det ofta mer belönande än att hjälpa en person på Jorden. Orsaken till det är att många andemänniskor har en önskan om att utveckas när de väl kommer till er. Så det är mycket enklare att hjälpa en person som har en önskan om att utvecklas än det är att hjälpa en person som har ett väldigt stort motstånd. [01:11:02.00]

Så det är väldigt kraftfullt. Så jag föreslår att alla ni som är medier verkligen överväger att göra detta regelbundet. Problemet ni står inför är att inte fastna i det, för om ni fastnar i det så kommer ni inte utvecklas själva, och om ni inte utvecklas själva så kommer ni inte kunna hjälpa fler människor. Ni kommer att stanna kvar i ert eget tillstånd. Så fastna inte i det. Men låt det hända. Personligen älskar jag att göra det. Så fort jag erbjuds möjligheten från ett medium så tar jag genast emot den, vanligen.

Ett exempel med en kvinna som visar DVD:er med Guds sanning för sina bortgångna släktingar

Deltagare: Jag började titta på DVD:erna för ungefär 5 månader sedan, och i en av de första så minns jag att du föreslog att vi skulle låta våra släktingar som har gått över veta om det. Och det sammanföll med att jag hade tagit fram alla foton på föräldrar, morbröder, fastrar, morföräldrar och allt för att sätta upp dem på väggen. Så jag radade upp dem allihop i vårt vardagsrum och hade teven igång. Det kändes riktigt bra.

Toppen, ja.

Deltagare: Jag har inte gjort det varje gång, men tillräckligt för att få den kontakten och förklara för dem varför jag gjorde så. Jag sade bara: ”Ja, den kommer vara igång ett tag här.”

Javisst. En del av dem kommer att dras till situationen eftersom de redan känner sig redo att veta vad som har hänt. Andra dras inte dit så mycket. Det beror bara på deras personliga omständigheter och situation i andevärlden. Men ni kommer ofta bli överraskade över hur många som dras till er i det stadiet, eftersom många av dem kommer till andevärlden; de får en förfärlig chock och sedan undrar de varför det hände. Så att få lite förklaringar på varför det hände är något väldigt, väldigt bra. Jag känner till några som till och med har videorna igång och så bjuder de bara in de andra andemänniskorna att komma dit och sitta ner medan de själva gör något annat. Och det hjälper varenda en av de andemänniskorna som lyssnar på det. [01:13:12.00]

Deltagare: Jag kände mig inte särskilt investerad i om de var intresserade eller inte, jag lämnade de bara med det hela.

Toppen. Det är underbart. Och jag känner att ett antal av dina släktingar redan har gynnats av det.

Deltagare: Tack ska du ha. Jag är en i familjen som har stått närmare många av gamlingarna.

Javisst, och det är känslan av kärlek och respekt som du har för dem som drar dem till dig till att börja med.

Deltagare:      Jag vet inte hur de känner inför att jag kallar dem gamlingarna!

Tja, de är äldre än vad du är. (Skrattar)

Deltagare:      Tack så mycket.

Det här är ett ämne som verkar fascinera människor, eller hur, och jag fascineras ofta över hur fascinerade människor är över det, därför att för mig verkar det bara vara samma sak som att leva på Jorden. Men hur som helst, några fler frågor?

Vad händer med överskuggade människor när de dör

Deltagare:  Jag ville bara veta vad som händer med människor som är väldigt överskuggade på Jorden, som till exempel många med mental ohälsa till exempel. Och uppenbarligen är många normala människor överskuggade. Så vad händer med dem när de går över?

Det beror på lite grann, men vi kan beskriva en del scenarion med vad som händer. Vi kan säga att en person på Jorden har överskuggats, så mycket att de nästan har blivit den person som har överskuggat dem. Ja, så det som händer i samma stund som du går över är att kontakten bryts omedelbart mellan dig och personen som överskuggade dig. Eftersom personen som överskuggade dig i många fall är i ett ännu mörkare tillstånd än du själv, och därför så kommer ofta personen tillbaka till tiden då de först överskuggades, och då börjar förfärliga känslor av sorg komma upp över att ha förlorat en stor del av det egna livet, och ofta finns det mycket ledsenhet och sorg i dem över detta. [01:15:13.00]

Ett exempel på att ha schizofreni eller manisk depression

Om en person har varit, vi kan säga schizofren eller maniskt deprimerad, där de har haft en cykel där de varit överskuggade och har haft dippar, så är det i själva verket den låga perioden som deras liv kommer återspegla när de går över, vilket är skrämmande i sig, och vilket är orsaken till att de tillåter överskuggandet. Så de låga perioderna är så som personens verkliga tillstånd är, och de går ofta över i ett förfärligt deprimerat tillstånd, där de trycker undan enorma mängder raseri. Så det är vad som händer många som har manisk depression.

Med schizofreni är det lite annorlunda, eftersom du ofta har 5 eller 6 eller 10 eller 20 andemänniskor omkring dig, och de andemänniskorna får allihop en mindre inverkan på dig så snart du går över. Men när du sedan står öga mot öga med det faktum att det mesta av ditt liv inte var ditt eget, så kommer det finnas många känslor som hör samman med det.

Ett exempel på guruer som har överskuggats

Om du är överskuggad och vill ha det så, och många är i det tillståndet idag, där de har haft vad de kallar för en ”livsförändrade upplevelse”, där de nu har blivit en guru på ett ögonblick, så kommer andemänniskan som haft kontakten med dig att kopplas bort från dig. Men ofta är andemänniskan i ett högre tillstånd än du själv, så de kommer ofta försöka besöka dig, men eftersom du har trott att det var du själv så kommer du ofta inte känna igen dem. Så återigen återkommer det till vad som hände i de interaktioner då andemänniskor var involverade.

Men för nästan alla som har varit överskuggade i någon mån, så har de enorma känslor i samband med sin övergång som en följd av detta. Många på Jorden som är så kallade guruer och som gör alla möjliga underbara saker – och en del säger till och med att de är Gud – de gör healing och andra underbara saker; när de sedan går över så blir de gruvligt besvikna. Och många medier förresten, som är medier på ett new age-aktigt vis, blir gruvligt besvikna över sin egen bortgång, eftersom de tror att deras eget tillstånd är mycket bättre än vad det i själva verket är. Och de tror på sina egna föreställningar om andevärlden, vilka ofta har kommit från andemänniskor i 1:a sfären, och de har ofta djupgående fel i sina föreställningar om andevärlden, och de får också ofta en hemsk chock. [01:17:51.00]

Jag kan inte ge ett definitivt svar på alla slags övergångar, men det ger en liten överblick över vad som händer i olika fall. Allt beror på personens önskningar och när vi är överskuggade så är vår önskan en del av det, varenda gång. Och de känslorna, eftersom de inte får hjälp längre genom beroendet, exponeras ofta väldigt snabbt efter vår bortgång. Vad det betyder är att våra egna känslor i slutänden avgör inte bara själva bortgången, utan även separationen från den involverade andemänniskan; och dessutom är våra egna känslor förstorade, eftersom vårt beroende fick hjälp av andemänniskan som fäste sig mot oss, och nu när den tillfästningen har upphört så uppstår en hemsk känsla inom oss av hur beroendet inte tillgodoses. Och människor går igenom hemska känslor emotionellt när de upplever hur kontakten bryts. Det är ganska svårt.

Ni kan förstå varför många är rädda för att dö, för i verkligheten så har de mycket att vara rädda för, på sitt sätt. Inte för att rädslan är verklig, utan för att många väldigt smärtsamma upplevelser väntar dem när de går över. Och det är det som människor kallar för helvetet; det finns en orsak till att religionerna tror på ett helvete, och det är för att det finns helvetiska tillstånd i andevärlden där de flesta på Jorden går över, och olyckligtvis behöver jobba sig igenom. En del av dem arbetar sig igenom det väldigt snabbt, andra ägnar många tusen år åt det och en del har till och med tillbringat tiotusentals år i helvetena, om ni kan föreställa er det. Det är svårt att föreställa sig. [01:19:42.00]

Ett exempel på en dam som är rasande på sin far

Deltagare: Jag har försökt bearbeta mina känslor mot min far. De växlar mellan raseri och en neutral inställning, som …

Raseri och väldigt, väldigt stort raseri?

Deltagare:  Javisst, och sedan går jag in i en avtrubbning som i att: ”Nej, så kan det inte vara.” Så det är ett förnekande som jag är medveten om, men det beror på att jag bara fortsätter arbeta på det. Så min fråga är om jag kan göra saker i sovstadiet som är både negativa och positiva, för jag kommer inte igenom mina känslor mot min far och jag är arg, och jag är i ett förnekande, så när jag går in i sovstadiet, går jag då till honom utan att veta om det i vakenstadiet och ger honom ett helvete? Gör jag det?

Ja, du gör det redan i vakenstadiet så det är högst sannolikt att du gör det i sovstadiet. (Skratt) För när du säger att du är rasande på honom i vakenstadiet så ger du honom ett helvete, som vi brukar kalla det, i det tillståndet.

Du förstår, det spelar ingen roll om du är på Jorden eller i sovstadiet, det som händer är att varje gång du interagerar med honom för närvarande så känner han raseri från din själ. Bara raseri. Han vill försvara sig mot det för närvarande, så han blir bara rasande tillbaka. Det hjälper egentligen inte någon av er att göra något åt det, men det är så han känner. Han vill vara rasande på dig och du vill vara rasande på honom, men inget förändras egentligen i det stadiet och ja, det är högst sannolikt att du gör det i sovstadiet, eftersom du gör det i vakenstadiet. Så mitt förslag är att gå vidare in i sorgen som hör samman med pappa och rädslan som hör samman med pappan snarare än raseriet. [01:21:50.00]

Deltagare:      Ja, jag har försökt komma till sorgen.

Jag vet.

Deltagare:      Ibland kommer det dit och då kommer det ut.

Får jag föreslå, ändå, och det här gäller många av er som är rasande på andra personer; ni vill vara kvar i raseriet för i raseriet kan ni bestraffa dem, och ni vill bestraffa dem. Och i ert raseri kan ni skylla på dem, och ni vill skylla på dem. Och i ert raseri vill ni få dem att lida och ni kan få dem att lida, det är hela poängen. [01:22:25.00]

Raseri <—- Straffa, skylla på, lida

En kvinna som är rasande på sin far önskar straffa honom och skylla på honom, och önskar att han ska lida

Det vi behöver göra är att ge upp de önskningarna och när vi ger upp de önskningarna så ger vi upp raseriet. När vi ger upp raseriet så kan vi nu komma in i rädslan och sorgen som finns inom oss, och ironiskt nog så kommer det i själva verket påverka dem mer. Det är då de förmodligen kommer till någon slags ånger över vad de har gjort.

De kommer inte till ångerstadiet medan du är rasande på dem. Kommer du någonsin till ett ångerstadium när någon är rasande på dig? Vad gör du för det mesta när någon är rasande på dig? Du blir rasande tillbaka, ofta, eller hur? Så hur kan du förvänta dig att någon i ett mörkare tillstånd än du själv som har orsakat din smärta skulle göra något annat än att vara rasande tillbaka, förstår du? [01:23:14.00]

Så vad vi behöver göra istället är att frigöra oss från önskningarna. Var och en av önskningarna om att bestraffa, beskylla och orsaka lidande har en känsla som hör samman med dem. Så om jag vill bestraffa någon, varför vill jag göra det? Där finns en känsla. Vill jag lägga skulden på dem? Där i finns en känsla. Vill jag få dem att lida? Det finns en känsla inom mig kring det. Och jag behöver frigöra de känslorna och då kommer mitt raseri lösas upp.

Deltagare: Kan du bara ta en, vi kan säga ”bestraffa”, vilken känsla hör ihop med att bestraffa?

Ja, det är olika för alla, för det beror på vad personen har gjort mot dig varför du vill bestraffa dem. Så om den personen bara hade stulit ditt hus så hade du kanske velat göra något helt annat mot dem jämfört med om de hade misshandlat dig sexuellt som barn. Förstår du skillnaden?

Deltagare: Jag förstår.

Så min önskan att bestraffa dem kommer bygga på olika känslor baserat på vad de personligen har gjort mot mig. Förstår du?

Deltagare: Ja, men hur kommer jag förbi det, för när jag verkligen gör saker för att försöka bearbeta det, så kommer jag bara tillbaka och upprepar samma sak där jag försöker komma ut ur det.

Så allt du behöver göra är att känna vad den personen gjorde mot dig. Men känn det inom dig nu, istället för som ett raseri. Så känn det med andra ord som en sorg eller en skräck istället för som ett raseri. [01:24:38.00]

Deltagare: Javisst, jag ska försöka göra det.

Nej, nej, nej. Jag säger att om du behöver försöka göra det, så behöver du fokusera på känslorna av att vilja bestraffa, beskylla eller få någon att lida, för när de känslorna väl är upplösta så kommer du inte behöva försöka göra det. Det kommer hända automatiskt. Det är som att medan jag håller kvar i önskan om att bestraffa någon, vill jag då ge upp mitt raseri? Nej. Medan jag håller kvar i önskan om att beskylla någon, vill jag då ge upp mitt raseri? Nej. Medan jag håller kvar i önskan om att få dem att lida, vill jag då ge upp min sorg? Nej. För om jag ger upp min sorg så kommer jag inte känna att jag vill att de ska lida mer, och jag känner att de förtjänar att lida för det de har gjort och jag känner att de borde lida. Så vi behöver ge upp de här känslorna, och sedan kommer raseriet lösa upp sig, och då kommer vi ironiskt nog till vår egen sorg, vilket är vad vi behöver göra för att läka oss själva.

Ett exempel med en kvinna som träffar sin far som har gått bort, i sovstadiet

Deltagare: När någon går över till andevärlden eller jag, i det här fallet, går över till andevärlden, kommer jag då träffa, i det här fallet, min far som jag aldrig har känt och även min mor? Min far träffade mig aldrig efter min födelse.

Får jag föreslå för dig, din far har redan gått över, eller hur?

Deltagare:      Jag vet inte.

Jag känner att han har gjort det.

Deltagare:      Javisst, jag känner också det, men jag vet inte.

Får jag föreslå för dig att du har träffat honom ända sedan han gick över, i sovstadiet? Och det som kommer till dig är en erinring om de händelserna. [01:26:18.00]

Deltagare: Tack, javisst, för jag känner kanske att, min mor gick över när jag var 11 veckor, och kanske när han gick över, så pekade hon ut mig för honom så att han är medveten om…

Sluta prata.

Deltagare:      Ursäkta?

Sluta prata. Känn dina känslor.

Deltagare:      Javisst, jag är…

Du skulle just känna något! Det var precis där. Jag ville bara säga till dig att det din far gjorde då var att bekräfta för dig att han verkligen pratar med dig när du sover och du tillåter inte dig själv att sörja det här nu. Bara tillåt dig att sörja det här. Är det inte underbart? Är det inte underbart att han gör det?

Deltagare: Tack ska du ha. (I tårar)

Så tillåt dig att känna det. Det går bra att känna det.

Deltagare: Ledsenhet, är inte det sorg?

Javisst, jag kallar det sorg för ofta så känner vi att sorg är mer djupgående än ledsenhet. Som om du föreställer dig en stund, många säger: ”Åh, jag känner mig ledsen”, och de gråter inte alls. Så det jag säger är att när du verkligen känner dig ledsen så kommer du sörja precis som en person som sörjer en älskad som har dött ofta sörjer. Så du kommer att jämra dig när du sörjer. Och jag använder ofta ordet ”sorg” för att indikera skillnaden i emotionell intensitet av det vi behöver känna, men ja, jag tror att det är ledsenhet. Det är samma känsla. [01:27:44.00]

Att se andra människors tillstånd i själen och andekroppen

Deltagare: Jag undrade bara, när du pratade förut om att vara som i ett tillstånd där du verkligen kan se människor och deras själstillstånd. Vad ser du? Är det som färger eller är det vår andekropp eller andemänniskor som fäster sig mot oss? Vad ser du?

Nej, i mitt fall just nu så är det bara att jag känner er, men jag ser på det som att jag ser er. Det är väldigt svårt att förklara för de flesta. Men bilden av ditt ansikte i sovstadiet kommer för mig efter att jag har känt av dig. Förstår du?

Deltagare: Nej.

Okej. Vi har en del personer som bor hos oss just nu som arbetar lite utanför huset eftersom vi aldrig är där tillräckligt länge för att få gjort sådant. (Skrattar) Och damen som är där, hennes namn är Katrina, har precis börjat utveckla förmågan att se människors andekroppar. Så det hon gör är att hon sätter personen framför sig och tittar på dem, och så låter hon liksom blicken suddas ut från personen och så plötsligt hamnar deras andekropp i fokus, och sedan beskriver hon andekroppen som hon ser. Det är en helt annan process än det jag gör, men jag säger att ni kan göra detta. Varenda en här kan göra detta. [01:29:32.00]

Deltagare:      Så, du kan liksom bara stå där och så känner du vad vi alla projicerar mot dig?

Javisst.

Deltagare:      Är det bara det vi projicerar mot dig?

Nej.

Deltagare: Eller är det allting?

Javisst. Och allt ni projicerar mot andra personer, och även som en följd av det mycket av era minnen, orsakerna till att ni projicerar också. Så ofta när jag står framför en person, så kan jag känna alla minnen som finns i dem som har skapat tillståndet de befinner sig i.

Deltagare: Ja, tack så mycket.

Du är orolig nu.

Deltagare:  Ärligt talat så är det liksom därför jag ställde frågan, för jag är inte säker på hur jag ser ut, förmodar jag, eller vad du ser mig som. Jag antar att det är därifrån den kom.

Att se vårt eget själstillstånd

Det jag försöker göra under de här föreläsningarna är att hjälpa var och en att bli mer självreflekterande, för ju mer självreflekterande ni blir desto mindre kommer ni behöva att någon annan talar om för er vad som är fel eller rätt med er. Så en av de bästa gåvorna jag någonsin kan ge er är att stärka er i att se er själva som ni verkligen är. Och en del av det är att säga er sanningen om världen i andevärlden och hur olika känslor och olika moraliska val som vi gör påverkar vårt själstillstånd. Så när jag säger er sanningen om det, så hjälper det er att bli mer självreflekterande.

Så det jag föreslår är att låta föreläsningarna hjälpa er att bli mer självreflekterande, istället för att vilja att jag eller någon annan ska tala om för er vad som verkligen pågår för er del hela tiden. Eftersom om ni kan vara självreflekterande med Gud, i synnerhet i er relation med Gud, så kommer ni att se er själva som om ni tittar i en spegel. [01:31:40.00]

Så föreställ er att ni var de andemänniskor som Brian pratade om tidigare. De hade en nära döden-upplevelse och de hade en trevlig, härlig upplevelse. Om de kunde ha tittat sig i spegeln under den nära döden-upplevelsen så skulle det ha varit intressant, och de skulle ha fått en full återspegling av sitt eget tillstånd. Det hade varit toppen, men det händer vanligen aldrig. Så de återvänder till Jorden, de lever resten av sitt liv, sedan dör de och går över till andevärlden. Nu lever de i det området som bara är ett välkomstområde i andevärlden, vilket är ett väldigt behagligt område, medan de väntar in att få syn på sig själva.

För er del, om ni inte väntar med att titta på er själva och ni är villiga att titta på er själva just nu, så kommer ni inte behöva gå igenom den upplevelsen heller, för ni kommer kunna se er själva och ni kommer förvänta er det ni får se, som efter en tid när ni kan se er själva som ni verkligen är. Så tillåt er att se er själva helt och hållet. Ni vet alla de där sakerna ni skäms över? Det är också en del av er. [01:32:42.00]

Deltagare:      I nuläget känner jag att jag inte litar på mig själv.

Vilket är orsaken till att du ställde frågan.

Deltagare:      Javisst, för jag känner det som att jag fortsätter att gråta över effekter, och jag litar helt enkelt inte på att det jag känner är verkligt ens. Som i att jag inte kommer någon vart.

Japp, och kom ihåg att jag ofta har sagt till er att om ni sörjer så kommer ni för det mesta känna er som ett barn när ni sörjer. Om det är fallet så gråter ni i allmänhet över orsaker och inte effekter, men om ni känner er som en vuxen som sörjer så gråter ni förmodligen över effekter och inte orsaker.

Deltagare: Jag känner att jag har gråtit över många kausala känslor och min attraktionslag förändras, men sedan återgår den igen.

Har den förändrats, i sådant fall?

Deltagare:      Nej, men betyder det att det fortfarande finns mer att avtäcka här?

Japp.

Deltagare:      Javisst, okej.

Javisst, låt din attraktionslag tala om för dig vad som pågår med det. Men för att återgå till kommentaren om hur vi ser ut, om vi kan se oss själva som vi verkligen ser ut nu, och vi verkligen ser oss själva som vi verkligen ser ut, så kommer det att förebygga en framtida chock. [01:34:04.00]

Ganska många av er känner er rätt så oroliga. Det är därför han gråter. (A.J. syftar på ett barn som gråter bland åhörarna).

Deltagare: Det är inte bara jag?

Nej, det är inte bara du, Jenn. (Skratt)

Ja, så han känner bara skrämseln kring: ”Hur ser jag ut? Hur ser jag ut? som går ut i rummet just nu, och han känner den uppenbarligen ganska starkt. Nyckeln är att tillåta er att se hur ni verkligen ser ut, för om ni kan se hur ni ser ut, så kan ni förändra det. Men om ni inte ser hur ni ser ut, hur kan ni då förändras? Det är inte möjligt att förändras. Och det är därför som, när jag har de här samtalen där jag talar om vilket ert verkliga tillstånd är på vissa områden, som en del av er blir väldigt upprörda och arga och frustrerade på mig och så vidare. Men om ni istället kunde se det som en gåva att se hur ni ser ut, för jag dömer det inte. Jag mår inte dåligt över det, som att jag vill fortfarande ge er en kram efter att jag har berättat det för er, eller hur? Så jag känner inte att ni är hemska, utan det är något som vi behöver ta itu med om vi väljer att komma närmare Gud, och vi vill komma närmare varandra och vi vill komma närmare vår själsfrände, vi vill ta itu med alla de här olika sakerna. Så tillåt er att se er själva som ni verkligen ser ut. När ni går över till andevärlden så kommer ni tvingas göra det, så är det inte bättre att göra det frivilligt nu än att vänta tills ni tvingas göra det? Skulle inte det vara bättre?

Deltagare:      Tack så mycket, A.J. Så när vi i själva verket är i helvetena på Jorden och vi går igenom våra känslor på Jorden här medan vi är i den situationen, så behöver vi inte riskera att vi hamnar i helvetena längre?

Nej. Det stämmer.

Deltagare: Okej.

Att längta efter Gud ger ett incitament för själen att växa vidare

Och det är därför jag har det här samtalet med er, för utsikten för många av er är att inte ens gå över till de första 7 sfärerna i andevärlden. Ni kommer gå över till den 8:e sfären eller ännu bättre i andevärlden. Så ser utsikten ut för er, och ni behöver aldrig gå igenom hela den här processen med hur det ser ut i helvetena, och hur det ser ut i den 2:a sfären. Ni kan besöka dem och se hur de ser ut, men ni behöver inte leva där. [01:36:33.00]

Men många av er kommer bli allvarligt imponerade av den 2:a sfären. Men (Skratt), det här är också en del av problemet när vi går över, att vi kommer till en plats som vi är nöjda med och allting är lätt och enkelt i det läget, och det är här som er längtan efter Gud behöver vara så stark att oavsett hur lyckliga ni är där ni är, så kommer ni fortfarande ha en önskan efter att Gud ska dra er ännu närmare Honom.

Deltagare: Det var vad som hände med Helen hela tiden.

Javisst, i Padgett Messages så beskrivs det hur er längtan efter Gud är det som kommer dra er igenom hela processen. Om ni bara gör det för att ni är rädda för hur ni kommer se ut när ni kommer till den 2:a sfären och att kunna gå runt med en bra kropp (Skratt), ni kommer kanske till och med klä av den till hälften för att visa upp er för andra (Skratt), som en strandperson skulle göra (Skratt), och känna hur bra ni mår över er själva, men ni kommer stagnera i det läget utan att inse vilken välsignelse och lycka som väntar bortom den platsen, om ni inte har längtan efter Gud som driver på er i era val och beslut.

Så om ni har en längtan efter Gud som driver på er nu, så kommer den längtan som ni har utvecklat nu inombords bara öka, öka, öka, öka och när du väl går över så kommer du inte bara gå över i ett bra tillstånd, utan ovanpå det så kommer du ha en brinnande önskan om att fortsätta utvecklas, och ni kommer göra det utan rädsla. Men om ni bestämmer er för att göra det av någon annan orsak, som att ni vill att ert ansikte ska se fint ut när ni går över, istället för någon annan orsak så kommer förmodligen ert ansikte se bättre ut efter att ni har tagit itu med en del känslor och ni kanske går över till den 2:a sfären eller något i den stilen, och ni kanske känner er ganska så nöjda med den platsen, för den platsen är definitivt en bättre plats än vad som finns här på Jorden, men ni kommer inte uppleva välsignelsen som jag beskriver för er som kommer från de andra tillstånden ovanför det tillståndet. Så om vi kan tillåta oss att fokusera på vår relation med Gud, så kommer det dra oss igenom de här tillstånden. [01:38:42.00]

Avslutande ord

Jag avslutar nu för klockan är över 18 nu. Det vi kommer göra är att vi har fler samtal om andelivet. Jag vill lägga en hel del tid på den 1:a sfären och helvetena i den 1:a sfären, för många av andemänniskornas skull som är med oss, och omkring oss, och även för att ni ska kunna hjälpa andra personer i andevärlden också eftersom det bokstavligen finns miljarder andemänniskor på de platserna i andevärlden. Vi vill prata om hur de påverkar oss och alla den sortens saker, och varför de gör det, och ha lite medkänsla med dem. Många av er blir elaka mot andemänniskan när ni får höra att ni överskuggas av en andemänniska. Det är inte att ha medkänsla med dem, andemänniskan gör bara det ni vill att de ska göra, i betydelsen att er själ vill att de ska göra det, så tillåt er att känna lite medkänsla. Och det är kunskap som i slutänden ger oss massor av medkänsla; när ni ser vad som verkligen pågår så kommer ni få många känslor av medkänsla för andra.

Så nästa samtal vi har kommer att handla mer om själva processen när vi går över, vad som verkligen händer fysiskt med era kroppar. Och sedan kommer vi prata om processen kring platsen ni anländer först till i andevärlden som de flesta passerar, där de ännu inte ser sitt eget tillstånd och vad som händer i det läget där de ännu inte ser sitt eget tillstånd.

Tack igen för att ni tog er den här tiden, hör ni. (Applåder) Tack för era frågor, många av dem var motiverade av en del andemänniskor, så jag skulle vilja tacka de andemänniskorna för att de deltagit och för deras frågor också som var väldigt intressanta.

Vi älskar er, hör ni. Vi hörs senare!