FAQ – Kvalitet 1, hur ser en själsbaserad förståelse av att “Guds sanning är oändlig” ut i mitt personliga liv?

(Videoklippet från sessionen finner du inbäddat direkt nedanför den svenska översättningen)

Ja, det här är väldigt viktiga frågor att ställa eftersom det är en sak att säga: “Se, Guds sanning är oändlig”, och en helt annan sak att sedan förstå hur eller vilken inverkan det har på ditt vardagsliv och din vardagsexistens.

Först av allt, om jag verkligen kände att Guds sanning var oändlig, skulle jag aldrig känna att en bok innehåller all Guds sanning; så jag skulle aldrig säga saker som: “Bibeln är Guds enda ord” eller “Koranen är Guds enda ord”; jag skulle aldrig säga sådana saker – om jag verkligen förstod i mitt hjärta att Guds sanning är oändlig.

För det andra skulle jag inte ha den här konstanta frustrationen över att inte veta allting.

Maria:      Och i själva verket skulle jag aldrig tro att jag visste allting, eller hur?

Exakt, och faktum är att jag inte skulle förvänta mig att veta allting ens; jag skulle känna en viss kärlek till mig själv för det faktum att jag är en ändlig varelse skapad av Gud med kapaciteten att växa, endast genom att ta emot Guds kärlek. Men som ändlig varelse, så har jag vid varje given tidpunkt en ändlig förståelse för allting i alla lägen och istället för att försöka straffa mig själv för det, eller, om jag fokuserar på andra människor, anklaga dem för att inte veta allting, istället för att vilja ha en person som vet allting, så skulle jag ge upp alla de sakerna om jag förstod detta i min själ.

Maria:      Eftersom jag skulle veta att det inte ens är möjligt.

Jag skulle veta att det inte är möjligt. Så vad är det för poäng med att försöka anklaga någon för att de inte vet allting, och vad är det för poäng med att försöka känna att du borde veta allting? Du borde inte veta allting, du är inte Gud, och du kommer inte att veta allting. Du kommer att närma dig mer och mer kunskap om du utvecklar den här relationen med Gud, men om du verkligen är i kontakt med den här kvaliteten hos sanningen, vilket är att Guds sanning är oändlig, så skulle du veta med säkerhet att det inte finns något behov av att veta allting, och också att du aldrig kommer att veta allting; att det inte finns någon bok som vet allting och det finns ingen person som vet allting och ingen du träffar nu eller i framtiden kommer att veta allting, och därför skulle du inte förvänta dig att de gör det. Du skulle inte ha en emotionell projicering av ilska eller raseri mot dem eftersom de inte visste allting, du skulle inte känns frustration mot dem för att de inte visste allting.

Du skulle behandla livet som en läroupplevelse; du skulle koppla av i läroupplevelsen eftersom du inte skulle förvänta av dig själv eller andra att ni vet allting eftersom du vet att Guds sanning är oändlig, och när den här sanningen finns i din själ så förväntar du dig inte av alla omkring dig att fungera i motsats till den sanningen. Du vet att alla runtomkring dig måste rätta sig efter den enda sanningen och av den orsaken är det en mycket bra sanning att känna till.

Det är också avkopplande för dig när det gäller dina personliga relationer, om du känner detta i ditt hjärta, eftersom om någon har en annan åsikt än du, så säger du inte automatiskt att: “Ja eftersom Bibeln säger det här så betyder det att du har fel.” Du säger inte sådana saker när du vet detta i ditt hjärta, det du säger är okej, jag vet inte allting, personen jag pratar med vet inte allting, bara Gud vet allting, så kanske jag behöver lyssna litegrann på det här, bara för att fastställa om det är något jag vet säkert att det är sant eller inte är sant, genom erfarenhet och vetenskapliga och matematiska evidens, och genom livserfarenhet som i slutänden visar sig vara något som är sant. Eller kanske det finns någon grad av sanning i det. Eller kanske finns det inte någon sanning alls i det; det är bara en personlig åsikt. Men du skulle inte vara dogmatisk i dessa saker såvida du inte visste det med säkerhet och endast skulle veta det med säkerhet genom de bevis du har att tillgå, och inte genom det så kallade beviset som finns i en bok eftersom boken inte innehåller bevis – det är bara nedskrivet av individer som har skrivit ned information och den innehåller inte allting; så den innehåller inte all sanning som du potentiellt skulle kunna lära dig.

Så i dina personliga relationer, om du förstår den här principen att Guds sanning är oändlig, så skulle du inte försöka tvinga alla att förstå allting, du skulle inte försöka tvinga på alla andra din åsikt eftersom du skulle ha den underliggande känslan att, kanske min åsikt kan behöva ändras i framtiden och om jag har tvingat på den på andra – och tittar du på vad som har hänt historiskt, så har vi tvingat den på andra med våld – du skulle inte ens göra detta eftersom du vet att Guds sanning är oändlig och att du inte nödvändigtvis känner till allt om den, så varför skulle du då tvinga den på någon annan när du eventuellt kan ha fel. Du skulle inte göra det; du skulle bara presentera den och låta människor bilda sig en egen åsikt.

Maria:      Ja, okej och du säger den här väldigt fina saken ett par gånger om att koppla av i din utveckling. Och det skulle vara rätt att säga, eller hur, att där i säger du att vi kopplar av med idéen om att vi utvecklas för alltid, att vi alltid kommer att växa och kunna se framåt mot upptäckandet av ny sanning, att hitta nya saker.

Och bli mer kärleksfulla. Om Guds sanning är oändlig är det också rimligt att Guds kärlek är oändlig. Och om Guds kärlek och sanning är oändliga och jag kan ta emot kärlek och jag kan ta emot sanning så betyder det att jag kommer att lära mig mer och mer av den oändliga sanningen och ha mer och mer av den oändliga kärleken om jag väljer att göra saker på Guds sätt. Men jag kan aldrig säga att jag vet allting; jag kommer aldrig kunna säga att jag är lika kärleksfull som Gud är, någonsin.

Maria:      Så vi kan ha en perfekt kärlek utan att känna till all sanning?

Du kan absolut ha en perfekt kärlek ur Guds perspektiv, men du kan ta emot mer och mer kärlek. Så många människor på Jorden har den här idén om perfektion vilket är, när du är perfekt så vet du allting, du är kärleksfull mot allting, du förstår allting – men det är inte perfektion ur Guds perspektiv. Perfektion ur Guds perspektiv är att förstå att du är en elev hos Gud, ett barn till Gud, som kontinuerligt växer mot Gud och kommer till den punkt där den förståelsen är så absorberad inom dig att du är enig med Gud i hur du växer; och du är enig med Gud hur du älskar. Så din kärlek är nu så som Gud älskar men med en lägre kapacitet; så med andra ord har Gud den oändliga kapaciteten att älska, och du, även om du är i enighet med Gud, kommer att ha en ändlig kapacitet att älska men det sätt du älskar på kommer att vara perfekt.

Maria:      Alltså i harmoni med hur Gud älskar.

Det kommer att vara i harmoni med hur Gud älskar men det kommer inte att vara i samma omfattning som Gud älskar eftersom det skulle vara oändligt och vi är inte kapabla som ändliga varelser att ha ett oändligt uttryck av kärlek eller sanning.

Så återigen handlar det i grund och botten om att denna kvalitet hos Guds sanning som är oändlig säger oss så många saker och skälet till att vi har räknat upp den först är att den faktiskt borde få oss att pausa på så många vis innan vi börjar attackera andra människor, skylla på andra människor, misshandla andra människor, vara våldsamma mot andra människor. Alla de sakerna skulle upphöra om vi visste att Guds sanning är oändlig och att jag bara är ett pågående arbete.

Maria:      Javisst. Så med detta, kan vi verkligen veta något säkert någonsin, är det vad du säger?

Nej, det är inte vad jag säger. Vi kommer att veta många saker säkert, men vi kommer inte att veta allting säkert eftersom bara Gud vet allting säkert. Men varefter vi utvecklas i riktning mot Gud så kommer vi att få en del sanning, och den sanningen, när den väl kommer till oss med en säkerhet, den är säker, den är ett faktum, den är absolut – men vi känner inte till allt om den, vi vet inte allt vi kommer att lära oss i framtiden i det läget, vi vet bara sanningen fram till den stunden. Och det är en del av kvaliteten i Guds sanning.

Maria:      Okej, så kan vi prata lite om hur vi kommer att agera när vi har den här själsbaserade förståelsen av att Guds sanning är oändlig. Och något som jag har skrivit här är att: ”Du kommer inte motsätta dig nya emotionella upplevelser eller när lagen om attraktion utlöser fel inuti dig själv” eller för för min del, så kommer jag inte göra det.

Exakt, så en av de saker vi förstår när vi förstår att Guds sanning är oändlig, är att vi förstår att vi är ett pågående arbete: det betyder emotionellt, och vår person är ett pågående arbete. För att vår person ska förändras och bli mer Gud-lik så kommer vi att behöva frigöra fel och frigörandet av fel kan bara inträffa om vi förstår hur människans själ fungerar, vilket är en annan uppsättning av Vanliga frågor. Vi förstår att det enda sättet som vi kan frigöra fel på inte är genom att försöka övervinna dem med intellektuell sanning, utan snarare genom att frigöra känslor som orsakar blockeringen av absorberandet av sanning.

Vi skulle inte undvika den processen om vi förstod att Guds sanning var oändlig. Vi skulle säga: ”Okej, om Guds sanning är oändlig, så står jag inför ett framtida liv av oändlig tillväxt. Det betyder oändlig förändring. Det betyder att i något läge kommer jag behöva ge upp mina känslor som inte är i harmoni med Guds sanning och kärlek. Vid något tillfälle kommer jag behöva uppleva dem för att frigöra dem och om jag förstår detta fullt ut, så skulle jag inte undvika den upplevelsen, jag skulle njuta av upplevelsen eftersom jag vet att varje gång jag upplever något så frigör jag något och därför kommer jag närmare Guds sanning om just det ämnet.

Maria:      Och jag tycker att det är en väldigt vacker plats som vi kan nå där vi inser att: “Wow, det här är en oändlig process och om jag kan välkomna det som kommer till mig så kommer jag bara fortsätta växa i evighet”. Jag ser att många människor kanske har ett mål i sikte som att jag vill bli kvitt den här saken eller jag vill bli bättre på den saken.

Ja, de har inte bara blivit målorienterade eftersom de tror att Guds sanning är ändlig, de tror att när de blir eniga med Gud så kommer de att veta allting, vilket inte är sant. Du kan bli enig med Gud och knappt veta någonting faktiskt; du kommer att veta hur du älskar och du kommer att veta mycket, men du kommer knappt att veta någonting i jämförelse med vad Gud vet. Men de gör det också eftersom de vill att det ska finnas ett slutmål, de vill kunna vila på sina lagrar som det heter, ”Jag har uppnått detta”. Det finns också mycket tävlan i mänskligheten där jag vill ta mig dit innan du gör det och alla den sortens känslor: ingen av de känslorna skulle vara närvarande faktiskt, om vi förstår på själsnivån att Guds sanning är oändlig.

Maria:      Javisst och vi skulle inte känna att: “Åh, när jag når den här platsen så kommer jag att vara lycklig och klar.” Vi skulle känna att: ”Åh, då kommer jag att vara lyckligare, men det kommer att finnas mer lycka och mer kärlek och mer sanning som jag kan uppnå eftersom Gud har skapat mig på det viset.” Och det är här jag känner att den här potentialen för att koppla av i processen finns snarare än att känna sig pressad eller driven.

Ja, och jag känner att det är skillnad mellan att vara driven och att känna sig pressad också. Att ha en stark önskan om att komma närmare Gud och ha en önskan om att vara mer kärleksfull och ha en önskan om att agera i harmoni med universums lagar; alla dessa är vackra önskningar och jag känner mig personligen ganska driven att uppnå dem; men jag känner mig inte pressad av någon att uppnå dem. Då är det ändå många som försöker pressa mig att uppnå dem, men jag känner mig inte pressad ur Guds perspektiv att uppnå dem. Jag vet att Gud alltid finns där och hjälper mig att komma närmare Gud och hjälper mig att bli lyckligare, hjälper mig att bli mer kärleksfull, hjälper mig att absorbera mer sanning, så länge som jag är öppen för den oändliga processen, processen där jag tillåter mig själv att förändras.

Och det jag ser att människor, som inte förstår att Guds sanning är oändlig, gör väldigt mycket är att de försöka bli en person som de föreställer sig att Gud vill att de ska vara, men Gud vill du växer i oändlighet så du kommer aldrig att bli en person som Gud vill att du ska bli i något reellt avseende, eftersom Gud vill att du växer i oändlighet, fortsätter att ta emot mer kärlek, fortsätter att ta emot mer sanning, fortsätter att ta emot mer kärlek, mer sanning, mer kärlek, mer sanning. Det kommer att innebära att imorgon kommer du att vara annorlunda än idag och du behöver vara redo för det. Och du kommer faktiskt att behöva vilja ha det – om du verkligen vill utvecklas mot Gud och om du förstod den här kvaliteten i din själ så skulle du vilja veta det.

Maria:      Ja, vackert. All right, hur är det med den här idén om att inte undvika processen med emotionell konfrontation?

Ja, så om Guds sanning är oändlig och jag därför måste förändras i oändlighet så att jag växer i Guds riktning, så innebär det att det finns något inuti mig som kommer att behöva vidgas. Jag kommer att behöva vidgas och dras ut från där jag befinner mig just nu och många gånger här på jorden så känner vi oss ganska säkra på vår nuvarande plats, av många rädslobaserade orsaker. Så det vi gör är att vi motsätter oss förändringen, vi älskar att motsätta oss förändring i själva verket, även om förändringen är bra.

Så en person som förstår att Guds sanning är oändlig skulle aldrig motsätta sig förändring, de skulle alltid vilja förändras, de skulle alltid vilja växa – de skulle vilja det. De skulle inte bara säga: ”Jag ville inte göra det du vet eftersom jag är så lycklig där jag är”. De skulle aldrig göra det om de förstod den här kvaliteten i sin själ. Men vi ser många som lyssnar på Guds sanning som gör det, så det betyder att den här kvaliteten – förståelsen av den här kvaliteten – ännu inte finns i deras själ, det är bara ett intellektuellt koncept för dem.

Maria:      Och vi ser ofta människor anpassa sina liv för att undvika emotionell konfrontation eller känslor i allmänhet. För att skapa en livsstil där det inte finns någon konfrontation av rädsla eller ilska eller saker som redan finns inom dem. En av de saker jag tycker är vackra med själskunskapen  är att du inte längre känner på det viset eftersom du vet: ”Hallå, det är inuti mig och det här är en oändlig process som jag befinner mig i så jag kan genomföra det nu eller senare men det kommer att hända vid något tillfälle.”

Om jag vill komma närmare Gud och om jag vill bli lyckligare och om jag vill bli mer kärleksfull och jag vill veta fler saker, så kommer jag att behöva genomföra processen vid något tillfälle. Nu kanske många sitter där och säger: ”Tja, jag vet inte om jag vill vara mer kärleksfull och jag vet inte om jag vill ha mer sanning och jag vet inte om jag vill bli mer kärleksfull”. Då är det okej, Gud är också okej med det, men alla Guds lagar kommer i det läget att konfrontera just det stagnerade tillståndet, så att du inte kommer att få ett lyckligt liv om du väljer just den saken. Som en följd av valet att undvika så kommer du att attrahera många olika negativa saker.

Så jag föreslår folk att det är långt bättre att förstå att Guds sanning är oändlig, njuta av vägen och ha en stark önskan att lära sig mer och mer av den för varje dag. Faktum är att mina personliga känslor är att varför inte göra det till din högsta prioritet varje dag? Eftersom det skulle vara rimligt om det gör dig lyckligare, mer kärleksfull, närmare Gud, närmare dig själv, närmare din själsfrände och ha ett mycket härligare liv så varför skulle du undvika det? Det är bara för att du inte älskar dig själv så mycket som du skulle undvika det.

Maria:      Absolut. Okej, något annat här: Om vi förstår detta väl skulle vi följa vår längtan utan att låta rädsla eller de eventuella konsekvenserna begränsa oss.

Ja. Så ett av problemen som vi ser hända ganska ofta är att människor konstant vill att sanningen ska vara fast. Skälet till att de vill att sanningen ska vara fast är att de tror att om de kan ställa in sin önskan på en fast sanning så kommer de bara behöva uppnå detta och sedan kan de koppla av och allting kommer att vara bra därefter.

En person som verkligen förstår i sin själ att Guds sanning är oändlig, förstår att deras egna önskningar också potentiellt kan växa i oändlighet och därför skulle de inte vara rädda för att uttrycka sina önskningar, även om deras önskningar inte är i harmoni med sanningen eftersom de vet att Guds sanning kommer att korrigera dem. De vet att genom upplevelsen kommer sanningen alltid att komma till dem, och de kommer att korrigeras om de engagerar sig på ett olämpligt vis i sina önskningar eller om de inte är i harmoni med kärleken. Så de skulle inte sitta där, inte göra någonting och använda det som en ursäkt: ”Jag gör inte någonting eftersom jag skulle kunna få ont om jag gjorde det.”

 Maria:      Ja. “Jag kanske personligen kommer att känna smärta.”

“Jag kanske personligen kommer att bli sårad, jag kanske personligen kommer att känna smärta”, eftersom de inser att nej, varje gång som jag upplever smärta så är det bara för att jag inte har absorberat en till sanning och om Guds sanning är oändlig, så finns det många sanningar som jag behöver absorbera.

Så det betyder att i början kommer det vara en del smärta, och när jag väl blir enig med Gud i kärlek, så kommer smärtan förstås inte vara där mer. Så smärtan är enbart resultatet av felet som finns inom mig som är emotionellt till sin natur – det är den enda orsaken till att smärtan finns. Och om jag förstår att Guds sanning är oändlig, och några av de andra kvaliteterna, så kommer jag förstå att smärtan bara kommer vara närvarande så länge som jag inte är i harmoni med kärleken som kommer från Gud; inte när jag inte är i harmoni med sanningen eftersom till och med när jag är enig med Gud, så kommer jag fortfarande inte vara i harmoni med alla Guds sanningar. Så allt handlar om kärlek eller bristen på den eftersom det orsakar smärta.

Maria:      Javisst. Så i grund och botten målar vi upp en bild där vi har denna själsbaserade kvalitet inom oss, ett liv där vi omfamnar förändring, vi skapar inte vår livsstil för att ha det bekvämt, vi säger i själva verket: “Okej, det är en oändlig process det här som jag är en del av, det finns faktiskt ingen slutstation, så jag kommer bara att engagera mig i varje situation, tillåta konfrontationen att ske, eftersom jag förstår att det faktiskt kommer att behöva hända kontinuerligt, då sanningen konfronterar felet inom mig.”

Och kom ihåg att det här bara händer tills vi är eniga med kärleken. Så det är kärleken, eller bristen på den som orsakar vår smärta, inte bristen på sanning, och jag känner att det här är en mycket viktig sak som människor behöver förstå. Det är bristen på kärlek eller den tidigare upplevelsen av brist på kärlek i vårt liv som orsakar vår smärta. Det är inte bristen på sanning i vårt liv som orsakar smärta eftersom smärta i alla lägen endast orsakas av brist på kärlek. Så du kan vara fullständigt disharmonisk med sanningen men ändå vara omgiven av en kärleksfull omgivning och själv vara i harmoni med kärleken, och därför skulle allting vara lyckligt, du skulle inte ha någon smärta.

Maria:      Hur kan jag vara i harmoni med kärleken om jag inte har någon sanning?

Ja så småningom måste du komma i harmoni med sanningen också, uppenbarligen, och det är en annan kvalitet. Kom ihåg att med alla dessa kvaliteter så är det inte antingen den ena eller den andra. Så det vi gör här är att samtala om en fasett av en kvalitet och det jag säger om den här fasetten av den här kvaliteten är att vi har lov att inte vara i harmoni med sanning så länge vi är kärleksfulla; alla Guds lagar fungerar på det här viset, de låter oss vara ur harmoni med sanningen.

Så vi kan bli eniga med Gud i kärlek och fortfarande inte vara i harmoni med sanningen, med någon av universums sanningar – eller inte helt och hållet uppenbarligen – vi skulle kunna vara ur harmoni med många av dem. Vi kommer att vara ur harmoni med en stor uppsättning sanningar i universum, inte allihop eftersom vi redan har uppnått harmoni med de sanningar som vi behövde lära oss för att bli eniga med Gud i kärlek.

Så vi behöver rita upp definitionen av och skillnaden mellan det att vi behöver ha sanning för att bli mer kärleksfulla, men det finns en punkt då vi väl blivit eniga med Gud i kärlek och vi har absorberat den sanning som tillåter oss att nå den punkten. Därifrån kommer det inte finnas någon mer smärta eftersom vi därifrån fortfarande inte kommer vara i harmoni med alla sanningar i universum, eller de flesta av dem, eftersom den universella sanningen är oändlig. Så Gud låter oss vara ur harmoni med sanning men de universella lagarna låter oss inte vara ur harmoni med kärlek, och vi behöver vara tydliga med den skillnaden.

Maria:      Visst. Och du säger också att sanningen som exponerar felet skapar smärta eftersom den exponerar sanningen att vi har varit i en situation där kärleken inte varit närvarande.

Ja, i princip säger jag att det inte är sanningen som skapar smärtan, det är felet som vilat inombords som vi trodde var sant – att bedrägeriet där i – det är det som skapar smärtan. Så smärtan skapas i själva verket av den felbaserade positionen, inte av sanningspositionen, och den felbaserade positionen orsakades av en kärlekslös händelse.

Med andra ord kan vi ha ett fel inom oss som inte orsakades av någon händelse som var kärlekslös, det var bara något vi trodde. Vi kommer inte få någon smärta när vi gör oss av med det, när vi väl ser sanningen. De enda fel som det kommer göra ont att göra oss av med är de som har haft en känslomässig signatur förknippad med en brist på kärlek. Det är de som kommer att orsaka smärta. Så vi behöver förstå att smärta kan vara en process, men det är bara en ändlig process tills vi blir enliga med Gud i kärlek, och från den stunden då vi är eniga med Gud i kärlek så finns det inget fel i oss ur ett sanningsperspektiv som kommer att vara smärtsamt att frigöra, eftersom vi är eniga med kärleken.