FAQ – Kvalitet 3: Vad menar du när du säger att “Guds sanning och kärlek är alltid i perfekt harmoni, och utan sanning kan inte kärleken vara komplett”?

(Videoklippet från sessionen finner du inbäddat direkt nedanför den svenska översättningen)

Svar:

Och du skulle också kunna säga: utan kärlek kan inte heller sanningen vara komplett. Men det här är något vi behöver förstå om kärlek och sanning – det är att sanningen stödjer kärleken, den tar inte isär kärleken, den degraderar inte kärleken; den förbättrar den faktiskt. Och om vi har kärlek, om vi ser på saker från kärlekens synpunkt, så kommer vi alltid att upptäcka mer gudomlig sanning, mer av Guds sanning, eftersom varenda en av Guds sanningar har perfekt kärlek inbyggd i sig; perfekt kärlek existerar inuti varenda en av Guds sanningar.

Så om vi ser på sanningarna om gravitation, så finns det kärlek i den sanningen om gravitation och det finns alla möjliga orsaker till att gravitationen existerar, som faktiskt är orsak till att vårt eget liv fungerar harmoniskt och även existensen av alla slags organismer som finns inuti gravitationsfältet. Den möjliggör faktiskt för kärleken att existera och det är en vacker sak med Guds sanning, gudomlig sanning, att den alltid är i perfekt harmoni med kärleken.

Så varje enskild sak vi upptäcker – fysiskt, emotionellt, andligt, själsbaserat, alla dessa lagar som existerar och det finns också en hierarki bland dem, alla dessa lagar som existerar som alla är sanningar – existerar inuti ett ramverk av kärlek. Faktum är att om det finns ett antagande hos en person på jorden, en idé eller ett koncept hos en person på jorden att det finns en lag som inte är i harmoni med kärleken, så kan du i princip omedelbart avfärda den som en möjlighet eftersom alla Guds universella lagar, alla Guds universella sanningar, är helt i harmoni med kärleken själv. Det här förhållandet mellan kärlek och sanning är en så viktig sak att förstå.

Maria:      Och kärleken från Gud kan i själva verket inte flöda om inte sanningen är närvarande i det ögonblicket.

Ja, om vi ser på den mänskliga själens tillväxt, vilket är en av – vad jag känner är av högsta vikt – hur den mänskliga själen fungerar. Verkligheten är att vi inte kan växa mot det oändliga utan att ta emot gudomlig kärlek. Guds kärlek som tas emot kommer emellertid att vara beroende av vår villighet att acceptera sanningen om hur den tas emot.

De flesta tror inte på det. De flesta tror att kärlek kan ges utan att vi förstår något annat, och det är faktiskt inte sant. Sann, ren kärlek är beroende av öppenheten inför att ta emot sanning – universell, Guds sanning. Det är den här öppenheten för att ta emot sanning som kommer att hjälpa oss att förstå och faktiskt hjälpa oss att absorbera mer kärlek. Det är omöjligt att ta emot mer kärlek om vi inte accepterar sanningen som  kärleken vi redan har tagit emot har exponerat.

Det är därför jag känner att de flesta har en kort tidsperiod där de tar emot Guds kärlek och sedan slutar de, eftersom de är ovilliga att vara ödmjuka inför det faktum att de ännu inte har absorberat sanningen som kärleken säger dem att de behöver acceptera.

Så om jag kanske kan ge några exempel i frågan som följer, men det är viktigt att förstå att det här är en kvalitet hos Guds sanningar, att det finns ett sådant här direkt samband mellan Guds kärlek och Guds sanning. Den ena kan inte fås utan att vi accepterar något av den andra och därför är det mycket viktigt och kraftfullt att känna till.

Maria:      För att säga detta igen, så kan du inte ta emot Guds sanning såvida du inte är öppen för Guds kärlek. Och du kan inte ta emot Guds kärlek om du inte är öppen för Guds sanning. Och de två är alltid i harmoni med varandra.

Alltid. Så om vi ser på det första scenariot där vi inte kan ta emot Guds kärlek om vi inte är öppna för sanningen. Om du inte är öppen för sanningen att Gud existerar, om du inte ens är potentiellt öppen för den sanningen; med andra ord säger du åtminstone inte: ”Kanske Gud existerar”, så kommer du aldrig be om kärlek från Gud, det är verkligheten. Du kommer aldrig ta emot den som en följd av det och därför kommer du aldrig växa som en följd av det.

Låt oss säga att du är öppen för potentialen att detta är en sanning och du bestämmer dig för att be om Guds kärlek och du gör det, och du får en del. Tillsammans med den kärleken följer det med några sanningar i paketet som du har valet att ta emot eller låta bli. Om du väljer att inte ta emot dem så hindrar du dig själv från att ta emot ytterligare kärlek, så du kommer att be Gud om att få ta emot kärlek och Gud visar att: ”Nej, nej, nej, du har inte accepterat sanningen om den kärlek jag redan har gett dig; den kärlek jag redan har gett dig säger dig att du behöver älska din bror och din syster på samma vis och det gör du inte ännu – du älskar kvinnor mer än du älskar män – det är inte i harmoni med kärleken jag redan har gett dig. Du behöver se på den sanningen och sedan kan du få ta emot mer kärlek.”

Gud försöker alltid indikera för oss var de här problemen sitter, eftersom attraktionslagen och lagarna om orsak och verkan är lagar som har skapats av Gud för att avslöja för dig var du inte har tagit emot sanningen. Så det finns sanningar om dessa lagar, eftersom om du minns så är varje lag bara en sanning om vad som attraheras till oss, i fallet med attraktionslagen, eller vad vi orsakar, i fallet med lagen om orsak och verkan, vilka är orsakerna; varenda en av dessa lagar är en sanning. Och om du inte accepterar dem så kommer du att stagnera i din förmåga att ta emot mer kärlek, vilket kommer exponera mer sanning!

Det är som en växtprocess, och jag liknar det lite vid att vara i skolan. Du kan inte ta ett barn som är fem år gammalt, som aldrig har gått i skolan och aldrig har fått någon som helst utbildning av sina föräldrar, och sätta det i universitetet och förvänta dig att det förstår något. Det kanske inte ens förstår språket som används, även om det är samma språk som det har vuxit upp med under sina första fem år, eftersom det är andra uttryck och andra saker som kan höra samman med universitetsnivån.

Så vad det behöver göra är att gå igenom en process av tillväxt där det tar emot en del sanning, det förstår flera saker, det tar emot mer sanning och det använder sanningen som den har använt som en grund. Det tar emot mer och grunden blir större och sedan uppstår i princip en konstruktion inuti individen där de klarar av att ta emot mer. Det är så Gud arbetar med oss varje gång. Det finns vissa sanningar som vi aldrig någonsin kan acceptera om vi inte accepterar sanningar dessförinnan. Och det finns en viss mängd kärlek som vi aldrig någonsin kan acceptera om vi inte agerar i harmoni med sanningen dessförinnan. Så det här är något vi behöver förstå, den här harmoniska balansen mellan kärlek och sanning.

Maria:      Javisst, mycket vackert och att förstå den här sanningen ger oss mycket att arbeta med, eller hur? ”Åh, jag tar inte emot kärlek, okej, kärleken är i harmoni med sanningen, vilken sanning är det jag ignorerar här?”

Exakt, men det hjälper oss också att säga: “Okej, låt oss titta på dessa universella saker som jag försöker upptäcka”. Närhelst de inte är i harmoni med kärleken, och om jag kan upptäcka någon disharmoni med kärleken i det som händer, så vet jag att mitt koncept om vad sanningen är för ämnet förmodligen måste förändras, eftersom bristen på kärlek säger mig att det förmodligen finns en brist på Guds sanning, eftersom Guds sanning och kärlek är i perfekt harmoni varje gång.

Så om jag ser på en teori som har presenterats för mig, låt oss säga att det är en religiös teori som: ”Gud älskar bara de människor som tror på kristendomen” – det är en religiös teori som en och en halv miljard människor på planeten tror på och förstås: ”Gud älskar bara människor som tror på Koranen” är det ytterligare en miljard människor som tror på. Faktum är att om du tänker på det så är de två trosföreställningarna rena motsatserna till varandra vad gäller deras förståelse, ändå har båda två samma tro om sin egen föreställning.

Låt oss se på det ur kärlekens perspektiv. Verkar det logiskt att Gud bara skulle älska en grupp människor som tror på en viss sorts bok som skrivits av människor? Det är inte alls logiskt ur ett kärleksfullt perspektiv. Det skulle vara mer logiskt att Gud älskar alla människor som är villig att älska. Och om Gud verkligen älskar så skulle det vara ännu mer logiskt att Gud älskar alla, oavsett vad de är villiga att göra. Det skulle vara mest i harmoni med kärlek, så därför är det högst sannolikt att det också är sanningen eftersom det är mest harmoniskt med kärleken.

Så det vi kan göra är att vi kan analysera lärorna i världen och vi kan räkna upp dem allihop och gå igenom dem med frågan: ”Är detta i harmoni med kärleken? Är detta i harmoni med kärleken?”, eller ”Är det här inte i harmoni med kärleken (min förståelse av vad kärlek är)”? Och vi kan bara avfärda lära efter lära efter lära, bibelvers efter bibelvers, koranvers efter koranvers och vers efter vers i andra heliga böcker. Vi kan bara avfärda dem direkt genom att ställa den enda frågan: ”Är det här i harmoni med vad jag vet att kärleken är just nu?”.

Maria:      Ja och det kommer att bli toppen eftersom du och jag kommer att ha ett samtal om kvaliteterna hos Guds kärlek också, och då i själva verket, när vi har de här två samtalen sida vid sida så får vi se, “Okej, utifrån vad jag förstår av det här samtalet om vad Guds sanning är och vad jag förstår om Guds kärlek”, så har vi bra många sätt att bedöma alla möjliga slags olika teorier och idéer.

Och ärligt talat så är det enkelt; det är så enkelt att slå fast vad som är sanning när vi förstår de här kvaliteterna ordentligt. Det här är orsaken till att jag tyckte det var så enkelt att upptäcka sanningen under det första århundradet, fastän jag indoktrinerades av min far och andra i Toran, i synnerhet de första fem böckerna i Bibeln, men också av Profeterna. Fastän jag indoktrinerades i dessa trosföreställningar så trodde jag inte på dem, eftersom allt jag visste var att nu händer det igen, det här är inte i harmoni med kärleken.

Du vet min mor behövde resa iväg i fyrtio dagar varje gång hon skulle få ett barn, det verkade inte vara i harmoni med kärleken i mina ögon; varje gång hon hade sin menstruation så behövde hon åka iväg i sju dagar och ingen fick röra vid henne, och det var inte i harmoni med kärleken. Och så vidare och så vidare; det fanns så många saker som inte var i harmoni med kärleken och jag säger att: ”Då kan det inte vara sanningen heller”. Ganska enkelt – de kan inte vara sanningen eftersom jag vet ur Guds perspektiv, och vid det laget var jag ungefär arton år gammal och jag kunde se väldigt tydligt att ur Guds perspektiv så måste allting vara i harmoni med kärleken, och i harmoni med en kärlek som vida överskrider varenda människas kärlek på jorden. Så när vi förstår den här kvaliteten så finns det så många saker vi kan förstå och arbeta oss igenom vad gäller vad som är sanning och vad som inte är det.