Varför skapade Gud rädsla? Finns det i själva verket någon orsak till rädslan?

Från session 5 i serien Känslor: Känslor av rädsla.

Jesus får frågor från Maria om ämnet känslor. Frågorna som ställs i intervjun presenteras var för sig på kanalen Divine Truth FAQ på YouTube i spellistan ”Emotions & Feelings”.

19 maj 2014 Wilkesdale, Queensland, Australien

Maria:

Varför skapade Gud rädsla? Finns det i själva verket någon orsak till rädslan?

Jesus:

(Skrattar) Varför föreställer sig någon att Gud har skapat rädsla? Det finns ingen rädsla i Gud, ingen rädsla i kärlek, det finns ingen rädsla i någon del av Guds universum förutom i människor, så vem har skapat rädslan? Låt oss ordna upp detta – vi skapade rädslan. Vi skapade rädslan genom att ha falska föreställningar som har placerats inom oss emotionellt genom upplevelser som vi inte vill släppa taget om – det är så vi har skapat rädsla och vi lever efter den.

Människan skapade rädsla

Jesus:

Så vi skapade rädslan, inte Gud. Gud skapade potentialen för människans själ att känna rädsla, precis som Gud skapade potentialen för människans själ att känna ilska. Det är detta som den fria viljan är – potentialen att känna allting – så det är en aspekt av den fria viljan. Genom att ge oss den fria viljan i gåva gav Gud oss gåvan att kunna känna alla känslor vi själva väljer, vare sig de känslorna är vår egen skapelse eller inte – vi kan känna dem.

De enda känslorna som Gud verkligen har skapat, som kommit från Gud, baseras allihop på kärlek; ingen av dem baseras på rädsla – så Gud skapade inte rädslan. Gud gav dig den fria viljan i gåva, och sedan gav Gud dig gåvan att välja vad du önskar uppleva. Det vi önskar uppleva är rädsla; vi vill leva i rädsla – det är det mänskliga tillståndet. Olyckligtvis är vi villiga att göra det, eftersom vi inte vill se sanningen; vi vill inte veta vad sanningen är. Sanningen är motgiftet, kan vi kalla det, mot rädsla; sanningen gör sig av med rädslan.

Det är därför människor på Jorden säger: ”Utbildning, utbildning, utbildning”. Vad gör utbildning? Den tar bort människors rädslor – det är vad den gör – sanningen tar bort människors rädslor. I verkligheten skapades rädsla av människor som väljer att gå bort från Gud, gå bort från sanningen. Det är så rädsla skapas; det är därför du har rädsla inom dig nu, för att människor genom historien – och även i ditt eget liv om du reflekterar kring det – så kommer du se att du har gått iväg från sanningen, gått iväg från kärlek och gått iväg från Gud. Det är vad som har skapat din rädsla, det är därför du har rädsla. Gud skapade den inte, det gjorde du.

Det är mänsklighetens ansvar att förstöra rädslan

Jesus:

Vem kommer förstöra den? Inte Gud, för Gud säger: ”Du måste förstöra det du har skapat. Om du har skapat rädsla så kommer du behöva vara personen som förstör den; jag kan inte förstöra den, det är inte Min skapelse. Den är din, du gjorde det genom att använda din fria vilja. Så du har skapat rädslan, du kommer behöva ta bort den.”

Det jag säger är att vi har skapat rädslan kollektivt, det kanske inte är så individuellt sett i specifika fall. Med andra ord kanske vi som individer inte är personligen ansvariga för att vår rädsla har skapats, men människorna som ras är definitivt ansvariga för att rädslan har skapats på den här planeten. Människorasen är helt ansvariga för den, och det är bara människorasen som kan ta bort den, genom sina handlingar, genom sina val.

Maria:

Genom sin vilja.

Jesus:

Genom sin vilja, genom sin önskan om att veta sanningen och utöva den, och leva i harmoni med kärleken – då försvinner rädslan. Vi har potentialen på planeten att ha ett levande system, inklusive människor, där inte en enda sak i det levande systemet har några rädslor – inte djur, människor – ingen har någon rädsla. Det är vår potential, men vi väljer en annan potential, eftersom vi väljer felet; vi väljer att leva i de falska föreställningarna, vi väljer att tro på de falska föreställningarna, vi väljer att bevara dem nu.

Vi väljer att motsätta oss sanningen nu, vi är så engagerade i det valet att vi aktivt motsätter oss sanningen – det gör vi. Vi dödar människor som säger oss sanningen, historiskt sett har det här hänt genom hela människans historia. En person säger sanningen till en annan person, vare sig det är sanningen om universum, eller sanningen om livet på Jorden, och någon kommer dit och dödar killen för att de inte vill veta sanningen. Det är den sortens attityd som har orsakat all vår rädsla, och det är den sortens attityd som är orsaken till att vi har rädsla inom oss.

Så rädslan är inte Guds skapelse. Faktum är att det finns många saker som Gud aldrig har skapat, människorna har skapat dem allihop, eftersom Gud gav dig den fria viljan i gåva, och gåvan att skapa. Du kan skapa; du har lov att skapa rädsla om det är det du önskar skapa; du har lov att skapa ilska – Gud har dem inte. Du har lov att skapa rädsla – Gud har den inte. Du har lov att skapa sorg – Gud har den inte. Du har lov att skapa skam – Gud har den inte. Du har lov att skapa skuld – Gud har den inte.

Allt detta är våra skapelser genom vad vi väljer att göra med vår vilja, och vi behöver se det på det viset.

Gud skapade människans själ med potentialen att skapa genom att vi använder den fria viljan

Maria:

Ja, det finns många missförstånd på planeten, eller hur, om relationen mellan Guds skapelse och användandet av vår vilja, på så vis att många tror att Gud har skapat allt som finns, men i själva verket har Gud skapat människans själ, med en enorm potential att skapa alla möjliga saker, genom att vi använder viljan. Jag tror det är därifrån frågor som denna kommer. Varför skapade Gud rädsla? Varför antar vi att Gud har skapat något negativt?

Jesus:

Ja, antagandet att Gud har skapat rädslan är redan ett fel i sig, och det är det som är problemet. Många frågor som vi får bygger på antaganden som är helt felaktiga. Gud skapade inte rädslan, har aldrig skapat den. Gud skapade potentialen för dig att känna rädsla, genom att ge dig den fria vilja i gåva.

Sedan har du, genom dina val eller genom val som lagts på dig av andra personer som gjorde val, absorberat känslan av rädsla, som du nu också har vägrat, av ditt eget val, att känna, eftersom om du hade känt den i stunden då den skapades så skulle den inte finnas i dig nu. Du valde att inte känna den, och du väljer fortfarande just nu att inte känna den, och det är därför rädslan finns i dig. Du skulle kunna välja att frigöra den också, och då skulle den inte finnas i dig längre – det skulle vara i harmoni med Gud, att frigöra den.

Gud gav dig den här förmågan att välja om du någonsin vill frigöra den eller inte. Du har lov att inte frigöra den, men det kommer skada dig under resten av din existens – inte bara resten av ditt liv på Jorden – det kommer skada dig under resten av din existens om du inte frigör den. När du frigör den så kommer du från den stunden inte längre skadas av den.

Vi behöver se att Gud skapade den potentialen genom att ge oss en fri vilja; kom ihåg att den fria viljan är en känslomässig plats, det är en känslomässig plats där vi kan uppleva alla känslor som vi väljer att uppleva. Vi skapade känslan av rädsla – innan den någonsin existerade i Guds universum – vi skapade den genom våra val och vår önskan om att gå iväg från sanningen, gå iväg från kärleken. Vi skapade den här rädslan som nu finns i mänskligheten som helhet, och i individerna.

Men vi kan också frigöra den. Det är också vårt val och vi kan göra det valet; och Gud kommer aldrig frigöra den åt oss, för det är inte Guds skapelse. Gud hjälper oss att gå igenom frigörandet, men Gud kommer aldrig göra det åt oss.

Alla som förväntar sig att Jesus kommer till dem och får alla deras rädslor att försvinna, eller att Gud kommer och får alla deras rädslor att försvinna, har ett allvarligt fel i sin logik. Gud skapade förmågan för människans själ att uppleva allt den önskar uppleva, och vi väljer att uppleva rädsla. Vi kommer behöva välja att frigöra den, att släppa taget om den, att ändra upplevelsen. Vi kommer behöva välja det om vi någonsin vill att rädslan ska försvinna.

Det fanns en till del i hennes fråga.

Rädsla skapas av ett motstånd mot sanning och kärlek

Maria:

Finns det i själva verket någon orsak till rädslan?

Jesus:

Det finns förstås en orsak till rädslan, och jag tror att jag redan har förklarat det. Orsaken till alla våra rädslor handlar helt om vårt motstånd till sanning och kärlek. Verklig kärlek, den verkliga sanningen som jag pratar om, är inte den här låtsas-saken som vi har igång på Jorden. Så närhelst vi motsätter oss kärlek, och närhelst vi motsätter oss sanning, närhelst kärleken inte flödar, närhelst sanningen inte flödar – så kommer rädsla skapas. Rädsla kommer bli en känslomässig upplevelse som finns inom oss, som vi antingen väljer att hålla kvar eller frigöra.

Maria:

Skulle du säga att vår önskan om att hålla kvar i falska föreställningar är det som…

Jesus:

Det är den stora orsaken till all vår rädsla.

Maria:

Så rädslan kommer in i oss, och sedan vill vi hålla kvar de falska föreställningarna, och då försvinner den aldrig?

Jesus:

Den försvinner aldrig, och det är orsaken till att rädslan existerar, och den förs vidare ner till nästa generation. När jag håller kvar min rädsla, alla mina falska föreställningar – kom ihåg det vi sade om människans själ och hur den fungerar – alla mina falska föreställningar är emotionella. Det är känslor som finns inom mig.

Jag är tillsammans med dig, vi får en bebis. Det barnet absorberar nu alla mina känslomässiga föreställningar; den har ingen möjlighet att förhindra absorptionen, så det absorberar dem. Därmed har barnet när det föds redan en ganska hög grad av rädsla inom sig; inte samma rädsla som jag eftersom den ännu inte har tryckts undan. Den skulle kunna uppleva den – det är därför de flesta barn gråter mycket, eftersom de har mängder av rädsla att känna, på grund av det de redan har absorberat. Alla barn som föds i ett perfekt tillstånd, alla barn som föds utan rädsla i föräldrarna, skulle komma till den här världen med ett lugn och en fridfullhet.

Du ser inte många djur skrika för full hals när de föds; du ser dem skutta runt och ha roligt efter bara några timmar. Visst är det så? Varför ser vi djur göra på det viset? Eftersom föräldrarna inte för över rädsla till dem. Rädslan kommer från mänskligheten, det är vår rädsla som djuren känner; de har ingen rädsla inom sig, de har ingen själ som kan känna rädsla. Det är vi som har själen som känner rädsla.

Det är skälet till att många djur föds genom mycket enklare processer än hur vi föder barn, på grund av vår rädsla. Vi behöver betrakta det som en pandemi; det är ett världsomspännande problem med hur vi ser på rädsla, men vi behöver också se att det är vår egen skapelse, och de flesta på planeten ser inte på det som sin egen skapelse. De förstår inte att deras eget undantryckande av den gör att det blir mer av den, de förstår inte det heller.

Rädsla är det värsta problemet på planeten

Jesus:

Rädsla är det värsta problemet på planeten. Den är värre än ilska, för rädsla orsakar ilska. Utan rädsla skulle du aldrig bli arg; utan att trycka undan rädslan, skulle jag säga, så skulle du inte bli arg – så rädslan är det värsta problemet på planeten. Det är därför jag har hållit i föreläsning efter föreläsning efter föreläsning om den. Men till och med personerna som transkriberar föreläsningarna vill inte transkribera just de föreläsningarna. För att de är rädda.

Det är fantastiskt hur mycket rädsla påverkar människor. Rädslan är vårt värsta problem eftersom den motsätter sig sanningen och den motsätter sig kärleken; så länge vi hedrar rädslan så kommer vi aldrig utvecklas i kärlek; det är omöjligt att utvecklas i kärlek så länge vi hedrar rädslan. Vi behöver känna den, släppa taget om den; vi behöver uppleva den, släppa taget om den. Vi behöver gå igenom rädslan, och vi behöver se att inga av våra rädslor är verkliga ur Guds perspektiv, ingen av dem.

Inte ens vår rädsla för döden är verklig ur Guds perspektiv, eftersom du i själva verket inte dör. Alla andra saker som vi skapar; vi är så skräckslagna inför smärta, och vi ser den inte som vår egen skapelse. Gud skapade aldrig smärtan; Gud skapade vår själs förmåga att känna smärta när vi trycker undan saker, för att tala om för dig att du har gjort något som inte är i harmoni med kontakten med Gud, och det är därför vi upplever smärta. Det är samma sak, alltihop.

Gud bär inte skulden för mänsklighetens skapelser

Jesus:

Vi väljer att skylla på Gud för att vi har skapat, och så länge vi gör det kan vi aldrig bli eniga med Gud, men vi kan heller aldrig bli lyckliga eftersom vi skyller på någon annan för det vi har skapat. Vi behöver ta ansvar för vår egen skapelse, och arbeta oss igenom de faktiska resultaten av det vi har skapat, och frigöra oss från det som pågår med det vi har skapat.

Den här sortens frågor är intressanta känner jag, för de skyller på Gud för saker som Gud aldrig har gjort. Det är så viktigt att människor förstår det. Gud skapade aldrig ilska, Gud skapade aldrig rädsla, Gud skapade aldrig våld, Gud skapade inte de sakerna. Vi skapade dem; vi skapade dem eftersom vi lever i rädsla. Vi skapade dem eftersom vi inte är villiga att känna vår egen smärta, vi vill att andra ska ta del av vår smärta, vi vill att andra ska betala för vår smärta – det är därför vi har skapat rädsla.

Det är alla dessa egna skapelser som vi inte tar ansvar för. Vi skyller på allt annat än oss själva. Vi måste börja se vem som är den verkliga orsaken; den verkliga orsaken är vårt eget val att leva ur harmoni med kärlek och sanning – det är orsaken.

Maria:

Det är ett väldigt bra svar, tack så mycket.

Jesus:

Jag förmodar att det var en ganska lång tirad (skrattar), men jag känner att det är ett så viktigt ämne. Jag ser ofta hur Gud får skulden för saker som pågår på Jorden, när Gud inte hade något att göra med dem. Det enda som Gud har deltagit i för de flesta av dem är att ha gett oss den fria viljan i gåva, som vi sedan har använt på ett dåligt vis.

Det är som att någon ger oss en kniv i present, och vi går runt och hugger en lång rad människor och oss själva och säger: ”Wow, den gör verkligen ont, den här kniven”. Istället för att använda den till det den skapades för, vilket jag känner är att tillaga mat åt oss och äta eller njuta av maten eller sådant. Vi behöver se sanningen i det här: det är så här vi gör med Gud.

Gud ger oss den här underbara gåvan som verkligen är väldigt användbar; den fria viljan är en väldigt användbar gåva; om vi inte hade fått den så skulle vi bara vara automatiserade av Gud, snarare än de fria varelser med en fri vilja som vi är. Så det är en nödvändig gåva att ge till någon, om de någonsin ska kunna vara fullständigt fria. Gud har gett oss den vackra gåvan frihet, och vi går omkring och använder den på ett dåligt vis och sedan klagar vi över resultaten. Det är väldigt, väldigt korkat, verkligen; vi är väldigt korkade. Vi behöver börja se att nej – resultaten orsakas direkt av våra egna val. Vi behöver sluta skylla på Gud för saker som är vårt eget val.

Maria:

Och sluta ha den här sortens fatalistisk inställning mot vår rädsla. Som att: ”Åh, jag är en hjälplös del av det här, du vet. Vad skulle möjligen kunna vara orsaken till detta, för det har ingenting att göra med mig?” Jag vet att många av oss har haft den känslan. ”Jag är ett offer för rädslan”.

Jesus:

Det är vad den här frågan antyder, eller hur? Frågan är, finns det i själva verket någon orsak till rädslan? Varför skulle Gud skapa något så korkat som rädsla?

Maria:

Och som jag känner mig så hemsk över, och förstår inte egentligen att det står under min kontroll.

Jesus:

Gud är inte korkad.

Maria:

Nej.

Jesus:

Gud skapar inte rädsla. Varför skulle Gud någonsin vilja skapa rädsla? Gud har, med dig, skapat potentialen att uppleva allt som du skapar, och när du förnekar sanning och förnekar kärlek så kommer du behöva skapa rädsla – det är vad du kommer att göra. Då kommer du behöva ta itu med konsekvenserna av den, eftersom Gud säger att det är din skapelse; mänsklighetens skapelse. Vi behöver börja se den som vår skapelse kollektivt, och förstå att vi kan få bort den; vi kan vända på det här skapandet.

Maria:

Ja, det är inte en självklarhet eller en föregiven slutsats att rädslan ska vara en del av våra liv; det är inte en nödvändig del av hur vi existerar; det är inte ett faktum som vi behöver vänja oss vid – det är inte någon av de sakerna.

Jesus:

Nej.

Maria:

Det är något som kan försvinna ur våra liv för gott.

Jesus:

Ja, för alltid.

Maria:

Men det är upp till oss, och vi kommer behöva sluta skylla på Gud för den, för att det ska kunna hända.

Jesus:

Det sorgliga med att skylla på Gud för det är att medan vi skyller på Gud för den så tar vi inte ansvar för den. När vi inte tar ansvar för något så är det omöjligt för oss att verkligen göra något åt det. Det är det här som är vårt problem – medan vi skyller på Gud, och medan vi skyller på alla andra och inte tittar inuti oss själva, så skyller vi i själva verket på alla andra för det vi själva har skapat.

Vi skyller i synnerhet på Gud för det vi har skapat och Gud skapade det aldrig. Och medan vi skyller på Gud tar vi inte ansvar. Vi har ett enormt problem med ansvarstagande – vi är ansvariga för våra egna skapelser; vi är också ansvariga för att förstöra våra egna skapelser.

Maria:

Som inte är i harmoni med kärleken.

Jesus:

Som inte är i harmoni med kärleken. Om vi ska förstöra rädslan, så är vi de personer som behöver göra det; Gud gör det inte åt oss – Gud kan hjälpa oss, men Gud kommer inte göra det åt oss. Vi behöver använda vår vilja för att göra det. Det är så det fungerar, och det skulle det göra om du tänker på det, det skulle det göra. Vi kan inte göra val i våra liv och sedan kommer någon annan och räddar oss från våra val hela tiden, och sedan vara ansvarstagande varelser. Det enda sättet som vi kan vara ansvarsfulla varelser på är genom att göra ett val, och sedan ta itu med konsekvensen, bra eller dålig, av det valet. Det är det enda sättet som vi kan vara ansvarstagande varelser på.